Edith Schippers, minister för sjukvård, välfärd och idrott i Nederländerna, var värd för EU-ministermötet den 10 februari då rapporten presenterades. 

Har offentliga satsningar någon effekt?

De offentliga satsningarna på antibiotikaforskning uppgår till runt 150 miljoner dollar per år i EU och runt 240 miljoner dollar i USA. 2016 ökar USA till drygt 400 miljoner dollar. Enligt rapporten är det oklart om skillnader i satsningar påverkar pipeline för presumtivt nya antibiotika. De privata investeringarna i antibiotikaforskning har minskat sedan början av 2000-talet. En reaktion på de växande hälsokonsekvenserna av antibiotikaresistenta mikroorganismer har varit allt fler initiativ för att uppmuntra utvecklingen av nya antibiotika. Rapporten anger 61 aktiva initiativ för forskning och utveckling på global nivå, EU-nivå och nationell nivå. Ytterligare fem initiativ har antingen föreslagits eller befinner sig i inledningen.

Samordning i stället för nya initiativ

Nu räcker det, tycks författarna mena. Det finns fullt av initiativ som syftar till att stimulera arbetet mot antimikrobiell resistens och för forskning och utveckling av nya antibiotika. I stället för fler initiativ behövs bättre koordinering mellan de olika befintliga initiativen, enligt rapporten. Annars riskeras dubbelarbete, otydliga prioriteringar och möjligheter till att utnyttja synergier går förlorade. Det satsas, enligt rapporten, relativt sett för mycket på så kallade push-åtgärder, som stimulerar samarbeten och underlättar regelverk, och för lite på pull-åtgärder, som gäller tillgång till marknader, patentskydd, prissättning och skattelättnader. Tre av fyra aktiva initiativ handlar enbart om push-åtgärder och endast 7 procent enbart pull-åtgärder.

Skev fördelning

Obalansen leder också till en skev fördelning av initiativ över hela värdekedjan som favoriserar grundforskning och akademiska institutioner och stora företag på bekostnad av små och medelstora företag som saknar stöd och ofta slåss för att nå kliniska faser och godkännanden. Skräddarsydda skattesystem för att underlätta de små och medelstora företagen används sällan. Rapporten efterfrågar stimulanser av de sista stegen när nya antibiotika utvecklas, kommersialiseringen. Visserligen använder europeiska och amerikanska läkemedelsmyndigheterna EMA och FDA sina redskap för att underlätta marknadsintroduktion, men det saknas samarbete och harmonisering mellan läkemedelsmyndigheterna.

Fakta/14 rekommendationer

Författarna av den aktuella rapporten ”International and European Initiatives Targeting Innovation in Antibiotic Drug Discovery and Development – The Need for a One Health – One Europe – One World Framework”: Matthew J Renwick, Victoria Simpkin och Elias Mossialos, alla verksamma vid London School of Economics, presenterar 14 rekommendationer.
  1. Samordna existerande och nya initiativ för forskning och utveckling av antibiotika så att de bättre stämmer med initiativet One Health som vill länka samman human- och veterinärmedicin.
  2. Koordinera existerande och nya europeiska initiativ mot antimikrobiell resistens med ett One Europe-perspektiv.
  3. Etablera en global policy med ett One World-perspektiv.
  4. Intensifiera koordinering och utöka europeiska och globala program för kliniska prövningar under One Europe – One World.
  5. Säkerställ att incitament kopplas till högprioriterade medicinska behov inom infektionssjukdomar.
  6. Skapa en global instans som samlar in data och delar goda erfarenheter inom arbete mot antimikrobiell resistens och innovation inom antibiotikautveckling.
  7. Etablera ett europeiskt och globalt åtagande om incitament som underlättar de sena faserna av nya antibiotikas värdekedja.
  8. Undersök betydelsen av gemensam upphandling av värdefulla antibiotika med syfte att de inte överanvänds (med risk för resistens).
  9. Utvärdera hur europeisk skatteregler kan uppmuntra forskning och utveckling av nya antibiotika.
  10. Utveckla former för återbetalning av offentliga investeringar i forskning och utveckling av nya antibiotika
  11. Förbättra harmoniseringen mellan de globala läkemedelsmyndigheterna och uppmuntra gemensamt godkännande av FDA och EMA när det gäller nya antibiotika.
  12. Tydliggör centrala svagheter på marknaden genom att förbättra små och medelstora företags deltagande i preklinisk utveckling.
  13. Utforska vilka incitament olika industriintressenter föredrar.
  14. Undersök värdet av olika partnerskapsmodeller och ta lärdom från erfarenheter hos BARDA, US Biomedical Advanced Research and Development Authority.