Expert: Så kan virusvarianter besegras

Den brittiska virusvarianten har nu spridit sig till ett 60-tal länder i världen. I Sverige har runt 155 fall uppdagats, liksom sex fall av den sydafrikanska varianten. Troligen är mörkertalet stort eftersom bara en procent av de positiva virusproven hittills gensekvenserats. För några dagar sedan larmade Region Gävleborg om en allmän spridning av den brittiska virusvarianten – 11 procent av de positiva covidproven förra veckan bar på denna variant.

Men vad kan då Sverige och andra länder som ser en ökad spridning göra?

– Det som är viktigt är att få ner antalet smittade så mycket som möjligt, då minskar man också möjligheten för virusvarianterna att sprida sig. Det bästa alla länder kan göra nu är att testa människor i mycket stor utsträckning för att få en klar bild av hur stor spridningen är. Då kan man anpassa restriktioner och smittspåra, och isolera mer effektivt. Och förstås att vaccinera så många som möjligt, framförallt de som löper risk för svår sjukdom, säger Astrid Iversen, professor i virologi och immunologi vid Oxford-universitetet och även medlem i det brittiska parlamentets och regeringens expertdatabas.

Har kartlagt spridningen

Hon har följt utvecklingen av virusvarianterna i världen och fördjupat sig i läget i Storbritannien och Danmark. Båda länderna är världsledande inom helgenomsekvenseringar av sars-cov-2-viruset och har på så sätt kunnat kartlägga spridningen av såväl den brittiska som den sydafrikanska virusvarianten.

– Att Danmark lyckats komma upp i så stort antal sekvenseringar handlar om situationen som uppstod med minkarna i höstas. Då byggde man upp kapaciteten för sekvenseringar ordentligt, och nu kan nästan 70 procent av de positiva proverna sekvenseras, säger Astrid Iversen samtidigt som hon gärna vill understryka att gensekvenseringar inte är svaret på allt:

– Helgenomsekvenseringar tar tid, och det går inte att vänta när vi har spridning av virusvarianter – därför kommer det att vara viktigt att utveckla snabbtester som kan skilja mellan de olika varianterna.

Sådana snabbtester har redan tagits fram i till exempel Tyskland och Storbritannien. De kan sannolikt bli till stor hjälp i länder som inte har en utbyggd kapacitet för gensekvensering, menar Astrid Iversen.

– Virusvarianterna tycks ha uppstått i länder som drabbats hårt av covid-19, samtidigt har de här länderna haft bra kapacitet för sekvensering och därmed kunnat kartlägga dem. Det kan finnas fler problematiska virusvarianter därute, i andra länder som drabbats hårt – till exempel Ryssland och Indien – men som inte har möjligheten att sekvensera i så hög grad.

Varianter utvecklas ständigt

Virus – speciellt RNA-virus som coronavirus är – utvecklar sig ständigt genom mutationer. De flesta är helt ofarliga, medan vissa kan ge viruset fördelar – till exempel ökad smittsamhet och förmåga att lura det mänskliga immunförsvaret. När ett virus förändras genom mutationer kallas det virusvarianter. De tre varianter som nu orsakar oro i världen är den så kallade brittiska varianten, den sydafrikanska och den brasilianska.

Den brittiska varianten B.117 är hittills den som spridit sig till flest länder i världen. Denna variant har mutationen 501Y som ökar virusets smittsamhet. Virusvarianterna från Sydafrika och Brasilien har förutom 501Y också en mutation som kallas E484K – den tros ge viruset en möjlighet att ”smita undan” antikroppar hos personer som redan haft covid-19. Det innebär att det finns en risk för återinfektion.

– Mutationerna ger viruset en del fördelar, och ökar dess förmåga att spridas. 501Y gör det lättare för spikproteinet att binda till den mänskliga cellen, vilket kan leda till fler infektioner. När det gäller E484K så ser det ut som om mutationen i viss mån hjälper viruset att undkomma antikroppar som bildats hos människor som tidigare varit sjuka. Möjligen innebär det också att viruset kanske kan smita undan även antikroppar som bildas efter vaccination, säger Astrid Iversen.

Dominerar smittspridningen

Den brittiska varianten, som först upptäcktes i södra England dominerar nu i smittspridningen i landet. Men i veckan rapporterades ännu fler oroande virusvarianter i Storbritannien. Den så kallade Bristolvarianten – som har båda mutationerna 501Y och E484K – klassas som en riskabel variant, ”variant of concern”, av den brittiska expertgruppen NERVTAG – The New and Emerging Respiratory Virus Threats Advisory Group.

Liverpoolvarianten och en ny sträng från den brasilianska virusstammen, P.2, har bägge den mutation som kan lura immunförsvaret, E484K. Expertgruppen tror inte att det är någon stor risk för spridning av de här nya virusvarianterna i nuläget, men det finns en möjlighet att de tar över när massvaccinationen lyckats trycka ned B.117-varianten.

Hur utvecklas sådana här farliga virusvarianter? 

– Vi vet inte helt säkert hur varianterna utvecklats, men det vi kan se både i den brittiska och i den sydafrikanska är att de har betydligt fler mutationer än vad som kan hittas i andra icke-problematiska virusvarianter. Det finns hypoteser om att de kan ha uppstått i patienter med nedsatt immunförsvar, till exempel cancersjuka eller hiv-smittade, säger Astrid Iversen och fortsätter:

– I sådana patienter får viruset ett större spelrum att föröka sig och mutera. Har patienterna ifråga dessutom varit sjuka i månader och behandlats med blodplasma från personer som tillfrisknat från covid-19 kan viruset ha lärt sig att smita undan antikropparna. På så sätt kan viruset ha utvecklat sitt framgångsrecept för en variant.

Den senaste veckans nyheter från de kliniska prövningarna av vaccinen från Janssen och Novavax kan se nedslående ut – de uppvisar sämre effektivitet mot den sydafrikanska virusvarianten. Men Astrid Iversen påpekar att även om de inte tycks beskydda vaccinerade helt mot mild sjukdom så uppvisar de faktiskt skydd mot svårare covid-19 och minskar därmed risken för dödsfall. Så trots hotande virusvarianter och något sämre resultat från tester av kommande vaccin finns det ändå anledning att känna ett visst hopp inför framtiden.

Vacciner kan modifieras

– Jag tycker absolut att det finns en strimma av hopp, kanske mer än en strimma till och med. Även om resultaten av de kliniska prövningarna av vaccin i Sydafrika ytligt kan se nedslående ut, så ser vi faktiskt att de kan skydda mot svår sjukdom och därmed död – om man skulle ha sådan otur att man blir återinfekterad trots att man är vaccinerad. För ett år sedan visste vi inte hur man gör vaccin mot covid-19, det gör vi idag och de kan dessutom modifieras relativt snabbt, säger Astrid Iversen och fortsätter:

– Med den här kunskapen kan vi göra vaccin också mot varianterna och kanske få andra generationens vaccin som ger ett bredare immunsvar. Dessutom är det många läkemedel mot sjukdomen som prövas kliniskt nu, och vi vet mer om vilka samhälleliga restriktioner som fungerar. På många sätt är vi faktiskt i ett mycket bättre läge nu än under förra våren.

Hon tycker också att resultaten från Israels snabba vaccinationskampanj bäddar för framgångar i kampen mot pandemin. Över 3 miljoner israeler har nu fått antingen sin första spruta eller bägge doserna. Bland äldre och riskgrupper, som vaccinerades först, går det att se en dramatisk nedgång i antalet fall av covid-19. I den första gruppen av vaccinerade israeler syns en minskning med 53 procent i antalet nya fall och 39 procent färre sjukhusinläggningar.

– Statistiken från Israel är mycket intressant och inger hoppfullhet. Även om det inte är mer än 20 procent av befolkningen som är vaccinerad så syns ändå redan en effekt i och med att sjukhusinläggningarna minskar, och äldre och riskgrupper kan skyddas mer.