Syftet med studien är att prova om vissa målriktade läkemedel har effekt på andra cancerformer orsakade samma mutationer.
Studien, kallad FOCU.SE genomförs vid sju universitetssjukhus i landet, i nära samverkan med universiteten och går ut på att genom genetisk analys matcha cancerpatienter med målinriktade läkemedel även när de inte är godkända för just deras diagnoser.
– De senaste 20 åren har det kommit en uppsjö av olika målriktade terapier som vi vet har effekt i en speciell tumörsjukdom, oftast med ett specifikt mutationsmönster. Tanken här är att det kan finnas andra tumörtyper som har samma mutationer där vi inte har gjort samma stora studier. Vi vill ta reda på om det kan ha effekt, säger Edvard Abel, medicinsk ansvarig vid Klinisk prövningsenhet onkologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, och huvudansvarig för studien.
Får ett större underlag
Han pekar särskilt på vissa cancertyper, som bukspottkörtelcancer, gallvägscancer och sarkom där det är svårt att genomföra stora läkemedelsstudier.
– Har vi en tumörtyp som det kanske bara finns 20 fall per år i landet så är det svårt, men det kan ändå vara så att det finns läkemedel som är verkningsfulla.
Det primära syftet med studien är att se hur många patienter som har nytta av ett sådant här förfarande. De patienter som får behandling kommer att följas upp efter åtta respektive 16 veckor.
– Det här är i linje med liknande studier som görs i många andra europeiska länder så vi försöker också aggregera data som vi kan lägga ihop mellan studierna i olika länder.
Genom att dela data mellan länderna går det snabbare att få svar på om behandlingarna är effektiva, något som är svårt för ett enskilt land då det oftast handlar om små patientgrupper.
Det blir rätt snabbt många små specifika kohorter med en mutation, ett läkemedel och en tumördiagnos. För att land som Sverige kan det ta flera år att få ihop det antal patienter som behövs för att kunna avgöra om vi ska gå vidare. Så ett syfte är att lite snabbare komma fram till resultat.
Fyra läkemedelsbehandlingar ingår i inledningsskedet, och fler kommer att införas efter hand.
– Nu är det solida tumörer men hematologi är också på väg in.
Kan bana väg för nya behandlingar
Förhoppningen är att den nya kunskapen ska ligga till grund för framtida godkännanden av läkemedel och bättre beslut om behandling.
En central del av studien utgörs av ett digitalt beslutssystem, kallat Molecular Tumor Board Portal, där analyserna av tumörernas genetiska profil diskuteras och som gör det möjligt för läkare från olika sjukhus att delta i nationella konferenser och diskutera behandlingsalternativ. Den tekniska lösningen har utvecklats vid Karolinska institutet och är redan testad inom det europeiska forskningssamarbetet Cancer Core Europe. Nu ska den anpassas för nationellt bruk.
– Många onkologer är inte så vana att titta på den här typen av data och behöver hjälp att tolka dem, så vi behöver bygga upp en slags kunskap hos landets behandlande cancerläkare om hur vi ska använda det här. Det är också ett bakomliggande syfte med studien; att hjälpa till med implementeringen av detta. Ska vi driva utvecklingen framåt så måste vi sprida det i landet, framhåller Edvard Abel.
Han tror att det kommer att komma fler banbrytande processer som kan bygga på samma koncept.
– Det handlar om att samla Sverige nationellt och samla våra infrastrukturer för det är rätt dyra processer så vi behöver samla våra resurser. Det är så här jag tycker att vi ska arbeta framåt på andra håll också när det gäller cancervården: Att det ska vara nationell samling.
Studien ingår i regeringens satsning på precisionshälsa, och finansieras med 44 miljoner kronor som betalas ut via Socialstyrelsen.
– Det här är ett viktigt steg mot en mer jämlik och träffsäker cancervård. Genom att använda befintliga läkemedel på nya sätt kan vi snabbare nå fler patienter med rätt behandling, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann i ett pressmeddelande.
Gör Sverige mer attraktivt
FOCU.SE genomförs inom ramen för samarbetet Testbed Sweden, där Lif är en av projektparterna. Frida Lundmark som är Lifs expert på kliniska prövningar konstaterar att plattformen som möjliggör genetisk profilering för att hitta patienter gör det möjligt för forskande läkemedelsföretag att rekrytera deltagare till sina kliniska prövningar.
– För Sverige är det en tydlig konkurrensfördel att kunna erbjuda en sådan plattform. Det stärker vår attraktionskraft som prövningsland och skapar tydliga incitament att förlägga forskningsinvesteringar hit.
Men det är viktigt att regeringens satsning också innebär en reglering av betalningsansvaret så att de patienter som har effekt av läkemedlen får fortsatt behandling inom hälso- och sjukvården, framhåller hon. En sådan modell kan användas även inom andra områden, som till exempel sällsynta diagnoser.
– Det är av stort värde för patienterna och utvecklingen av svensk sjukvård, säger hon.