Medan många ägnar tid åt att bekymra sig över den kliniska forskningens framtid i Sverige fokuserar läkemedelsföretaget MSD på lösningen – mer forskning. I dag finns det fler svenska än brittiska eller franska patienter inom klinisk forskning från MSD. Det är lite mindre prat och mer verkstad.
Klinisk forskning. Ett mer positivt laddat begrepp inom sjukvårdssektorn får man leta länge efter. Alla vill ha mer av det. Alla är bekymrade över Sveriges tappade position. Och i mediearkiven syns att de senaste fem åren har det pratats mycket om klinisk forskning. Det är också en del av problembilden – det pratas och utreds mycket men det är mer sparsamt med konkret handling för att öka den kliniska forskningen.
Jacob Tellgren.
– Stenhårt jobb varje dag
Det är det snabba korta svaret från Jacob Tellgren, vd på läkemedelsföretaget MSD i Sverige, på min fråga hur det kan komma sig att nästan var fjärde patient i Sverige som medverkar i en klinisk läkemedelsprövning gör det i forskning som gäller ett läkemedel från MSD (se faktaruta längre ner). Det längre utvecklade svaret handlar om ett stenhårt jobb på två fronter. Dels att internt ständigt övertyga världens tredje största läkemedelsföretag om vikten av att ha med Sverige i globala forskningsstudier, dels att få den svenska sjukvården att prioritera den kliniska forskningen. – Det är klart att jag är jättestolt över att vi står för en så hög andel av all klinisk forskning i Sverige. MSD i Sverige har faktiskt fler patienter i olika forskningsprojekt än våra brittiska och franska dotterbolag, och det är ju betydligt större länder, säger Jacob Tellgren.Svensk sjukvård är en stabil samarbetspartner
– Jag hävdar med en dåres envishet att den svenska sjukvården fortfarande har unika egenskaper inom klinisk forskning. Vi är oerhört välorganiserade, duktiga och effektiva. Det finns länder som tillfälligt kan vara effektiva och billigare att forska i, men på längre sikt behöver vi och andra läkemedelsföretag en stabil partner. Den årliga FoU-enkäten från LIF, de forskande läkemedelsföretagen, som nyligen presenterades (läs artikel) visade att den mångåriga nedåtgående trenden vad gäller klinisk forskning i Sverige nu tycks ha planat ut. Forskningen har dock stabiliserat sig på en mycket lägre nivå jämfört med för tio år sedan. De negativa följderna av mindre klinisk forskning är välkända och utförligt debatterade: att svenska patienter inte får tillgång till den senaste medicinska utvecklingen, att läkare och annan sjukvårdspersonal inte får möjlighet att befinna sig vid kunskapsfronten, samt att Sverige som kunskapsnation tappar viktiga forskningsinvesteringar och därmed internationell attraktionskraft.Vill visa på långsiktighet
Vad betyder hög forskningsnärvaro i Sverige för MSD som företag? – För oss är det ett tydligt sätt att visa att det är skillnad mellan olika företag. Vi är seriösa och finns här långsiktigt. Sedan handlar det faktiskt om att hitta de stora forskningsgenombrotten. Inom exempelvis cancer står vi nu inför helt revolutionerade möjligheter att behandla vissa cancerformer. En del av dessa prövningar sker här på svenska patienter, säger Jacob Tellgren. Det finns som han ser det goda möjligheter att pendeln kan svänga tillbaka och att den kliniska forskningen totalt sett kan öka igen i Sverige. Detta särskilt om vi blir bättre på att också ta till vara de möjligheter vi har till forskning på läkemedel som är i användning och koppla behandlingsresultaten till de unika register och databaser vi har i Sverige, inte minst biobanker. – Det genererar ny kunskap om komplexa och ibland ovanliga samband mellan olika sjukdomar och behandlingar, kunskap som sedan behöver verifieras i klinisk forskning. MSD har ett par mycket intressanta projekt inom detta område tillsammans med Karolinska Institutet och vi för diskussioner med Sahlgrenska akademin och Gothia Forum, men vi vill gärna göra mer, säger Jacob Tellgren.Låt läkare prioritera forskning
Men för att det ska ske måste landstingen tydligare styra sjukvården i den riktningen, med krav på forskningsmedverkan. Läkare måste ges förutsättningar att kunna prioritera forskning. Det finns i dag också en betydande brist på kvalificerade certifierade forskningssköterskor som måste åtgärdas. – Ett aktivt engagemang i kliniska prövningar där man med nyfikenhet prövar sig fram är jätteviktigt, annars stagnerar hela sjukvården. Man hör ibland sägas vi har världens bästa sjukvård, men då säger man ju också att det inte finns något att förbättra och vidareutveckla. Sverige behöver också bli av med det Jacob Tellgren kallar den svenska paradoxen: att beslutsfattare inom sjukvården omhuldar den kliniska forskningen, men är inte särskilt intresserade av att använda de läkemedel som forskas fram. – Vi kommer inte att kunna upprätthålla ett system där vi ska ägna oss åt den fina forskningen, men sedan inte använda läkemedlen. Det finns i dag ett betydande etiskt problem när vi vet att vi har fantastiskt behandlingsmöjligheter, men likväl låter befolkningen stå på behandlingsformer som är föråldrade, säger Jacob Tellgren.Bilder Verkstad. Foto: IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved) Jacob Tellgren. Foto: LIF, Kent Björkqvist (CC BY-NC-ND 3.0)Fakta: MSD i Sverige
• Cirka 170 medarbetare. • Omsättning cirka 1,4 miljarder kronor (2013) • Andelen klinisk forskning i Sverige är större än i andra länder. I dag pågår 40 studier på 200 kliniker med cirka 3 500 patienter. • MSD svarade 2013 för 22 procent av patienterna i kliniska prövningar som bedrivs av LIF:s medlemmar i Sverige. • Företagets forskning i Sverige bedrivs inom cancer, hepatit C, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, infektionssjukdomar.