Så många som var tredje diabetespatient drabbas av nedsatt njurfunktion. Exakt varför vet man inte men diabetologen Yang De Marinis vid Lunds universitets Diabetescentrum har kommit en lösning på spåret. Kroppen har ett metabolt minne, det vill säga kommer ihåg perioder med dåliga blodsockervärden och sätter igång processer i cellerna lång tid efteråt. En förhöjd blodsockernivå under några år samlas i det metabola minnet och kan leda till vanliga följdsjukdomar. En av de allvarligaste är njurskador och nedsatt njurfunktion.
Så kallade epigenetiska faktorer kan bidra till att diabetiska njurskador utvecklas – de påverkar våra gener och aktiviteten i dem. Kroppens epigenetiska förändringar påverkas av miljöfaktorer, till exempel kosthållning, miljögifter och mediciner.
– Om man tittar på diabetes går allt tillbaka till glukosnivåerna. Höga glukosnivåer kan trigga de så kallade dåliga generna så att de blir överaktiva, säger Yang De Marinis.
Lundastudierna visar att förhöjda blodsockervärden leder till epigenetiska förändringar i de två "dåliga" generna Txnip och Osteopontin. Dessa gener kan bidra till celldöd när njurceller utsätts för glukos, och även till inflammation i blodkärl.
Antioxidant kan blockera dåliga gener
Med kemiska inhibitorer kan man blockera aktiviteten i de dåliga generna och de epigenetiska förändringarna kan på så sätt neutraliseras. En sådan inhibitor är antioxidanten kurkumin som bland annat används för att bromsa upp HPV-virusets aktivitet. HPV, humant papillomvirus, kan ge upphov till mun- och livmoderhalscancer.
– Kurkumin har också använts i traditionell medicin, och det är samma typ som jag använder i studien, berättar Yang De Marinis.
Under kommande år fortsätter Yang De Marinis med fler studier och hon hoppas på att så småningom kunna genomföra kliniska försök. Ett eventuellt läkemedel kan bli aktuellt först om 15-20 år.
Tidig behandling viktigt
Det pågår en hel del forskning kring konsekvenser av högt blodsockervärde och det metabola minnet både i Sverige och i resten av världen. Kontrollen av blodsockret i ett långt perspektiv är viktig, så att patienterna kan få den bästa behandlingen så tidigt som möjligt.
Diabetesläkaren Marcus Lind, verksam i Västra Götaland, doktorerade för några år sedan med en avhandling om det metabola minnet och risken för retinopati, ögonskador. Det har bland annat visat sig att det metabola minnet ligger kvar i omkring fem år efter åren med högt blodsocker, innan det börjar klinga av.
Förra året kom en amerikansk studie på 1 375 typ 1-diabetiker som ytterligare pekar på vikten av tidig blodsockerkontroll. Den grupp av patienterna i studien som fick en intensiv insulinbehandling under 6,5 år hade 48 procent lägre risk att behöva genomgå ögonbehandling.
Inom sjukvården uppmuntras både personer med typ 1- och typ 2-diabetes att vara noga med att kontrollera sitt blodsockervärde kontinuerligt. Behandlingsmetoderna är ofta individuellt anpassade och kan vara inriktade på viktnedgång, motion, åtgärder mot psykosociala problem eller övergång från tabletter till insulinsprutor. En del, men inte alla, landsting skriver ut elektroniska blodglukosmätare till diabetespatienter.