Efter en första fallstudie ska forskare i Sverige göra en större studie kring post-covid-pots, som leder till bland annat yrsel och svimningar.
I fallstudien, som publicerats i JACC – Journal of the American College of Cardiology, har forskarna sedan september 2020 följt och kartlagt pots-syndromet hos tre svenska patienter. Det handlar om två kvinnor på 42 respektive 28 år och en 37-årig man. Alla tre har diagnosticerats med pots efter att ha varit sjuka i covid-19, och har behandlats med såväl läkemedel som icke-medicinska metoder. Men ett år senare är de fortfarande sjukskrivna.
Traditionell behandling mot pots har alltså inte hjälpt. De läkemedel som normalt ges till ”vanliga” pots-patienter reglerar hjärtrytmen, sänker pulsen och ökar sammandragningsförmågan i kärlen. Den icke-medicinska behandlingen är till exempel stödstrumpor, som får blodet att cirkulera bättre, och lättare träning under uppsikt av en fysioterapeut. Exakt varför de tre patienterna i fallstudien inte svarat lika bra på vanlig behandling vet forskarna ännu inte.
– Det vi kan se är att det finns en grupp patienter som återhämtar sig helt efter några månader och blir symptomfria. Sen finns det en annan grupp som svarar bra på behandling med läkemedel och kompressionsplagg, och en tredje grupp som tyvärr inte alls svarar på traditionell behandling, berättar Madeleine Johansson, postdoc i kardiologi vid Lunds universitet som lett forskningsprojektet tillsammans med Artur Fedorowski, internationell expert på området.
Yrsel och svimningar
Men vad är då pots? Pots, eller postural ortostatisk takykardisyndrom, innebär att blodcirkulationen i kroppen inte kan anpassa sig till stående ställning. När en person som har pots reser sig upp från sittande eller står upp en längre stund kan hen drabbas av rusande puls, hjärtklappning, yrsel och svimningar. Hjärndimma, illamående och svår trötthet är andra symptom.
Pots kan utlösas av virus- eller bakterieinfektioner, kirurgiska ingrepp eller hjärnskakning till exempel – men tillståndet kan också uppstå utan att någon känd orsak hittas. Det finns studier som pekar på att pots kan vara en autoimmun sjukdom. Pots som diagnos etablerades redan på 1990-talet av amerikanska forskare vid forskningssjukhuset Mayo Clinic.
Under pandemin har läkare världen över tagit emot allt fler patienter som har symptom som överensstämmer med pots, och tillståndet benämns nu post-covid-pots. I Storbritannien, där flest studier kring långtidscovid genomförts, beräknar ONS – Office for Nationals Statistics – att omkring en miljon britter har mer eller mindre långvariga syndrom efter att ha varit sjuka i covid-19. Hur många som lider av just post-covid-pots är än så länge oklart. Det finns omkring 50 post-covid-kliniker i Storbritannien som erbjuder multidisciplinär vård och rehab. I Sverige är antalet post-covid-mottagningar färre än fem.
Många i kö för diagnos
Den svenska fallstudien med tre patienter som diagnosticerats med pots efter genomgången covidinfektion visar att vardagen blir mycket svår för de som drabbats. Att gå tillbaka till jobb, studier eller ett normalt hemmaliv blir nästan en omöjlighet och risken för långtidssjukskrivning och kraftigt försämrad livskvalitet är stor. Hittills har omkring 30 patienter i Stockholm diagnosticerats med post-covid-pots, och uppemot hundra står i kö för att få diagnosen bekräftad. I Malmö och Lund har 20 personer fått diagnosen och runt 30 väntar på besked om det är post-covid-pots de lider av eller inte.
– Post-covid-pots är en av symptombilderna efter en covidinfektion. Eftersom antalet patienter med långtidseffekter av covid-19 ökar hela tiden, behöver vi ta reda på om pots är en möjlig långvarig komplikation och öka medvetenheten om tillståndet, säger Madeleine Johansson.
Madeleine Johansson och Artur Fedorowski, docent i kardiologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö, har i studien samarbetat med läkarna och forskarna Judith Bruchfeld, Michael Runold och Marcus Ståhlberg på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
Större studie planeras
Efter fallstudien med de tre patienterna planerar nu forskarna en större studie – som kan komma att omfatta omkring 100 patienter – kring post-covid-pots. Preliminärt handlar det i så fall dels om patienter från den nystartade post-covid-mottagningen i Lund och dels tidigare covidsjuka som sökt sig till Sveriges första post-covidmottagning på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
– Vi måste samla på oss så mycket data som möjligt för att kunna karaktärisera hela gruppen av patienter. Frågor som måste besvaras är när och hur symptomen uppstår, hur länge de stannar kvar, och vilka metoder som lämpar sig bäst för att diagnosticera dessa patienter, säger Madeleine Johansson.
Med hjälp av den större planerade studien hoppas forskarna kunna kartlägga hur hjärt- och kärlsystemet påverkas efter genomgången covid-19 – med fokus på pots och andra former av autonom dysfunktion, det vill säga funktionsrubbningar i cirkulation eller tarmsammandragningar.