Regeringen höjer i sin proposition anslagen till forskning och innovation med tre miljarder mellan 2017 och 2020. 1,3 miljarder av satsningen utgörs av basanslag till universitet och högskolor. Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, sade vid en presskonferens att det är viktigt att stärka Sveriges konkurrenskraft då flera andra länder gått förbi när det gäller kvalitet på forskningen.
– Vi har tappat i innovationskraft och behöver satsa mer på ett antal viktiga områden de kommande åren. Det är också viktigt att forskningen samverkar mer med det omgivande samhället, sade Helene Hellmark Knutsson.
Många av förslagen vad gäller medicinsk forskning och Life Science i stort aviserades redan i regeringens budget i september. Det handlar bland annat om en satsning på Life Science som ett av fem strategiska samverkansprogram. Särskilda satsningar görs även inom klinisk forskning, antibiotikaresistens och biobanker. Satsningar på centrumbildningen SciLifeLab och på en testbädd för biologisk läkemedelstillverkning är också kända sedan tidigare.
Välkomnar satsning på Life Science
Anders Blanck, vd för LIF – de forskande läkemedelsföretagen, är positiv till att regeringen är tydlig med att Sverige ska ha en global ledande ställning inom forskning och utveckling, och att även regeringen inser att vi har tappat mark gentemot andra länder under ganska lång tid.
– Läkemedelsbranschen välkomnar särskilt att Life Science är ett av regeringens fem strategiska samverkansprogram, och att man nu förstärker finansieringen av dessa program. Vi vill också särskilt lyfta fram regeringens satsning på ett tioårigt forskningsprogram kring antibiotikaresistens. Detta utgör en viktig signal om att Sverige är berett att ta fortsatt globalt ledarskap i denna för hela mänskligheten avgörande hälsofråga, säger Anders Blanck.
– Men det återstår att se om regeringens ambitioner är tillräckliga för att få fler utländska läkemedelsföretag att vilja investera i Sverige, och för att kunna locka hit de mest framträdande internationella forskarna. Vi hade gärna sett att propositionen innehöll olika typer av skattemässiga incitament som många andra länder infört, säger Anders Blanck.
Fokus på kvalitet
Anna Nilsson Vindefjärd, ForskaSverige, välkomnar regeringens fokus på att satsa på kvalitet och bättre förutsättningar för duktiga forskare, snarare än fler forskare.
– Det är självklart också viktigt att det finns en stark finansiering av forskning. För att motsvara samma andel av BNP som i dag behöver anslagen för medicinsk FoU vara 1,4 miljarder kronor högre 2020 än de är i dag, givet KI:s prognos för utvecklingen av BNP. Regeringen har aviserat ca 600 miljoner kronor till Life Science för perioden 2017-2020. Utöver detta kommer de befintliga anslagen att räknas upp, men det är i dag inte klart hur mycket. Det är alltså möjligt att medicinsk FoU som andel av BNP kommer att vara densamma 2020 som 2016, men vi kan inte säga något säkert om det, säger Anna Nilsson Vindefjärd.
Utöver förslaget på nivån på statliga investeringar innehåller den forskningspolitiska propositionen bland annat förväntningar på universitet och högskolor om att skapa tydligare karriärvägar för forskare, att göra meriteringssystemet enhetligt och att skapa bättre förutsättningar för samverkan. Det är i linje med de åtgärder som nätverket "Agenda för hälsa och välstånd" under ledning av Forska!Sverige efterfrågat.
– Dessa förändringar är helt nödvändiga, om vi ska kunna klara den hårda internationella konkurrensen inom medicinsk forskning och företagande, säger Anna Nilsson Vindefjärd.
Regeringen satsar i propositionen också på en ökad jämställdhet inom forskningen. Ett av målen är att andelen kvinnor som blir aktuella för utnämningar till professorer ska öka. År 2030 ska hälften av de nyrekryterade professorerna vara kvinnor, tycker regeringen.