– I en internationell studie har vi nu identifierat en genvariant som visar en tydlig koppling till utfallet efter stroke, säger Christina Jern, överläkare och professor i neurologi vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med doktoranden Annie Pedersen vid Göteborgs Universitet, medicine doktor
Martin Söderholm och professor Arne Lindgren vid Lunds universitet har Christina Jern och två forskargrupper vid respektive universitet haft en ledande roll i ett internationellt samarbete kring en studie som gäller ishemisk stroke, det vill säga orsakad av en blodpropp, inte av blödning i hjärnan.
Metaanalys av flera studier
Studien är publicerad i tidskriften Neurology och är en metaanalys av tolv olika internationella strokestudier där man använt sig av den, så kallade, modifierade Rankinskalan, vilken är en vedertagen skala för att mäta graden av funktionsbortfall tre månader efter en stroke.
– Det skalan mäter är bland annat om patienten har kvarvarande symtom efter sin
stroke och om de kan gå utan hjälp, säger Christina Jern.
I studien ingick drygt 6 000 patienter som haft ischemisk stroke. Patienterna delades in i två grupper beroende på hur bra de klarat sig tre månader efter stroken.
I den ena gruppen ingick de som var beroende av hjälp från andra för att få vardagen att fungera samt de som avlidit. I den andra gruppen placerades patienter som tre månader efter insjuknandet tillfrisknat så pass att de kunde klara sig själva.
Jämfört arvsmassa
– När vi jämförde analyser av patienternas arvsmassa kunde vi hitta flera olika genvarianter som verkar ha spelat roll för hur bra eller dåligt det gått för dem, säger Christina Jern. Särskilt en av de vanliga genvarianterna vi hittade, i de stora datamängder vi hade tillgång till, hade en tydlig koppling till utfallet.
– Den genvariant som identifierats kan i sin tur kopplas till en annan gen som bland annat kan spela roll för hjärnans plasticitet, det vill säga nervcellernas förmåga att anpassa sig och ta över uppgifter när andra nervceller i hjärnan dött, förklarar Christina Jern vidare.
I studien har forskarna tagit hänsyn till andra faktorer som också kan påverka utfallet
efter en stroke som kön, ålder och hur omfattande hjärnskadan var. Men även när man justerat för dessa faktorer kvarstod kopplingen mellan genvarianten och ökad risk att ännu tre månader efter insjuknandet inte klara sig utan hjälp.
– Det här innebär att även om två personer verkar att ha samma förutsättningar att återhämta sig så kan utfallet för dem bli olika.
På sikt hoppas forskarna att denna typ av studier ska kunna ge uppslag till nya läkemedel som bidrar till en bättre återhämtning efter stroke.
– Än är forskningen bara i sin linda och det lär dröja innan vi har kommit så långt, säger Christina Jern.