Michael Hall, professor vid Universität Basel och David Sabatini, professor vid Massachusetts Institute of Technology (MIT).
– Det är fortfarande ett utvecklingsområde men pristagarnas upptäckter gör att så kallade mTOR-hämmare kan utvecklas med stor potential för effektivare cancerbehandling, säger Bengt Westermark, ordförande i den kommitté inom Kungliga vetenskapsakademien som delar ut Sjöbergpriset.
TOR1 och TOR2 är de både nästan identiska proteiner som professor Michael Hall, verksam vid Universität Basel, lyckades identifiera och med en grundläggande studie som publicerades 1991.
Den schweiziska forskargruppen skapade klarhet kring att proteinerna fungerar som en form av nav i cellen som styr användningen av de näringsämnen som är tillgängliga.
– Tidigare trodde man att det skedde en passiv reglering av cellmetabolismen men Michael Hall kunde visa att det istället handlar om en mycket välreglerad signalväg som är kritisk för celltillväxten, konstaterar Bengt Westermark.
Rapamycin från Påskön
Upptäckten har i sin tur en grund i det gift – rapamycin – som kanadensiska forskare upptäckte på den avlägsna Stilla havs-ön Påskön 1964.
Giftämnet användes för att studera jästcellers grundläggande funktioner och för att ringa in de centrala proteinerna. Därav kommer även förkortningen TOR – target of rapamycin.
Professor David Sabatini vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) har följt upp kunskapen med forskning kring motsvarande protein i däggdjur – mTOR.
Forskningen har gett mer ingående kunskap för hur mTOR styr livsviktiga processer i mänskliga celler samt även problematiken kring att mTOR blir överaktivt och stimulerar cancercellers tillväxt.
– Det är lite roligt att se hur forskarna nått framgång med helt olika angreppssätt Michael Hall har använd sig av jästgenetik medan David Sabatini studerat proteinfunktioner utifrån klassisk biokemi, säger Bengt Westermark.
– Jag kan också tycka att det är spännande att jäst kunnat användas i den tidiga forskningen. Men det speglar att det rör sig om oerhört basala mekanismer som även omfattar jästceller.
Samtidigt kan just den delen sägas vara ett grundproblem för nya läkemedel av typen mTOR-hämmare.
Bengt Westermark pekar på att det börjar komma ut nya läkemedel, bland annat för behandling av njurcancer, men att biverkningarna är betydande.
– Ger man sig på någonting som år så fundamentalt i cellen så blir det problematiskt. Men det jobbas hårt inom både akademisk forskning och läkemedelsindustrin för att utveckla nya generationer av hämmare och jag tror att vi kommer att se stora framsteg, säger Bengt Westermark.
Vad kan det handla om?
– Kombinationsbehandlingar bör bli intressanta på området för att ge möjligheter att sänka dosen av hämmare och istället få en förstärkningseffekt från ett annat läkemedel.
Prissumman är på en miljon amerikanska dollar, varav 90 procent är öronmärkt för att gå till den egna forskningen,
David Sabatini säger i en kommentar att han är överraskad, hedrad och rörd.
–Jag är särskilt glad över att få dela det här priset med Michael Hall med tanke på vår långa gemensamma bakgrund med forskning om mTOR.
– Något som verkligen har kännetecknat vårt laboratorium historiskt är viljan att ge sig i kast med nya områden och nu kan jag säga: ”Gör det!”. Prispengarna kommer att göra det möjligt för oss att vara äventyrliga, säger David Sabatini.