Den gemensamma deklarationen som utöver läkemedelsbranschen även omfattar en rad globala diagnostikföretag lades fram i samband med pågående World Economic Foum i Davos. Det är första gången läkemedelsbranschen går samman i den omfattningen och det sker mot bakgrund av den ökade globala utmaning som antibiotikaresistensen utgör. I deklarationen konstateras att ökningen av bakterier som är resistenta mot antibiotika är dramatisk. Särskilt allvarligt är att antibiotikum förlorar sin effekt mot infektioner snabbare än vad de kan ersättas av nya läkemedel. De vetenskapliga utmaningarna för företagens forskningsavdelningar att få fram nya antibiotika är betydande, och i stort sett har forskningen de senaste 20 åren, trots investeringar från företagen på åtskilliga miljarder dollar, varit misslyckad. De senaste 40 åren har exempelvis ingen ny antibiotikaklass forskats fram som kan sättas in mot gramnegativa infektioner.
Ny finansieringsmodell behövs
– Det här är ett mycket viktigt initiativ. Life Science-branschen tar nu ett gemensamt ansvar för att driva frågan, och åtar sig konkreta åtgärder för att minska spridningen av resistenta bakterier och få fram nya antibiotika. Men vi måste också på global nivå få fram en finansieringsmodell som bryter kopplingen mellan försäljningsvolym och intäkter, säger Anders Blanck, vd på LIF – de forskande läkemedelsföretagen. Deklarationen uppmanar regeringar världen över att sätta in konkreta åtgärder och samarbeta med företag för att minska spridningen av resistenta bakterier. Företagen åtar sig också en rad åtgärder:
- Minskad spridning: Företagen ska arbeta för att antibiotika endast ska användas av patienter som verkligen behöver dem, att verka för minskad antibiotikaanvändning inom djurhållning, samt för att minska miljöeffekterna av antibiotika.
- Mer forskning: Företagen ska fortsätta göra stora forskningsinvesteringar för att få fram nya effektiva antibiotika. Samarbeten med den akademiska forskningen ska öka, samt även gemensam forskningsfinansiering med offentliga aktörer. EU-projektet IMI (Innovative Medicines Initiative) utgör ett sådant exempel.
- Ökad tillgång: Företagen ska se till att alla som behöver det ska kunna ha tillgång till existerande och nya antibiotika till överkomlig kostnad, i överensstämmelse med WHO:s Global Action Plan.
En av undertecknarna av deklarationen, AstraZenecas vd Pascal Soriot, lyfter i en kommentar fram deklarationens uppmaning till samarbete för att få fram en ny finansieringsmodell: – Vi inom läkemedelsbranschen är beredda att samarbeta med regeringarna för att utveckla en alternativ modell, som möjliggör de långsiktiga investeringar som behövs för att vi ska övervinna de stora tekniska och vetenskapliga utmaningar som ligger i att forska fram och utveckla nya antibiotika, säger Pascal Soriot.
Miljoner döda och enorma kostnader om inget görs
Deklarationen läggs fram i samarbete med expertorganisationen The Review om Antimicrobial Resistence, som tillsatts av regeringen i Storbritannien och som driver på arbetet mot antibiotikaresistens med olika rapporter och opinionsbildning. The Review on AMR har bland annat analyserat effekten av resistenta bakterier på världsekonomin om inte kraftfulla åtgärder sätts in. I en rapport från 2014 uppskattas antalet dödsfall till följd av resistenta bakterier till år 2050 till 300 miljoner människor. Kostnaderna skulle bli enorma och utgöra 2-3,5 procent av den globala produktionen, eller motsvarande 60 000-100 000 miljarder dollar. Sverige har länge arbetat framgångsrikt för att minska onödig antibiotikaanvändning. Men även här ökar spridningen av resistenta bakterier. Enligt Folkhälsomyndighetens senaste rapport avseende 2014 från Swedres, ökade såväl MRSA- som VRE-bakterier jämfört med 2013. MRSA ökade med 19 procent till 2 921 fall, och VRE med 77 procent till 402 fall. Antalet fall med ESBL-bildande tarmbakterier ökade också, totalt med 9 procent, till 8 902 fall. Den särskilt oroande och elakartade varianten ESBL-carba ökade från 39 till 46 fall.