Cancerfonden har utsett KI-forskaren Henrik Grönberg till Årets cancerforskare 2022. Han får utmärkelsen främst för sitt arbete med Stockholm3-testet, som ger snabbare och mer korrekt diagnos vid prostatacancer.
– Den här utmärkelsen är förstås en glädje. Jag känner mig stolt över erkännandet, och så är det kul på ett personligt plan med alla gratulationer man får! Det får man ju suga i sig, säger Henrik Grönberg.
Han började sitt arbete som onkolog i Umeå 1989. Tidigt väcktes intresset för just prostatacancer och hans forskning har handlat om såväl riskfaktorer som diagnostik och behandling. Henrik Grönberg konstaterar att cancervård i allmänhet har förbättrats dramatiskt sedan han började som läkare. Omvårdnaden har blivit bättre av att vårdpersonalen fokuserar på helheten, inklusive psykosociala aspekter av sjukdomen. En mängd nya läkemedel och flera nya screeningprogram har gjort att betydligt fler patienter överlever. Dessutom har de förebyggande insatserna blivit bättre, bland annat röker betydligt färre svenskar i dag vilket har minskat förekomsten av flera allvarliga cancerformer. Den positiva utvecklingen ställer nya krav på vården.
– Mycket fler än förr behöver leva med cancer eller med biverkningar av cancerbehandling. Det har gjort rehabilitering till ett mycket viktigare område, och där är vi inte alls så bra som vi borde vara. Om tio år tror jag att vi har lyckats bygga upp det till en bra nivå. Mycket kan göras med enkla medel, som att man informerar patienten om vad de kan vänta sig för problem och vad de själva kan göra för att må bättre.
Ny testmetod minskar onödig oro och lidande
I många år har Henrik Grönberg arbetat med att utveckla en ny testmetod för diagnos av prostatacancer. Testet Stockholm3 är betydligt mer exakt än ett så kallat PSA-prov, som länge har varit det första steget mot diagnos. PSA står för prostataspecifikt antigen. En förhöjd halt av ämnet kan tyda på cancer, men halten kan höjas även av andra skäl. Därför ger PSA-prover ett ganska stort antal falskt positiva svar. Dessutom är provet dåligt på att säga hur allvarlig cancern är, vilket styr hur kraftig behandling som ska sättas in. Den här osäkerheten kan leda till onödig oro, och till undersökningar och behandlingar som både är obehagliga och medför risker och biverkningar.
Trots att prostatacancer är den allra vanligaste cancerformen saknas fortfarande nationell screening, och skälet är just att Socialstyrelsen ansett att PSA-testningen är för bristfällig. Som cancerläkare håller Henrik Grönberg med om det, men nu pågår en ny utvärdering hos Socialstyrelsen och han är hoppfull.
– De verktyg vi har i dag gör att ekvationen ser helt annorlunda. Jag skulle bli förvånad om man inte ser fler fördelar än nackdelar med att införa screening, vilket kan minska lidandet väldigt mycket. Om det blir så är det verkligen otroligt roligt att ha fått vara med i den processen, säger Henrik Grönberg.
I Stockholm 3-testet ingår PSA men också ett antal andra markörer. Forskning från Henrik Grönbergs forskargrupp som publicerades 2021 visade att diagnosen blir allra mest exakt om testet kompletteras med en magnetkameraundersökning.
– Studien visade att vi hittade fler av de behandlingskrävande patienterna än med någon annan metod, och vi kunde sålla bort många som hade ett högt PSA men inte alls behövde behandlas.
Samtidigt pågår utvärderingsprojekt i flera svenska regioner på uppmaning av Socialstyrelsen. Det handlar om ett slags screening i avgränsade grupper där magnetkamera kombineras med PSA-tester i vissa regioner, med Stockholm3-testet i andra. Allt ska ligga till grund för Socialstyrelsens beslut om ett eventuellt screeningprogram.
Framtidens sätt att utvärdera behandlingar
Just nu handlar Henrik Grönbergs forskning inte så mycket om diagnostik, utan om att utvärdera nya behandlingar. Hans grupp studerar så kallat cirkulerande tumör-DNA i prover från patienter med spridd prostatacancer. Arvsmassa som kommer från cancertumörerna fångas upp i blodet och granskas på jakt efter mutationer. På så sätt ser forskarna i realtid vad olika behandlingar får för effekt. Om en behandling fungerar bra på tumörceller med viss genetik, kommer de cellerna bli mer ovanliga. Om tumören istället utvecklar resistens mot en behandling syns det att vissa DNA-segment blir vanligare.
– Det här blir ett unikt fönster in i cancerbehandlingen som vi inte har haft förut. Vi kan studera mutationer i tumören medan de uppstår, och se vilka läkemedel som fungerar och när de slutar fungera.
Henrik Grönberg tror att det här blir framtidens sätt att både testa nya cancerläkemedel och planera behandlingar. I dag finns ofta flera läkemedel att välja mellan. Det är viktigt att ha ett effektivt sätt att ta reda på vilken behandling som fungerar bäst för vilken undergrupp av patienter, och i vilken ordning olika läkemedel bör ges.
Forskningsstudien kallas Probio och planerades först för enbart Sverige. Men intresset har varit stort och snart beräknas 35 olika behandlingscentra ingå i Sverige, Norge, Belgien och Schweiz.
– Vi samarbetar med flera läkemedelsbolag som vill lägga in sina behandlingar i den här studien. Det är verkligen enormt spännande att få leda detta!
Vill se snabbare utvärdering av nya behandlingar
Nu hoppas Henrik Grönberg att Stockholm 3-testet införs på bred front i Sverige, och att analys av cirkulerande tumör-DNA blir en rutinmetod.
– Lyckas vi med det så är jag nöjd. I övrigt ska jag använda min tid till att driva så bra prostatacancervård som möjligt på S:t Görans sjukhus, där vi har bortåt 700 patienter per år. Det är viktigt för mig att rutinsjukvården är riktigt bra, och att prostatacancer får lika mycket utrymme som till exempel bröstcancer.
Det har den inte alltid fått, konstaterar Henrik Grönberg. Dessutom tycker han att det tar för lång till att föra in forskningsresultat i vården och utvärdera nya behandlingar. Det är något han själv har arbetat mycket för som chef inom cancervården.
– S:t Görans sjukhus drivs av Capio och som chef för prostatacancercentret här har jag fått testa och utvärdera inte bara mina egna resultat utan andras. Sjukhusledningen har varit väldigt positiv. Men när regionerna driver vården så fungerar det inte så, helt enkelt. Det finns inte den nyfikenheten i organisationerna, ofta inte heller finansiering, och ingen kunskap om hur man systematiskt provar nya metoder.
Det är ett problem att lösa för både vården och vårdutbildningarna menar Henrik Grönberg, som anser att många läkare saknar grundläggande kunskaper i hur man utvecklar nya metoder.
I dag gläder han sig åt utmärkelsen från Cancerfonden och hoppas att den ska stärka hans lab i arbetet framöver.
– Forskning är ju inget jag gör helt själv. Det är verkligen ett lagarbete. Runt mig på Karolinska Institutet har jag över trettio personer som arbetar med prostatacancerforskning, och min utnämning visar att det vi gör verkligen är bra. Det kan spela en roll i framtiden, inte minst för de yngre forskarna när de söker anslag.