En omfattande brittisk studie visar att covidvacciner har mycket hög skyddseffekt.

– Studiens resultat är väldigt positivt och visar på värdet som vaccinen mot covid-19 har. Det visar också hur otroligt viktigt det är att ta bägge doserna, så att vi kan få ett slut på den här pandemin, säger Per Öhlén, ordförande i expertnätverket Lif Vaccin.

Per Öhlén
Per Öhlén

Den brittiska observationsstudien baserar sig på inrapportering i en app från 1,2 miljoner användare – som beskriver till exempel hälsotillstånd, ålder, symtom, testresultat och vaccinationsstatus.

Sedan mars 2020 har appen Covid Symptom Study använts i Storbritannien, utvecklad av hälsoföretaget ZOE och Kings College i London. Sedan appen började användas av cirka 4,5 miljoner britter har flera studier och analyser genomförts. Appen finns också som ett forskningsprojekt i Sverige, vid Lunds och Uppsala universitet – här har appen strax över 200 000 användare.

Mycket låg risk för genombrottsinfektion

I den färska observationsstudien från Storbritannien har syftet bland annat varit att ta reda på riskfaktorer för så kallade genombrottsinfektioner – det vill säga att man blir smittad trots att man är vaccinerad, och att beskriva hur symptomen ser ut för de som smittas efter att ha fått en eller två vaccindoser. Resultatet visar att risken för att bli smittad var mycket låg bland studiedeltagarna såväl efter en vaccindos som efter två – 0,5 respektive 0,2 procent. De få som smittas uppvisar också betydligt mildare symptom än ovaccinerade, och många är helt asymptomatiska. Risken för sjukhusinläggning minskar med omkring 70 procent, och antalet olika symptom för sjukdomen tycks vara färre redan efter första veckan.

– Det blir en ytterligare bekräftelse på att vaccinen är effektiva och skyddar mot sjukhusinläggning och död. De få som blir sjuka får mycket mildare symptom – det följer samma mönster som vi ser med influensavaccinet, säger Per Öhlén, och lägger till:

– Det är förstås viktigt att tänka på att de som är asymptomatiska kan utgöra ett problem ur smittspridningssynpunkt – de kan ju fortfarande smitta så det finns goda skäl att fortsätta vara försiktig och följa rekommendationerna. Troligen innebär det här också att de allra sköraste kommer att behöva få boosterdoser, mer och mer tyder på det.

Ali Mirazimi
Ali Mirazimi

Äldre och sköra löper större risk

Personer som är äldre än 60 år, de som har flera underliggande sjukdomar eller nedsatt immunförsvar och människor som lever i fattiga och trångbodda hem har en ökad risk för att få genombrottsinfektioner, enligt studien. Det är något som såväl Sverige som andra länder måste ta fasta på när planerna för att öppna upp samhällena i höst börjar ta form, menar Ali Mirazimi, virus- och vaccinforskare vid Karolinska Institutet.

– I studien lyfts ett varningens finger för att de som är äldre och sköra löper en större risk att få en infektion, och det är något man måste ta med i beräkningen. De som arbetar med gamla på äldreboenden bör eventuellt ha kvar skyddsutrustning och hygienrutiner som arbetats fram. Däremot är jag tveksam till besöksförbud, eftersom besök från anhöriga ger ett viktigt värde och en viss kvalitet för de som bor på äldreboenden, säger Ali Mirazimi.

Farshid Jalalvand
Farshid Jalalvand

Såväl Mirazimi som vaccinexperten Farshid Jalalvand understryker att kunskapen från studien är en bra grund för att planera in boosterdoser för både personalen på äldreboendena och de äldre och sköra.

– Det här är något man måste hålla ögonen på. Om man ser att många över 65 börjar få genombrottsinfektioner nu när smittspridningen börjar bli hög, så måste man betänka att det tar tid innan alla kan vaccineras igen. Jag hoppas att myndigheterna är förberedda och har en handlingsplan som snabbt kan sättas i verket när vissa människor behöver boosterdoser, säger Farshid Jalalvand, forskare i klinisk mikrobiologi vid Lunds universitet.

Bygger på självrapportering

De båda vaccinexperterna konstaterar att den brittiska observationsstudien reflekterar ungefär samma resultat som andra studier – det vill säga att vaccinen mot covid-19 skyddar väl både mot svår sjukdom och död, och att de som får genombrottsinfektioner har milda eller inga symptom. Att studien bygger på självrapportering innebär dock vissa svagheter – något som forskningsprojektets författare också beskriver. Till exempel är det betydligt fler kvinnor än män som rapporterat in, och det kan variera hur deltagarna uppfattat sina symptom eller beskrivit sina hälsotillstånd.

– I stort sett alla observationsstudier ger uttryck för en personlig uppfattning, alltså att någon rapporterar något som en annan person kanske inte upplever. Det är en svaghet, men å andra sidan kan man göra större studier på det här sättet så det har sina fördelar också, säger Ali Mirazimi.

Farshid Jalalvand konstaterar att det inte gjorts någon formell jämförelse mellan de tre vaccin som använts i Storbritannien – mRNA-vaccinen från Pfizer/Biontech och Moderna och virusvektorvaccinet från Astra Zeneca. Det framgår inte heller i studien när deltagarna fått sina vaccindoser. Orsakssambanden bakom genombrottsinfektionerna är inte lika lätta att kartlägga när forskarna själva inte har direktkontakt med deltagarna, och målet med att hitta tydliga riskfaktorer för genombrottsinfektioner har inte helt och hållet genomlysts. Att många undviker att få genombrottsinfektioner kan handla om beteendemönster, alltså att man fortfarande följer striktare restriktioner.

– Det kan ju bero på att man generellt är mer försiktig och att anhöriga och andra som träffar personerna är försiktiga runt dem.

Den brittiska studien har också tittat på hur länge en dubbelvaccinerad person har symptom efter en genombrottsinfektion. Riskerna för att ha symptom längre än 28 dagar ser ut att halveras för den som fått två vaccindoser. Det tyder, enligt studiens författare, på att riskerna för postcovid eller långtida besvär efter sjukdomen reduceras.

– Det är intressant är att vaccin tycks kunna förebygga långtidscovid. De som får en genombrottsinfektion efter två doser får så pass svaga symptom att sjukdomen troligen inte kan leda till långstidscovid, säger Farshid Jalalvand.