Coronavirus syns som ansamlingar på cellernas yta, fotograferat med elektronmikroskop.
Det är SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) som koordinerar det projekt som IMI nu stöttar med omkring 70 miljoner svenska kronor under de kommande fyra åren. Projektet leds av Ali Mirazimi som är virusforskare vid SVA, adjungerad professor vid KI (Karolinska Institutet) och forskningsledare vid Folkhälsomyndigheten.
Nio olika organisationer och företag i sex länder är med i projektet MAD (Modern approaches for developing antivirals) och syftet är att ta fram nya behandlingar och läkemedel för att bekämpa Sars-CoV-2-viruset. Forskarna kommer att använda sig av stamceller och organoider – avancerade tredimensionella miniorgan – under projektets första faser.
Ali Mirazimi är glad och stolt över att ha fått stödet från IMI och poängterar hur viktigt det är att ha så pass många samarbetspartners med sig.
– Det kommer att betyda att vi får en bra förstärkning på det vi gör, säger Ali Mirazimi.
Projekt kring antiviral behandling
Sedan i februari arbetar en av Ali Mirazimis forskargrupper med ett lovande projekt som kan leda till en bra antiviral behandling mot Sars-CoV-2. Det riktar in sig på ACE2 (angiotensin-converting enzyme 2) som är den receptor på en mänsklig cell som viruset hakar fast i. ACE2 finns i celler och vävnader i lungorna, hjärtat, blodkärlen, levern, njurarna och tarmarna.
Forskargruppen har tagit fram en genetisk kopia på ACE2, som ska lura bort viruset från de mänskliga cellerna och därmed stoppa virusets framfart. I laboratorieförsök med cellkulturer och organoider från mänskliga stamceller har forskarna kunnat visa att de genetiska kopiorna av ACE2 leder till att spridningen av viruset minskas radikalt.
– De konkurrerar ut de kroppsegna cellerna och viruset sätter sig på kopiorna istället. Kopiorna avleder alltså, eller lurar, viruset från att infektera de mänskliga cellerna, säger Ali Mirazimi.
Kliniska prövningar har inletts
Redan under SARS-epidemin 2003 togs ett preparat med ACE2-kopior fram, men eftersom epidemin gick över så snabbt hann det inte användas. Det här preparatet, APN01, ska nu efter de positiva resultaten i laboratoriet testas på covid-19-patienter i Danmark, Tyskland och Österrike.
– De kliniska prövningarna började för tre veckor sedan och de 200 patienter som rekryteras kommer att få behandling under en vecka med preparatet. Eftersom det är en dubbelblindstudie så vet jag ännu inte vare sig hur många patienter som rekryterats eller hur resultaten ser ut. Vi hoppas att det ska gå bra, annars får vi gå tillbaka till ritbordet, säger Ali Mirazimi.
Han berättar att APN01 har två funktioner – dels att stoppa viruset från att infektera fler celler och dels att reparera de skador på lungorna som viruset orsakat under sjukdomen.
Om försöket med APN01 faller väl ut kommer betydligt fler sjukhus och patienter att ingå i de kliniska prövningarna – sannolikt också Karolinska Universitetssjukhuset i så fall.
Ali Mirazimi håller också på med ett projekt för att ta fram ett vaccin som ska kunna skydda både mot Sars-CoV-2-viruset och andra coronavirus. Det gör han tillsammans med kollegorna Matti Sällberg och Gustaf Ahlén på KI. Ett par vaccinkandidater testas nu i första fasen i djurförsök. Det möjliga framtida vaccinet riktar in sig på de genetiskt stabila delarna av viruset och ska därmed kunna skydda även mot framtida coronavirus. Vaccinprojektet har fått 30 miljoner kronor i stöd genom EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020.