Jätteprojektet Scapis öppnar för forskare

– Det känns nästan overkligt när man tänker tillbaka på ett så jättestort projekt som pågått under så lång tid att vi äntligen är framme med at öppna upp Scapis för forskning, sade Göran Bergström, huvudansvarig för den gigantiska befolkningsstudien, under ett invigningsseminarium nyligen.

Professor Carl Johan Östgren, vice ordförande för Scapis nationella styrgrupp och projektledare för Linköpingsdelen av studien, tillägger:

– Det ansökningsförfarande som nu finns på plats genom vårt Scapiskontor bygger på att det ska vara smidigt att nyttja databanken. Men det finns vissa formalia som måste uppfyllas som att man behöver ha en forskningshuvudman, vara disputerad eller bedriva forskning med handledning samt ha tillstånd från etikprövningsmyndigheten.

Ambitionen är att göra Scapis till en resurs även för internationella studier. Men först måste regelverket klaras ut för dels forskare från övriga EU, dels från så kallat tredjeland innan utländska forskare kan få samma tillgång till Scapis.

Projekt startade 2007

2007 initierade Göteborgsprofessorn Björn Fagerberg det som skulle utmynna i Scapis med en dokumentationsfas som sträckte sig till 2018. Totalt 30 000 slumpvis utvalda deltagare – män och kvinnor i åldern 50-64 år – undersöktes på ett omfattande sätt vid flera tillfällen. ”Scapister” har de kommit att kallas inom projektet – oberoende av vilket av de sex medicinska universitet som genomfört undersökningarna.

Skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover är exempel på delar av studieprotokollet som kompletterats med registrering av fysisk aktivitet och en omfattande enkät om levnadsvanor.

– Det är mycket intressant att se hur Scapis tar form och vilka intressanta lärdomar som kan komma ur satsningen. Scapis följer i traditionen av amerikanska Framingham Heart Study, Monica-studien i norra Sverige och andra studier med stora populationer och en ansats kring longitudinella data med möjligheter att följa individer över tid, säger Dag Larsson, sakkunnig på LIF – de forskande läkemedelsföretagen.

– Den här formen av stora projekt är viktiga och genererar värdefulla insikter som kommer samhället, vården, patienterna och forskningen till del. Scapis visar på en svensk förmåga vilket förhoppningsvis också kan ge intressanta forskningsmöjligheter kring nya behandlingar.

Samverkan mellan forskare

Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär fanns ett tryck på forskare runtom i Sverige att samverka som Carl Johan Östgren upplever varit nyttigt.

– Förutom en så tydlig nationell ansats finns ett antal, blommande lokala forskningsprojekt där varje site har egna tilläggsundersökningar som också kommer forskningen till nytta.

– I Linköping har vi exempelvis samverkat med Lund-Malmö med tilläggsundersökningar av våra deltagare för bestämning av pulsvågshastigheten, ett mått på kärlstelheten, och ultraljudsundersökning av hjärtat säger Carl Johan Östgren.

Utöver det har Scapis gett möjligheter till lokala substudier. I Linköping har unika data samlats in genom blodtrycksmätning i hemmet och ny teknik har använts för att mäta mikrocirkulation i huden i en mängd som aldrig skett tidigare.

– Forskningen med stöd från Scapis kommer att lära oss mer om riskprevention för att minska insjuknandet i hjärtkärl- och lungsjukdomar i framtida generationer. Vi kommer även att få kunskap kring mekanismer hur sjukdomar uppträder för att utveckla läkemedel och nya, terapeutiska angreppspunkter, säger Carl Johan Östgren.

KOL hos icke-rökare

I Umeå har Scapis-ansvariga förhoppningar att få klarhet kring varför nedsatt lungfunktion är vanligt bland icke-rökare, ett område som inom Scapis täcks av ett riksomfattande projekt som leds från KI.

Nästan 25 procent av Scapis-deltagarna har kroniskt nedsatt lungfunktion utan någon historik med rökning.

– Frågeformulär, analys av blodprover och bronkoskopiundersökning av luftrören är viktiga delar för att identifiera skillnaden mellan den här gruppen och dem som drabbats av KOL genom rökning, säger professor Anders Blomberg, Scapis-ansvarig i Umeå.

– Vi kommer även att följa samtliga individer som ingår i Scapis över tid med hjälp av Sveriges unika register. Här kan vi då se vilka som utvecklar lungsjukdom och om det finns skillnader i symtom och prognos mellan dem med nedsatt lungfunktion som aldrig rökt och dem som varit eller är rökare.

Nästan 93 procent av Umeåregionens omkring 5 000 ”scapister” ger särskilda forskningsmöjligheter eftersom de tidigare lämnat data till Biobanken norr genom Västerbottensprojektet och Monicastudien.

– Vi kan exempelvis dela upp Umeåborna i en grupp som utvecklat en kranskärlssjukdom och en som inte gjort det. Med utfall genom Scapis kan vi gå tillbaka 10-15 år till blodprov och andra data för att öka kunskapen om faktorer som kan leda till sjukdom. Så Scapis för Umeås del blir i vissa fall mer än en tvärsnittsstudie på ett sätt som känns mycket spännande, säger Anders Blomberg.