I Sverige har antalet anställda inom den forskande läkemedelsindustrin nästan halverats sedan millennieskiftet. 2013 arbetade 11 500 personer i LIF – de forskande läkemedelsföretagens medlemmar. Samtidigt har antalet anställda i den danska forskande läkemedelsindustrin gått motsatt väg. Sedan år 2000 har antalet anställda ökat med 70 procent. Enbart i Köpenhamnsområdet arbetar 20 000 personer inom läkemedelsföretagen.
Novo Nordisk är ett av de framgångsrika danska företagen. Företaget har hälften av den totala världsmarknaden för insulin. Sedan 1923 när företaget bildades har en stiftelse haft aktiemajoriteten – något som har skyddat företaget från att bli uppköpt av andra företag.
– Det skapar en stabilitet när huvudägaren har ett perspektiv som sträcker sig 5-10 år framåt. Hade vi inte haft en stiftelse som majoritetsägare är det troligt att företaget inte hade varit självständigt idag, sade Göran Ando, styrelseordförande i företaget sedan mars 2013, på Dagens Medicins och Veckans Affärers Lifesciencedag den 14 maj 2014. Han har tidigare haft ledande positioner inom dåvarande Glaxo och Pharmacia.
Utöver att få företaget att utvecklas stöttar stiftelsen forskning inom life science i Danmark men också i övriga Skandinavien, med omkring 1 miljard danska kronor årligen. Lika mycket investeras på entreprenörer och i småföretag i tidig utveckling. Detta skapar ett ”ekosystem” med 130 läkemedelsföretag i Köpenhamnsområdet med 20 000 personer anställda. Miljön runtom ett växande företag är viktig, betonade Göran Ando.
En del av ett stort system
– Ett läkemedelsföretag är en del av systemet och beroende av det. Även universiteten är en del av detta. På Köpenhamns universitet har det startats tre nya institutioner med anslag från oss. Syftet är att locka in forskning i världsklass till institutionerna, sade han.
Vid sidan av en långsiktigt stabil ägarstruktur är det viktigt att staten ger gynnsamma villkor för industrin i Danmark. Däremot har samarbetet med akademin fungerat bättre för företag i Sverige, även om det nu tar sig även i Danmark menade Göran Ando.
Staten gör mycket för att behålla de få stora företag som finns i Danmark kvar i landet. Bland annat med skattelättnader som gör det oattraktivt att flytta ut företag.
Sverige kan göra likadant
Martin Ingvar, professor vid Karolinska institutet, påminde om att liknande sätt med A- och B-aktier för att bevara inhemska företag har funnits även i Sverige. Men den gamla synen är borta sedan 15 år.
– Utförsäljningen av Astra var ett typexempel på att släppa A-aktierna bara för pengar utan en tanke på framtiden. Idag finns det inget som hindrar att man skapar stiftelsedrivna företag på samma sätt som i Danmark, sade han.
I Köpenhamn har man lyckats förverkliga klustertanken inom life science. Samarbetet mellan Karolinska institutet och Stockholms läns landsting, SLL, syftar till något liknande. Sjukvården är en konservativ sektor mot industrin och mot innovationer – beroende på att styrningen är kostnadsstyrd. Att åstadkomma tydliga regler och en stabilitet under lång tid är målet för samarbetet med SLL, menade Martin Ingvar.
Akademin och vården är ryggraden
– Så som det ser ut i Sverige måste vi, akademin och sjukvården, vara ryggraden. Vi måste stå för långsiktighet, vi måste åstadkomma en marknad. Och vi måste åstadkomma en ryggrad i innovationssystemet. Vi har inte råd att skapa sju kluster för life science i Sverige utan satsa på enstaka diagnoser, sade han.
Torbjörn Rosdahl är finanslandstingsråd (M) i SLL. Han ryggade inför stiftelseformen för att bedriva verksamhet.
– En stiftelse är ju en nära-döden-upplevelse – man kan ju inte ändra något i efterhand. Det som var bra för 20 år sedan är förskräckligt idag. Vi måste hitta andra former. Och inte bara prata och prata, sade han.
Han höll med om att i vissa perspektiv är SLL, trots sin relativa storlek i Sverige, en liten spelare och att mer samarbete behövs mellan landstingen och regionerna, till exempel vid upphandlingar av journalsystem och läkemedel. En stor pågående affär är när man ska köpa in medicinteknisk utrusning till Nya Karolinska sjukhuset med en så kallad innovationsupphandling, där funktioner och prestanda i stället för en viss apparattyp köps in.
Sjukvården den bästa testbädden
Klementina Österberg är VD för GU holding, som är Göteborgs Universitets holdingbolag för att omsätta och kommersialisera kunskaper och forskningsresultat från universitetet. Sedan 1995 har mer än 100 affärsidéer resulterat i 60 aktiebolag som sysselsätter 300 personer och har omsatt 1,8 miljarder kronor under det senaste decenniet.
– Sjukvården är den bästa testbädden när man vill prova hur en innovation fungerar. Att ta fram prototyper till en produkt och finansiera den är en sak – men att ha möjlighet att använda sjukvården är också mycket viktig, sade hon.
Göran Ando var mycket tydlig med att företag inte tycker illa eller bra om ett land.
– Vi går dit där det är enkelt att till exempel driva prövningar. Är det krångligt i ett land går vi till ett annat. Vi går till länder där innovationer uppskattas, sade han.
Han sade också att innovationer i de allra flesta fall sker med små steg.
– Den som väntar på läkemedlet som är ”the cure for cancer” får vänta jäkligt länge. Men tioårsöverlevnaden i en sjukdom har kanske fördubblats på 15 år. Det är så innovationer oftast omsätts i bättre sjukvård, sade han.
Bilder
Göran Ando, Martin Ingvar, Torbjörn Rosdahl och KlementinaÖsterberg. Foto: LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0)
