Kompetensförsörjning utmaning för svensk läkemedelsproduktion

Den svenska läkemedelsproduktionen har stadigt ökat på senare år, och när Sweden Bio nyligen samlade branschen för att diskutera möjligheter och utmaningar inför framtiden var seminariet mycket välbesökt. Branschen kan också se tillbaka på ett starkt fjolår. Inom kort redovisar SCB statistik för 2022 som åter väntas visa på ett rekordår för svensk läkemedelsexport.

Sara Modig, statssekreterare i Näringsdepartementet, sade i sitt tal att läkemedelsproduktion numera får ses som en svensk basnäring och att Life Science är en av de viktigaste sektorerna för vårt välstånd, människors hälsa och för Sverige som kunskapsnation. Liksom flera andra talare under dagen pekade hon på branschens kompetensförsörjning som central inför framtiden, något som också lyfts i olika branschanalyser.

Ett ämne som alla tar upp

– Det är ytterst få samtal och möten som jag har med företag och organisationer där kompetensbrist inte är ett ämne som tas upp, sade Sara Modig till seminariedeltagarna, framför allt små och stora producerande bioteknikföretag och läkemedelsföretag.

Hon konstaterade att kompetensförsörjning inte är en fråga enbart för Näringsdepartementet, och sade att samtal pågår med Utbildnings- och Arbetsmarknadsdepartementen om vad regeringen samlat kan göra för att möta branschens rekryteringsbehov. Sara Modig nämnde bland annat mer anpassade universitetsutbildningar och omställningsutbildning, men också att det måste bli lättare för företag att rekrytera utländsk personal via snabbare handläggning vid Migrationsverket.

Produktion viktig för Sverige

Leif Johansson, styrelseordförande för AstraZeneca som kan blicka tillbaka på en lång karriär inom flera av Sveriges största företag, som Electrolux, Volvo, och Ericsson, påminde i sitt tal att exporterande tillverkningsindustri är lika viktig idag för Sverige som den alltid varit.

– Att jobba i dessa företag är en resa som aldrig slutar att fascinera mig. Det finns så mycket som är bra i svensk tillverkningsindustri som vi ibland glömmer att framhålla. För även om bolagen är globala finns det mycket produktion i Sverige. Jag har ännu inte jobbat i ett svenskt företag med lägre exportandel än 95 procent, sade Leif Johansson.

Även han såg kompetensförsörjningen som en viktig faktor för att svensk läkemedelsproduktion ska kunna växa. Enligt honom kommer utbildningsinsatser inte att räcka, Sverige behöver arbetskraftinvandring för att klara branschens behov.

Leif Johansson lyfte förstås fram AstraZenecas produktionsanläggning i Södertälje, världens största anläggning där läkemedel motsvarande 40 procent av koncernens försäljningsvärde produceras. Ett flaggskepp för företaget, menade han.

Tuff intern konkurrens

Leif Johansson berättade också om tuff intern konkurrens när stora läkemedelsföretag fattar beslut om var man geografiskt ska placera stora investeringar i forskning eller produktion. När beslutet om en ny anläggning för tillverkning av avancerade biologiska läkemedel skulle fattas hade styrelsen att välja mellan fyra olika länder. Alternativen bedömdes och viktades utifrån en rad olika faktorer och när dessa summerades föll Södertälje bäst ut för investeringen på 2,5 miljarder kronor.

– Kvantifierade uppfattningar om länder tenderar att slå igenom i sådana sammanhang. Därför är det viktigt att vi alla i branschen pratar väl om den verksamhet som finns i Sverige. I vår forskningsportfölj är 40-50 procent biologiska läkemedel, så det är verkligen en framtidsfabrik som vi lyckats få till Södertälje. Och ligger den väl där är det inte något man flyttar på särskilt snabbt, sade Leif Johansson, och tillade att för framtida ytterligare investeringar gäller att styrelsen är fortsatt övertygad om att det var en bra investering.

Leif Johansson pekade på fyra faktorer som är viktiga för att Sverige fortsatt ska vara internationellt attraktivt inom Life Science:

• Kompetensförsörjning: Vi behöver tänka till på hur vi får till en bra invandring av riktigt kompetenta människor, gärna i familjebildande ålder.
• Vidareutveckla ekosystemet: Samverkan mellan akademi och företag. Fokus på hur vi får fram nya produkter och produktion.
• Jämlik vård: Sverige måste ha en sjukvård i världsklass. Klinisk forskning måste ingå i grunduppdraget. Forskning, utveckling och produktion hänger ihop, men det måste också finnas en marknad i Sverige.
• Konkurrenskraftigt investeringsklimat: Sverige måste ha en konkurrenskraftig bolagsskatt.

Behov av flexibilitet

I en paneldiskussion lyfte Thomas Eldered – styrelseordförande för NorthX Biologics som vid produktionsanläggningen i Matfors producerar avancerade biologiska läkemedel åt framför allt mindre läkemedelsföretag ­– fram behovet av flexibilitet för att möta behoven hos mindre företag. North X har parallellt även ett statligt uppdrag tillsammans med Vinnova att bygga upp en öppen innovationshubb som syftar till att utveckla Sveriges kompetens och kapacitet inom avancerad biologisk produktion.

– Vi har många spännande projekt, både från svenska mindre bolag och utländska bolag. Det handlar mycket om processutveckling och att göra produkterna möjliga att skala upp för att exempelvis användas i en klinisk prövning. Det handlar inte bara om att erbjuda utrustning utan även om mycket kunskap, sade Thomas Eldered.

– Ett projekt som är extraordinärt spännande är åt ett amerikanskt företag där vi tillverkar ett terapeutiskt DNA-vaccin anpassat för varje enskild patient. Det är otroligt att vi får arbeta med sådana avancerade projekt som verkligen ligger i framkant.

Thomas Eldered menade att infrastrukturresurser som kan delas mellan många små företag är en bra väg framåt för att öka antalet innovationer i Sverige som kan ta sig hela vägen till färdiga produkter. Han ansåg också att Sverige bör inspireras av det brittiska systemet med Patent Box.

– Storbritannien går längre än andra länder genom att de reducerar vinstskatten på produktion i landet som bygger på brittiska patent. Det är otroligt intressant och något som vi även borde ha, för det gör att man kan gå vidare med den fantastiska forskning som vi har och kommersialisera med bas i Sverige, sade Thomas Eldered.

Behöver mer av allt

Åsa Manelius, General Manager för AstraZenecas produktion av biologiska läkemedel i Södertälje, återkom till att kompetensförsörjning utgör en stor utmaning. Hon beskrev det som att företaget behöver mer av allt. Det handlar exempelvis om olika specialistroller inom produktion, men också processtekniker och produktionspersonal. För att möta detta har företaget bland annat samverkan med gymnasieskolor och högskolor, men det handlar också om att locka över personal från andra delar av koncernen.

Vid sidan av de ökade kraven på tekniska färdigheter ställer dagens produktion också helt nya krav på medarbetare, menade hon.

– Man går in i en högteknologisk verksamhet med nya biologiska läkemedel som är mer specialiserade till mindre patientgrupper. Det är mindre serier som produceras och därför behöver vi ställa om produktionen mycket snabbare. Det är en mycket mer föränderlig värld som kräver en annan typ av kompetens. Man måste kunna befinna sig i denna föränderliga värld, vara lyhörd för den, kunna jobba i den utan att bli stressad av förändringar från en dag till en annan. Att kunna jobba i en reglerad verksamhet där vi ska kunna vara agila och flexibla men ändå inom ramen för regelverket, det skulle jag vilja påstå är en helt ny situation, sade Åsa Manelius.