Jacob Bergstedt, bioinformatiker, doktorand i reglerteknik vid LTH i Lund och förste författare till studien.

De T-celler som forskarna studerat bildas i thymus, ett organ i immunsystemet. Studien av ettusen vuxna personer visar att det finns en mutation som ger en 50-procentig ökning av produktion av T-celler, oberoende av kön och ålder. Men kvinnorna i studien har 67 procent högre produktion av T-celler, ett av immunförsvarets viktigaste vapen.

– Alla kvinnor har i genomsnitt en högre produktion än män, men allra högst får kvinnor som bär mutationen. Vi kan bara observera att det är så och spekulera kring orsakerna men det behövs uppföljningsstudier för att man ska vara säker, säger Jacob Bergstedt, bioinformatiker, doktorand i reglerteknik vid LTH i Lund och förste författare till studien.

Armé mot sjukdomar

Mutationer är förändringar i cellers genetiska material och uppkommer hela tiden. Ofta har de ingen effekt alls, men i sällsynta fall som detta kan de alltså ge bärarna en fördel gentemot andra. Varför är det då bra att ha en hög produktion av T-celler i thymus? Jo, man får en liten armé av specialiserade T-celler som kan användas för att mota virus, allergener och bakterier. Varje T-cell av den här typen har en unik receptor som är kodad för att upptäcka ett visst protein som utsöndras från till exempel ett förkylningsvirus, och då delar cellen på sig för att oskadliggöra proteinet.

Visst låter det bra att vissa personer har den här mutationen som kan ”kriga” mot infektioner, men det är än så länge för tidigt att dra några slutsatser om fördelar och nackdelar med en stor nyproduktion av T-celler, menar Jacob Bergstedt. Även om det är en viktig vetenskaplig upptäckt som visar en konkret skillnad i en del av det immunologiska systemet och hur kvinnor och män skiljer sig åt rent biomolekylärt, så är det fortfarande grundforskning det handlar om, betonar han.

– Man måste forska mycket mer på det här för att förstå varför det påverkar så mycket. Kunskapen från studien kan förhoppningsvis bana väg för en fördjupad förståelse till varför personer reagerar olika på sjukdomar, säger Jacob Bergstedt.

Inbördeskrig i kroppen

Könsskillnaden i det här fallet innebär att kvinnor i 40-årsåldern som har mutationen nyproducerar T-celler i samma omfattning som en 20-årig man. Men det är inte säkert att den 40-åriga kvinnans nybildade celler är lika effektiva som den 20-årige mannens, eftersom de mognar i thymus och vävnaden i den försämras med åldern. Det kan också vara en förklaring till att kvinnor i medelåldern oftare än män drabbas av autoimmuna sjukdomar. Någon av de nybildade T-cellerna attackerar då istället fel ”fiende”, nämligen den egna vävnaden, och det uppstår ett slags inbördeskrig i kroppen. Reumatism, psoriasis och glutenintolerans är några exempel på autoimmuna sjukdomar.

– Att thymus fungerar sämre med åren och att kvinnor producerar fler T-celler skulle kunna vara en förklaring till varför kvinnor i medelåldern oftare drabbas av autoimmuna sjukdomar, säger Jacob Bergstedt.

Tidigare studier har visat att det är en klar fördel att ha ett extralager av T-celler vid vaccinering, det blir en bättre effekt av influensasprutan för äldre till exempel. Även leukemipatienter som genomgår blodcellstransplantation har nytta av en högre produktion av T-celler. Vid transplantationen slås immunförsvaret ut och byggs upp på nytt – nybildandet av T-cellerna går snabbare om produktionen i thymus är högre.