Världens hittills största studie kring AMR visar att det brådskar med att både utveckla nya antibiotika, och att samtidigt arbeta med att förebygga infektioner.
Varningsklockorna kring det växande hot som antibiotikaresistens utgör har forskare världen över klämtat i länge – och många kallar det ”den tysta pandemin”. Nu har den hittills största studien av hur antibiotikaresistens slår mot världens befolkning genomförts. Studien, som nyligen publicerades i The Lancet, har genomförts under fyra år då hälsodata från 471 miljoner sjukdomsfall i 204 länder analyserats.
Bara under 2019 dog 1,2 miljoner människor som en direkt följd av att deras infektioner inte kunde kureras med antibiotika. Ytterligare 4,9 miljoner dödsfall kan kopplas till antibiotikaresistens. Problemet är allvarligast i afrikanska länder söder om Sahara och i länder i södra Asien. Barn är oproportionerligt drabbade – ett av fem dödsfall sker hos barn under fem år.
– Rapporten i The Lancet ger ett tydligt vetenskapligt välgrundat underlag för att det här är ett allvarligt globalt hot. Det är jätteviktigt att få de här siffrorna, och det visar hur brådskande det är både att utveckla nya antibiotika och att arbeta med intervention och prevention för att förebygga infektioner, säger Enrico Baraldi, professor i industriell teknik och projektledare för PLATINEA – en innovationsmiljö som arbetar med att förbättra tillgänglighet och användning av antibiotika.
Många avlider i Europa
Även Europa är drabbat av många fall av antibiotikaresistens. En färsk rapport från WHO och ECDC visar att runt 33 000 människor dör varje år i europeiska länder – framförallt i södra och östra Europa – som en följd av att de patogener som infekterar deras kroppar är resistenta mot antibiotika.
– Siffrorna i den här rapporten är inte alls förvånande, det har man pratat om de senaste fem-sex åren. Det är dock viktigt att understryka att det finns två verkligheter i Europa, nordeuropa kontra sydeuropa och östra europa. Södra Europa börjar närma sig den globala problematiken, säger Enrico Baraldi.
Antibiotikaresistensen hotar också den moderna hälso- och sjukvården. Många vanliga behandlingar kommer inte att kunna genomföras om det inte finns fungerande antibiotika. Antibiotika behöver finnas med i paletten för till exempel kirurgi, cancervård och cellgiftbehandlingar.
Initiativ från Life Science-industrin
Life science-industrin har etablerat två initiativ för att tacka problematiken med antibiotikaresistens. Det ena, AMR Industry Alliance, samlar över 100 forskningsbaserade företag inom till exempel bioteknik, diagnostik och generika. Alliansen arbetar med forskning och utveckling av ny diagnostik och behandlingar och med olika typer av preventiva åtgärder. Det andra, AMR Action Fund, är en stiftelse som stöttas av Europeiska Investeringsbanken, WHO, Wellcome Trust och 23 bioteknikföretag. Stiftelsen har som mål att 2 till 4 nya antibiotika ska tas fram till 2030, och har hittills samlat in en miljard amerikanska dollar för ändamålet.
– Det är bråttom att få fram förändringar i paletten av antibiotika. Vi måste få fram incitament för forskare, entreprenörer och investerare för att få nästa generation av preparat på banan så att läkare och kliniker har verktygen för att bekämpa antibiotikaresistens, sade Henry Skinner, vd för AMR Action Fund, när rapporten i The Lancet publicerades.
Enrico Baraldi tycker att det är positivt att det finns en vilja från industrins sida att satsa på forskning och utveckling. Men han påpekar att satsningen på en miljard dollar trots allt är för liten och efterlyser kraftigare resurser till fas 1 och fas 2-försök.
– En miljard dollar låter mycket men i de här sammanhangen är det ”peanuts”. Det borde vara mer, och självfallet borde också offentliga satsningar komma in. Jag tycker också att man borde satsa på en bredare portfölj av läkemedelskandidater, det borde vara minst 10 till 20 sådana, säger Enrico Baraldi.
Baraldi konstaterar att det finns en medvetenhet om hotet från antibiotikaresistens bland världens politiska ledare – men att de hittills inte sett hur brådskande olika lösningar är. Han skulle gärna se mer av globala politiska samarbeten som leder till att länder gemensamt förbinder sig att köpa in nya antibiotikapreparat – i stil med EU:s gemensamma upphandling av covidvaccin under pandemin.
– Om man upplever att situationen kräver brådska så bör flera intressenter sätta sig ner runt ett bord, och göra beräkningar på vad som behövs och vad det kommer att kosta. Det kräver komplicerade diskussioner eftersom behoven, sjukdomstillstånden och patogenerna skiljer sig från land till land. Men det behövs att flera länder går ihop och lovar att de kommer att köpa om något ska ske, menar Enrico Baraldi.