Bilder som visar fett och muskler.

En av de stora och viktiga trenderna är att sjukvården går mot en mer individualiserad diagnostik och behandling. På område efter område blir det ett förlegat synsätt att bunta ihop patienter och behandla alla på samma sätt, eftersom det inte ger en enskild patient den optimala vård hen har rätt till.

Forskningen blir allt bättre på att karakterisera individers förutsättningar och risk- och friskfaktorer, och sjukvårdens metoder utvecklas efter forskningens landvinningar. Inte för inte talas det allt mer om precisionsmedicin där vårdpolitiska mål om "patienten i centrum" kan förverkligas.

Längst har man kommit inom cancersjukvården som under de senaste decennierna utvecklats enormt. Men även inom området metabola sjukdomar/diabetes och hjärt-kärlsjukdom finns en likartad utveckling med stor potential att revolutionera både sjukvården och arbetet med att förebygga sjukdom.

Vad händer i kroppen?

All utveckling börjar med grundforskning där man kartlägger och försöker förstå vad som händer i en frisk eller sjuk människa. Företaget AMRA i Linköping utvecklar modeller för att karakterisera sammansättningen av olika slags fett och muskler i kroppen, så kallad BCP, body composition profile. I nästa steg kopplas BCP till risk för sjukdom. Ett fokus är sjukdom som kopplas till kroppens metabolism (fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdom) men tekniken kan också användas inom cancer, samt muskel- och ledsjukdomar.

Underlaget till en BCP är en sex minuter lång helkroppsundersökning i en magnetkamera. Bilderna från undersökningen skickas via internet till AMRA i Linköping. Där skapas i några steg en BCP som i detalj visar sammansättningen av kroppens olika slag av fett och muskler. Relationen mellan fett i levern, bukfett och underhudsfett är viktigt i analysen.

– Ju mer vi lär oss om kroppssammansättningen desto exaktare kan vi anpassa behandlingen av en enskild patient. Vi vill vi ändra dagens syn på fetma och risken för metabola sjukdomar genom att beskriva kroppssammansättningen, säger Tommy Johansson, vd för AMRA.

BMI ett grovt mått

Kroppsmasseindex BMI har fungerat väl för att beskriva riskfaktorer i en stor grupp människor. Men det är ett alldeles för grovt mått för bedömning av en enskild person, menar Tommy Johansson och exemplifierar med data att män med lika ålder, vikt och samma BMI i själva verket kan ha helt olika risk att bli sjuk. Förhållandet mellan det "onda" bukfettet, leverfett samt fett i muskler och det "goda" underhudsfettet är avgörande i riskbedömningen.

– Trots att sex män i vår undersökning är lika smala och har samma BMI kan det skilja en faktor 10 i hur mycket bukfett de har. Hur mycket bukfett en person har kan inte avgöras enbart genom att man mäter magomfånget. Dock räcker sannolikt inte enbart data om bukfett, utan det är balansen mellan olika slags fett i kroppen som är det viktiga för riskbedömningen, säger han.

En del av utvecklingen är att ta reda på exempelvis hur mycket bukfett och BCP som "är normalt" i befolkningen. Bland annat kartläggs BCP för män och kvinnor i olika ålder. Sedan är det inte säkert att de "normala" värdena även innebär låg risk för sjukdom.

I denna kartläggning samarbetar AMRA med en brittisk biobank, UK Biobank, som innehåller data om 500 000 personer. För 100 000 personer ska en BCP göras och läggas till i biobanksdatabasen. Idag har cirka 10 000 analyser genomförts.

Från vänster Olov Dahlqvist Leinhard, Tommy Johansson och Magnus Borga, AMRA, vilka utvecklar metoder att hitta samband mellan kroppssammansättning och risk för sjukdom.

Kopplas till sjukhistoria

– Tack vare att personernas sjukhistoria finns i biobanken kan vi se hur BCP ser ut hos personer med diabetes eller som haft en hjärtinfarkt eller annan sjukdom. Men vi kan också se hur BCP ser ut hos friska individer. En forskningsartikel om detta är på gång att publiceras framåt sommaren, säger Tommy Johansson.

Företagets kunder är framför allt akademiska forskare, biobanker och läkemedelsföretag. Tekniken kan användas för att detaljerat mäta förändringar i fett och muskler och för att underlätta förståelsen av resultat i kliniska prövningar.

Ett viktigt mål är också att utveckla tillämpningar för sjukvården. En möjlig tillämpning är att följa upp fettsammansättningen efter ett gastric bypass-ingrepp. En annan är att analysera led/muskelskador inför ett beslut om en operation bör utföras eller ej.

– Ortopederna vill veta hur mycket frisk muskelvävnad som finns och hur mycket fett som är inlagrat i muskeln. Är det för mycket fett i muskeln är det ingen idé att operera eftersom den inte kommer att läka efter ingreppet Är det lite fett kan man anpassa operationen och är det inget fett i muskeln är det stor chans att patienten blir bra efteråt, säger Tommy Johansson.

Bättre livsstilsråd?

I det preventiva folkhälsoarbetet kan också BCP få en viktig roll genom att påverka och förändra de råd om livsstilsförändringar som ges idag. Föreslagna livsstilsförändringar ska självfallet grundas på så korrekta bedömningar av sjukdomsrisker som möjligt.

Som en illustration tar Tommy Johansson en undersökning av ett par kvinnliga enäggstvillingar. Den ena vägde 94 kg och hade BMI 34, medan den andre vägde 109 kg och hade BMI 39. Även bukomfånget var större hos den senare av tvillingarna.

MEN BCP gav en helt annan bild av kvinnornas risk. Den som vägde minst hade nästan dubbelt så mycket bukfett och betydligt mindre av det "goda" underhudsfettet än den som vägde mest. Och kvoten mellan bukfett och totalmängden fett var avsevärt mycket högre hos den lättare av tvillingarna varför slutsatsen blev att hennes risk för sjukdom var betydligt högre än den tvilling som vägde mest.

– Sannolikt skulle råd om en annan livsstil bli olika beroende på om en läkare har tillgång till en BCP eller ej, säger Tommy Johansson.