Kaj Stenlöf är disputerad överläkare och bedriver forskning inom fetmaassocierade sjukdomar. I fem år var han chef för Gothia Forum, en mötesplats och resurs för klinisk forskning i Västra Götalandsregionen. I september tillträdde han tjänsten som chef för den enhet som ska samordna och utveckla en nationell infrastruktur för kliniska studier.
Det har varit en spännande uppstart för Kaj Stenlöf. Almanackan är fullbokad med möten inom såväl Sverige som utomlands. I våras blev han utsedd av Vetenskapsrådet att leda den nyinrättade enheten för nationell samordning av kliniska studier vid Vetenskapsrådet.
Huvuduppdraget för enheten är att bilda ett nationellt samordningssystem för kliniska studier, att utveckla en gemensam informationsportal samt att etablera en plattform för bättre nationell statistik och uppföljning av kliniska studier.
– Det är ett spännande uppdrag med många utmaningar. Men också inspirerande med ett nationellt perspektiv och en internationell utblick. Vårt mål är att vi ska bli attraktivare i omvärldens ögon och kunna visa att det vi gör håller en hög kvalitet. En viktig del av uppdraget är att förbättra möjligheterna att genomföra kliniska studier i Sverige, säger Kaj Stenlöf.
Uppdraget att skapa bättre förutsättningar för klinisk forskning i Sverige tar sin utgångspunkt i utredningen ”Starka tillsammans” (SOU 2013:04) (
läs artikel om utredningen). I slutbetänkandet föreslås ett system för nationell samordning, rådgivning och stöd till den kliniska forskningens aktörer.
Vill nyansera en myt
Förra året inrättades en kommitté vid Vetenskapsrådet som fick uppdraget att påbörja arbetet med att bygga upp en organisation för nationell samordning av kliniska studier. Ordförande för kommittén är Håkan Billig, professor vid Göteborgs universitet och en av Forska!Sveriges grundare och styrelseledamöter.
Det finns en spridd myt som går ut på att det går allt sämre för svensk klinisk forskning och vi tappar mark. Den bilden behöver nyanseras, menar han.
– Den mörka avgrundsbild som i regel tecknas, stämmer inte. Och många kliniska forskare inom akademin, sjukvården och företagen känner inte igen sig i bilden. Vi ser inte en läckande båt som skall lappas och lagas och hindras från att sjunka. Det är snarare en fråga om att utrusta den goda farkost vi redan har, så att den kan segla smartare, i rätt riktning och nå målet, säger Håkan Billig.
Den del av kliniska studier som minskar i volym är framförallt läkemedelsprövningar. Så är det i såväl Sverige som i hela västvärlden. Det är allvarligt i sig av många skäl, men trenden har brutits, menar Håkan Billig.
– Vi vidtar flera åtgärder, vilka de flesta är skissade i utredningen ”Starka tillsammans”. I exempelvis Danmark har man lyckats vända trenden och där ökar antalet läkemedelsprövningar vilket är inspirerande. Det visar att det går att vända utvecklingen och Sverige är i högsta grad riggat för en att göra en förbättring, säger Håkan Billig.
Stadig ökning
När det gäller akademiska kliniska studier har det i Sverige skett en stadig ökning.
– Sverige har inte blivit sämre, vi är fortfarande på en mycket hög nivå. Citeringar av svenska kliniska studier ökar hela tiden och har aldrig visat någon svacka; tvärtom har de aldrig varit så många som nu. Men jämfört med andra länder som Australien, Kanada och Nederländerna har Sverige inte satsat lika mycket på att stärka den kliniska forskningen, säger Håkan Billig.
Ett av de viktigaste uppdragen är att utveckla en nationell informationsportal för alla parter som är inblandade i kliniska studier. Med hjälp av portalen ska det bli möjligt att hitta information om kliniska studier i olika faser, hitta centra och prövare. Portalen kommer också att utgöra en kunskapsbank med information om de olika stegen i den komplexa process som är förknippad med kliniska studier.
Etablera en infrastruktur
Målet är nu att bygga upp en forskningsinfrastruktur där akademin, industrin och sjukvården samverkar. Det operativa ansvaret får enheten för nationell samordning av kliniska studier. Det nyöppnade kontoret är beläget på Östra Hamngatan i Göteborg och utgör ett nav för sex regionala noder som ingår i det nationella systemet och som arbetar på ett likartat sätt.
– Vi är ett litet land. För att bli konkurrenskraftiga måste vi samverka och använda våra resurser på ett mer effektivt sätt. Det är viktigt att samtliga parter som är inblandade har gemensamma mål och vill leda utvecklingen tillsammans. Det är en avgörande framgångsfaktor, säger Kaj Stenlöf.
Målsättningen är att Sverige blir ett land som attraherar aktörer som vill bedriva kliniska studier och att vi blir ledande inom vissa områden. Med en god infrastruktur ökar möjligheten att erbjuda en modell som gör det enkelt och smidigt att genomföra kliniska studier.
– Vi vill utveckla en nationell modell som andra länder kan inspireras av och som handlar om hur man använder resurser för kliniska studier på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt, säger Kaj Stenlöf.
Fot kvar inom akademin
Han har själv en gedigen forskarkarriär och har disputerat inom endokrinologi och diabetologi. Även fortsättningsvis tänker han upprätthålla en viss grad av klinisk forskning. Det är viktigt att ha en fot kvar i den akademiska världen, annars är risken stor att man förlorar fotfästet, menar han.
– Jag har en doktorand och jag strävar efter att publicera mig regelbundet. För mig är viktigt att leva i den här världen och en förutsättning för att klara mitt uppdrag som chef för den nationella satsningen.
Som forskare har han själv upplevt några av de brister som det svenska systemet brottas med. Kaj Stenlöf skulle gärna vilja se att varje sjukvårdsbesök ses som en möjlighet till utveckling.
– För detta krävs en infrastruktur, men också att vårdgivare och chefer bestämmer sig för att forskning alltid ska vara en integrerad del av sjukvården och att det uppdraget tydliggörs och verkställs. Detta är en av många frågor som vi kommer att arbeta med.
Bilder
Pussel sjukvården-Forskning. Bildcollage: LIF, IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Kaj Stenlöf. Foto: Marie Ullnert (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Håkan Billig. Foto: Johan Wingborg (omfattas inte av CC. All rights reserved)
