Samla den svenska forsknings- och innovationspolitiken och styr den så att den fokuserar på de stora samhällsutmaningarna. Det föreslår den internationella ekonomiska samarbetsorganisationen OECD efter en förnyad genomgång av hur effektivt Sverige tar vara på potentialen hos landets forskare och alla aktörer inom innovation.
Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD genomförde en genomgång av Sveriges innovationspolitik som presenterades i november 2012, det vill säga månaden efter att den senaste forsknings- och innovationspropositionen presenterades.
I översikten från 2012 konstaterade OECD att landets innovationskapacitet var en avgörande förutsättning för att Sverige skulle behålla en långsiktigt stark ekonomi i en alltmer globaliserad värld.
Det handlade om en förmåga att skapa, överföra och assimilera ett kontinuerligt flöde av teknologiska innovationer men också innovativa förändringar i ledarskap, institutioner och organisationer. Fortsatt stora investeringar i forskning, utveckling och innovation krävdes liksom ett välfungerande innovationssystem.
Hur har det gått?
Sverige har försökt att stärka universitetens forskningsbas genom ökade generella anslag och lanseringen av strategiska forskningsområden. Tanken var att universiteten skull använda ökade anslag för att ge forskare större frihet att genomföra sina forskningsidéer och minska beroendet av extern finansiering. En del av anslagen skulle konkurrensutsättas. Och etablering av strategiska forskningsområdena skulle innebära att extra resurser kanaliserades dit.
Det gick så där, inget av initiativen är särskilt effektiva, konstaterar OECD i sin förnyade genomgång. De generella anslagen till forskning har visserligen ökat men i stället för att höja enskilda forskares anslag användes de till att rekrytera fler forskare. Ett svagt strategiskt ledarskap på många svenska universitet är en viktig förklaring till att regeringens prioriteringar och förväntningar inte har realiserats.
Statlig koncentration av institut
Historiskt har mycket av överbryggningen mellan forskning och innovation skett via en lång rad enskilda branschvisa forskningsinstitut. Men i och med bildandet av det ägarbolaget RISE har staten försökt samla och stärka innovationssystemet.
En förändring från branschorienterade forskningsorganisationer till en polyteknisk organisation (RISE) har inletts. OECD föreslår att styrningen av RISE ändras så att den inte enbart tillfredsställer traditionella sektorsintressen utan också kan användas för att få det svenska innovationssystemet i stort att fungera bättre.
Förbisedda samhällsutmaningar
Under Sveriges ordförandeskap i EU 2009 formulerade stora internationella samhällsutmaningar för en hållbar utveckling, bland annat i den så kallade Lund-deklarationen. Programmet ”Utmaningsdriven innovation”(UDI) har fyra hörnstenar, däribland ”Framtidens hälsa och sjukvård”.
UDI har många berömvärda aspekter, men överraskande nog ser man lite av detta i forskningspropositionen från 2012, menar OECD. Regeringen hade ett gyllene tillfälle att tydligt signalera för världen att Sverige tar forskning som tacklar samhällsutmaningarna på stort allvar. Men propositionen innehöll inget om hur en stark inriktning på samhällsutmaningarna ska passas in i en övergripande långsiktig strategi, påpekar OECD.
Den svenska modellen för styrning favoriserar inte förändring, konstaterar OECD. Departementen har begränsad makt att styra det stora antalet statliga instanser som själva i stor utsträckning definierar och utvecklar sina roller. För att möta de fyra stora samhällsutmaningarna krävs nya former för styrning av anslag och koordinering för en prioritering på samhällsnivå.
Rekommendationer
Utifrån sin genomgång ger OECD ett antal rekommendationer inom fyra områden:
- Stärk universitetens forskning. En starkare ledning av universiteten i kombination och nya mekanismer att fördela anslagna resurser behövs för att svenska universitet ska prestera tillräckligt excellent. De strategiska forskningsområdena bör inte utvidgas innan de har utvärderats. Det behövs tydliga karriärvägar för forskare. Enskilda universitet bör uppmuntras att ytterligare stärka forskning där de redan håller en hög klass.
- Länka ihop forskning och innovation. Utveckla RISE-systemet och stärk dess roll i nationell forskning och innovation. Använd RISE och regionala universitet för att stärka innovation i små och medelstora företag. Öka resurser till strategiska innovationsområden för att underlätta nya och breda samarbeten mellan olika aktörer inom forskning och innovation.
- Hantera samhällsutmaningar. Utveckla en nationell strategi och integrera den med strategier för forskning och innovation. Öka statliga instansers ansträngningar att ta ledningen inom forskning och innovation för samhällsutmaningar. Utöka och utveckla UDI-program så att deras potentiella bidrag till specifika samhällsförändringar blir väldefinierade. Utveckla styrningen så att program engagerar en bred blandning av olika intressenter utan risk för att programmen ”kapas” av intressegrupper.
- Prioriteringar strategier och styrning. Undvik åtgärder som kan tyckas adekvata men som bromsar förbättringar i hela innovationssystemet. Sträva efter konsensus kring de stora prioriteringarna utan att de samtidigt hindrar ansträngningar som är nödvändiga i ett välfungerande innovationssystem. Initiera studier som tar reda på vilka reformer inom universiteten som krävs för att de ska agera mer flexibelt och strategiskt än idag. Se över styrning och koordinering inom Sveriges nuvarande forsknings- och innovationspolicy med ambitionen att nya strukturer även ska omfatta de stora samhällsutmaningarna.
Bilder
Forskning/Innovation. Foto: IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved)
