Pris för nya migränläkemedel

På 1980-talet började han undersöka om molekylen CGRP hade en koppling till migrän. Nu belönas professor Lars Edvinsson med prestigefulla The Brain Prize.

The Brain Prize är världens största vetenskapliga pris för hjärnforskare. Det delas i år ut för elfte gången, och för första gången finns forskare från Norden bland pristagarna. I år har priskommittén valt att fokusera på migrän, och prissumman på 10 miljoner danska kronor delas mellan dansken Jes Olesen, amerikanen Michael Moskowitz, australiensaren Peter Goadsby som är verksam i Storbritannien och USA, och Lars Edvinsson från Sverige. Alla har de arbetat med samma mekanism i hjärnan, och lagt grunden till de nya migränläkemedel som har lanserats de senaste åren.

Lars Edvinsson är glad för priset som han säger är ett fint internationellt erkännande. Men han är ännu gladare för att kunna hjälpa många patienter med de nya medicinerna.

Kronisk migrän lättar med förebyggande behandling

Migrän är en mycket vanlig sjukdom, omkring en miljard människor i världen beräknas vara drabbade. Ett migränanfall innebär intensiv huvudvärk, ofta med en blixtrande eller dunkande känsla i huvudet. Det kan ge illamående och kräkningar, synbortfall och stark känslighet för ljus, ljud och dofter.

En del får bara ett fåtal anfall i livet eller några anfall om året, men ungefär tre procent har minst två anfall i månaden med flera dagars huvudvärk per gång. En del lever fler dagar med huvudvärk än utan. Det kallas för kronisk migrän, och det är de patienterna som kan få hjälp av de nya medicinerna som tas förebyggande.

– Jag får dagligen mail från patienter som har levt i tjugo, trettio år med kronisk migrän utan att få hjälp, och så med de nya läkemedlen så skiner plötsligt solen. ”Varför kunde du inte gjort det här fortare?” säger en del. Men det tog ju tjugo år att övertyga forskarvärlden, och sedan tog det läkemedelsindustrin femton år till.

I dag finns fyra migränläkemedel byggda på så kallade monoklonala antikroppar, som injiceras, och på väg ut på marknaden är tre småmolekylära läkemedel som kan tas i tablettform. Alla riktar sig på olika sätt mot effekterna av signalsubstansen CGRP, som stått i fokus för Lars Edvinssons forskning ända sedan 1980-talet.

Vid den tiden ansågs en helt annan molekyl, ”substans P”, styra sjukdomen. Till en början fick de forskare som intresserade sig för CGRP – bland dem Lars Edvinsson och Peter Goadsby – inte mycket gehör för sina tankar. Men allt fler studier gav stöd åt hypotesen. Vid ett migränanfall stiger halten av CGRP kraftigt i blodet, när anfallet avtar så sjunker den. Injektioner av CGRP kan utlösa anfall hos migränpatienter.

Undersöker om hormoner förklarar utebliven effekt

De antikroppsbaserade läkemedlen är de första behandlingar mot migrän som lanserats på många år. Ungefär fyra av fem patienter får bra eller mycket bra effekt, med mycket små biverkningar. Enligt svenska regler ingår de här nya läkemedlen i högkostnadsskyddet, men bara om patienten har kronisk migrän och har provat minst två andra förebyggande behandlingar och inte tålt eller inte haft effekt av dem. År 2020 var det knappt 4 000 personer i Sverige som behandlades med medicinen.

Lars Edvinsson har själv inga ekonomiska rättigheter till de nya preparaten, men hoppas att de ska nå alla som behöver dem. Han tror att det finns en risk att svenska kliniker tvekar att skriva ut dem av kostnadsskäl.

– Om man skriver ut till ett stort antal patienter så konsumerar man upp sin läkemedelsbudget. Då finns det inte pengar kvar till den övriga vården. Det som skulle behövas nu är att regionerna tar kostnaden centralt. Precis som man gjorde när TNF-alfa-hämmarna började användas mot inflammatorisk tarmsjukdom och hade så god effekt så man inte kunde avstå, även om kostnaden var hög.

En femtedel av de behandlade får dock ingen effekt av medicinen. Lars Edvinssons forskning handlar nu till stor del om att förstå varför. Han tror att det finns en koppling till vissa könshormoner.

– Migrän är tre gånger så vanligt bland kvinnor som bland män, och kvinnor får dessutom längre och tuffare anfall. Många har migränattacker i samband med menstruationen och min erfarenhet är att de anfallen är bland de svåraste att behandla. Nu har min forskargrupp visat att de celler som innehåller CGRP också innehåller receptorer för hormonerna oxytocin och östrogen. Varje månad svänger nivåerna av dessa hormoner hos kvinnor som menstruerar. Kanske påverkas retningsaktiviteten i det här systemet då så att migränanfallen blir värre. Vi försöker nu lista ut om det går att påverka mekanismen på något sätt.

Stroke-studie planeras vid Köpenhamnssjukhus

Utöver migränforskningen söker Lars Edvinsson efter nya sätt att behandla stroke. Det händer att patienter flera dagar efter en stroke får nya allvarliga skador, när hjärnans blodkärl drar sig samman i kramp som leder till syrebrist.

I år hoppas Lars Edvinsson kunna starta en patientstudie vid Rigshospitalet i Köpenhamn, för att testa ett ämne som ska lindra krampen. Han delar sin tid mellan Lunds universitet, Köpenhamns universitet och Center of Excellence in Stroke Research vid Glostrup Research Institute. Stroke-studien ville han först genomföra i Sverige, men stötte på patrull. Svenska myndigheter gör en strikt tolkning av reglerna om informerat samtycke vid patientstudier, som gör det svårt att genomföra studier på medvetslösa patienter. Lars Edvinsson fick istället planera för en studie i Köpenhamn och det arbetet har dragit ut på tiden i ett par år.

– Det har varit en lång och seg resa. Men man får inte ge upp! Uthållighet är nyckelordet, och nu känns det som att det är nära på riktigt.