Totalt sett ökade exporten under 2015 med 5 procent till 1 181 miljarder kronor. Av branscherna inom varuexport är det framför allt läkemedel och personbilar som sticker ut positivt. Exporten av läkemedel ökade med 20 procent och personbilar med 57 procent under 2015. För andra branscher ökade exporten med betydligt lägre siffror, enligt statistik från SCB. Läkemedelsbranschen ökade sin export från 59,2 miljarder till 71,2 miljarder kronor. Samtidigt ökade importen av läkemedel med cirka 9 procent från 30,8 till 33,4 miljarder kronor. Det innebär att handelsnettot med utlandet för läkemedel ökade med hela 33 procent, från 28,5 till 37,8 miljarder kronor. Till viss del kan exportlyftet förklaras med en fördelaktig kronkurs, men samtidigt har läkemedelsbranschen ökat betydligt mer än andra branscher.
Gapet ökar mellan export och import
Den starka exportsiffran innebär att gapet mellan import och export av läkemedel nu åter ökar i Sverige. En analys av SCB:s statistikserie från millennieskiftet fram till i dag som LIFe-time gjort (se diagram) visar att gapet varit betydande under hela 15-årsperioden. På senare år har gapet varit omkring 25-30 miljarder kronor per år. Men förra året syns en kraftig ökning. – Det är mycket positivt att exporten av läkemedel med den här stora ökningen nu tagit fart igen. Det har också stor betydelse att Sverige är ett nettoexportland inom läkemedel. Handelsnettot motsvarar nästan helt de totala läkemedelskostnaderna i Sverige. Därmed kan man säga att exporten betalar för de läkemedel vi använder i Sverige, säger Karolina Antonov, statistikchef på LIF – de forskande läkemedelsföretagen.
Investeringar kan stärka exporten
Det är några få stora produktionsanläggningar som bidrar mest till den svenska exporten, framför allt företagen AstraZeneca och Pfizer med anläggningar i Södertälje respektive Strängnäs. Och de stora investeringar flera läkemedelsföretag nu gör inom produktion i Sverige ger förutsättningar för att exporten kan öka betydligt inom några år. GE Healthcare investerar i fördubblad produktion i Uppsala av en substans som används för att rena biologiska läkemedel, och Octapharma utökar sin produktion i Stockholm av läkemedel som utvinns ur blodplasma. AstraZeneca investerar samtidigt i en helt anläggning i Södertälje för biologiska läkemedel. – Det handlar fortfarande om en anläggning för fyllning och packning av biologiska läkemedel. Om vi ska göra ytterligare investeringar här måste det svenska investeringsklimatet vara konkurrenskraftigt. Den senaste tiden har vi sett initiativ i flera länder, däribland Storbritannien, som gör att Sverige tappar mark. För oss kommer därför en eventuell ny bolagsskattereform väga väldigt tungt när nya beslut ska tas, säger Jacob Lund, extern kommunikationsdirektör på AstraZeneca AB. Han berättar att AstraZenecas exportsiffror för 2015 inte är helt finala än, men att man ser en ökning på drygt 10 procent jämfört med 2014, en ökning som bland annat förklaras med en stark dollarkurs.
Förlorad mark att ta igen
Även om exporten av läkemedel nu tar fart har Sverige på senare år tappat marknadsandelar jämfört med många andra länder. Det visar en rapport från Business Sweden (tidigare Exportrådet). Med hjälp av FN:s databas Comtrade har exportsiffror tagits fram för 26 länder för två treårsperioder, 2004-06 och 2011-13. Genom att jämföra ländernas export visar rapporten om ett land vunnit eller förlorat marknadsandelar gentemot omvärlden, totalt sett och fördelat på olika branscher. Analysen visar att den svenska läkemedelsbranschen har tappat 36 procent av marknadsandelen mellan de båda mätperioderna (klicka här för att se diagram). Länder med stor läkemedelsproduktion som Tyskland, USA har Irland har i stort sett behållit sin position, medan Schweiz ökat sin marknadsandel gentemot andra länder. De största ökningarna av marknadsandelar står tillväxtländer som Indien, Kina och Brasilien för. Den enskilt största ökningen har Polen (+165 procent). – Analysen ger ett viktigt perspektiv. Samtidigt som vi kan glädjas åt ökade exportsiffror ska vi komma ihåg att andra länder inte stått stilla. Det finns en mycket tuff global konkurrens om investeringar inom Life Science och vi måste vidta en rad åtgärder, bland annat förbättra företagens villkor och förutsättningar, för att vi i Sverige ska kunna vara konkurrenskraftiga, säger Karolina Antonov.