Sedan tiden från remiss till blåscancerdiagnos började registreras i det nationella urinblåsecancerregistret 2006 har det blivit tydligt att patienterna får vänta alldeles för länge. Idén med ett snabbspår i form av en direktlinje för patienter med blod i urinen dök upp för några år sedan hos Fredrik Liedberg, urolog på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Projektet med den Röda telefonen startade i mars 2014. Syftet var att undersöka om en samordnad utredning skulle kunna korta väntetiderna för patienter med blåscancer. I nio skånska kommuner hänvisades patienter över 50 år med det karaktäristiska symptomet blod i urinen till Röda telefonen – antingen från primärvården eller via 1177.

Kortare väntetid

Kontaktsjuksköterskor bemannade telefonen under veckodagar i 15 månader. Av de 275 patienter som ringde hade 47 cancer och för 105 visade det sig att godartade diagnoser (t ex njursten, prostataförändring) orsakat blodet i urinen. Vid en jämförelse med en kontrollgrupp som kommit till vården på andra sätt än genom Röda telefonen visade det sig att de som ringt direktnumret hade en kortare väntetid innan de fick sin diagnos – 29 dagar. Mediantiden för kontrollgruppen var 50 dagar.

– Synligt blod i urinen är det viktigaste varningstecknet vid urinblåsecancer. Generellt blir ju prognosen bättre ju kortare tiden är mellan symptom och diagnos, och en kortare väntetid är dessutom en fördel ur rent hälsoekonomisk aspekt, konstaterar Fredrik Liedberg.

De hälsoekonomiska effekterna har noggrant kartlagts i studien. En patient som kommit till vården via Röda telefonen kostade ungefär en tusenlapp mindre i snitt – 6 124 kronor jämfört med 7 179 för en motsvarighet i kontrollgruppen. Efter att studiens lyckade resultat presenterats sommaren 2015 permanentades den röda telefonlinjen i de nio skånska kommunerna.

Informerat primärvården

Blåscancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna i Sverige, och runt 2 400 nya fall upptäcks varje år. 800 av dem som drabbas avlider varje år, och kunskapen om cancerformen är generellt låg – både bland allmänheten och i professionen. Att det finns ett klart samband mellan rökning och urinblåsecancer är inte allmän kännedom, och i primärvården är det vanligt att blod i urinen tolkas som infektion och patienterna får ofta antibiotika istället för att utredas ordentligt direkt.

– Vi har arbetat mycket med att informera distriktsläkarna. Generellt så har tyvärr inte överlevnaden i sjukdomen förbättrats genom åren och det forskas inte mycket kring sjukdomen. Det finns ingen patientförening som driver frågan, och många av patienterna är äldre, säger Fredrik Liedberg.

Att cancern upptäcks tidigt och opereras bort innan metastaser hunnit bildas är viktigt för öka överlevnaden. Men trots det goda resultatet med den Röda telefonen är operationsköerna i Skåne fortfarande väldigt långa. Enligt de nya nationella målen som baserar sig på standardiserade vårdförlopp ska patienten helst opereras inom nio till tolv dagar. I Skåne är det bara sju procent av patienterna som får sin operation inom den tidsramen.

– Vi har brist på urologer och kapacitet, det saknas både operationssalar och sängplatser. Det vi inom vården kan påverka är tiden från remiss till diagnos, men kapacitetsbristen kan vi inte göra något åt, säger Fredrik Liedberg.

Projektet med den Röda telefonen i Skåne har också inspirerat Region Kronoberg. Boende i länet som upptäcker blod i urinen kan sedan september i år ringa ett direktnummer för att söka vård.