Centrum för Hälsoekonomisk forskning leds av Erik Grönkvist, docent vid Nationalekonomiska institutionen. Här tillsammans med Karolina Antonov, analyschef Lif och professor Bertil Lindahl, Institutionen för medicinska vetenskaper.

Centrum för Hälsoekonomisk forskning invigdes nyligen med ett symposium där forskningsinriktningen presenterades. Erik Grönkvist, docent vid Nationalekonomiska institutionen som kommer att leda den nya centrumbildningen, berättade att satsningen är ett sätt att förstärka den hälsoekonomiska tvärvetenskapliga miljön på universitetet.

– Att skapa ett Centrum för hälsoekonomisk forsning ger oss möjlighet att kraftsamla och utnyttja de kompetenser inom området vi har vid universitetet på ett bättre sätt, sade Erik Grönkvist vid symposiet.

Den främsta uppgiften för centrumbildningen är att bedriva oberoende akademisk forskning och utbildning på olika nivåer. Men samtidigt ska man vara öppen för omvärlden.

– Vi vill också fungera som en mötesplats för hälsoekonomisk forskning, dels på universitetet genom att skapa tvärvetenskapliga akademiska möten, men också gentemot det bredare samhället vara en mötesplats för olika intressenter inom hälso- och sjukvården, som regioner, myndigheter och näringslivet, sade Erik Grönkvist.

Centrum för hälsoekonomisk forskning att fokusera på fyra områden:

  • Metoder för utvärdering av medicinska interventioner i klinisk vardag. Det finns stora metodologiska utmaningar kopplade till att mäta effekter av olika interventioner i en icke-experimentell kontext, ett område där metodutvecklingen inom nationalekonomi kommit mycket långt och kan användas.
  • Metodutveckling kring ersättning för vård och prissättning av läkemedel. Beroende på utformning skapar dessa mekanismer olika incitament och styrning.
  • Jämlik tillgång till vård. Bland annat studera hur olika styrmodeller påverkar tillgång på vård med mera.
  • Konsekvenser av resursbegränsningar. Behov finns att öka kunskapen om hur besparingar, överbeläggningar, köer och brist på nyckelpersoner påverkar vårdkvaliteten och i vilken utsträckning detta leder till ökade kostnader på grund av suboptimal vård, och ojämlikhet i tillgång till vård.

Satsningen har möjliggjorts genom ett ovillkorat ekonomiskt stöd från Lif – de forskande läkemedelsföretagen. Karolina Antonov, analyschef för Lif, lyfte i sitt anförande fram att det finns ett stort behov av ett ökat intresse och en bredare förståelse för hälsoekonomis betydelse för prioritering av olika insatser i hälso- och sjukvården. Det är viktigt inte minst med tanke på att fokus i dag ligger på precisionsmedicin med avancerade behandlingar för små patientgrupper, inte som tidigare läkemedel för breda folksjukdomar.

– Med den här akademiska forskningen hoppas jag att de hälsoekonomiska frågorna, som vi i en mindre krets ständigt ältar, ska kunna bli viktiga på riktigt. Att vi ska kunna bredda kretsen av intresserade och skapa fler utgångspunkter för diskussion. När behandlingarna blir mer komplicerade behövs mer kompetens och resurser för att kunna göra hälsoekonomiska värderingar och fatta rätt beslut, sade Karolina Antonov.