Sverige har styrkor inom akademisk forskning och digital teknik, men för större internationella framgångar inom Life Science krävs fortsatta satsningar och regelförbättringar, framkom på regeringens nationella konferens.
Hur bra står sig Sverige som Life Science-nation, mätt med utländska ögon? Och hur kan vi bli bättre på att attrahera unga talanger, internationella forskare med unik kompetens och fler Life Science-investeringar till Sverige?
Det var några av frågorna som togs upp och diskuterades på den nationella Life Science-konferensen i veckan. Deltagarna kunde enas om att Sverige har en bra position som innovationsland, men att det krävs flera stora satsningar för att till exempel locka hit forskare och investerare och att komma igång med nya terapiområden.
Samverkan och samarbete är två ledord där Sverige visat framfötterna, och det förhållningssättet har också blivit en katalysator för en global omställning under den pågående pandemin. Utan samarbeten mellan små innovativa bioteknikföretag och stora läkemedelsjättar – i kombination med accelererade regulatoriska processer – hade inte vaccinen mot covid-19 kunnat tas fram så snabbt.
Intresse för svenska lösningar
Svensk Life Science-industri har ett gott rykte i omvärlden, och intresset för svenska digitala lösningar under pandemiåren har uppmärksammats av både Microsoft och WHO till exempel, påpekade Cecilia Leiram, chef för Business Ecosystems på Business Sweden.
– Vi har en ledande position inom digital hälsa och våra paradgrenar är Life Science och tech. Investeringarna i anläggningen för gen- och cellterapier i Matfors är viktiga. Vi har en bra verktygslåda på området i Sverige, sade hon.
Även om pandemin satt ett fokus på det svenska digitala hälsoperspektivet och lockat till investeringar, så är det ett område som Business Sweden fokuserat på under många år – nu kan det vara ett gyllene tillfälle att slå mynt av det, menade Cecilia Leiram.
Anders Blanck, vd för Lif, sade att pandemin visat att samarbete är framtiden och en nyckel till hur Sverige kan främja sin roll som innovativt Life Science-land.
– Det finns en stor potential här. Vi kan locka med akademisk medicinsk forskning i världsklass, hög utbildningsnivå, bra samarbeten mellan myndigheter och hälso- och sjukvård av hög kvalitet till exempel. Samarbete och en mer diversifierad marknad är framtiden, sade Anders Blanck.
Han påpekade också att det finns goda möjligheter till ett bättre samarbete i Norden – genom att dra nytta av de forskningsinfrastrukturer som finns i de nordiska länderna istället för att som nu på flera områden konkurrera.
AI och medicinteknik spetsområden
Vilka områden är då Sverige bäst på när det gäller samverkan – lokalt och globalt? Här lyfte Stefan Bengtsson, rektor för Chalmers Tekniska högskola, fram forskning och utbildning inom olika discipliner – där AI och medicinteknik är spetsområden. Sahlgrenska akademin och Chalmers har till exempel ett samarbete inom programmet Medicinteknik där studenterna kan få testa utvecklingsprojekt kring algoritmer och tolkning av data i kliniska miljöer. Genom Chalmers internationella nätverk är högskolan också med i projekt kring läkarutbildningar med en bas i teknik.
– Det är viktigt att ha en internationell utblick för oss politiker. Vi måste förstå hur viktigt det är att locka hit forskare och investerare, att hjälpa till i processen med nya terapier för att kunna bota svåra sjukdomar och att bli bättre på att förbereda oss för pandemier. Den här agendan är prioriterad på politikens område idag, sade Kristina Jonäng, ordförande i Regionutvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen.
Kommersiell nytta behöver lyftas
Hon underströk vikten av att fortsätta förbättra samarbetet mellan det offentliga, det privata näringslivet och akademin. Något som Mattias Perjos, vd för Getinge, instämde i. Men han pekade också på att Sverige borde bli bättre på att tänka på den kommersiella nyttan av det som skapas i landet.
–Vi är lite väl fokuserade bara på vetenskapen. De regelverk som finns har naturligtvis goda avsikter bakom men de facto så stryper de innovation och fördyrar terapier, den här typen av barriärer måste vi jobba oss runt, sade Mattias Perjos.
Getinge har under pandemin arbetat både nationellt och internationellt med att underlätta tillgången till ventilatorer och andra medicintekniska produkter, och även tagit fram ett planeringsverktyg som hjälper sjukhusen att prioritera operationskapaciteten för att beta av köerna.
Stina Billinger, statssekreterare hos näringsministern, konstaterade att den svenska Life Science-industrin utstrålar både lust och självförtroende och att regeringen vill ”kavla upp ärmarna” så att konkreta resultat av det branschen föreslår kan bli verklighet.