I studien har ett 50-tal medlemmar i de etiska nämnder som avgör om djurförsök ska godkännas i forskningen fått svara på frågor kring försöksråttors lidande. De har både fått värdera olika symptom på toxicitet, och göra en uppskattning av om antalet djur i förhållande till ett relativt lidande spelar någon roll. Generellt reagerade de utfrågade mer negativt på om råttorna hade en hopkrupen hållning än om de gått ner i vikt under försöket. Många deltagare ansåg att det alltid var bättre att använda försök där ett större antal djur utsattes för mindre stress än ett fåtal som föreföll plågas mer.
– Skillnaderna i värdering är större mellan individer än mellan forskare och djurskyddspersoner. Men genomsnittligt ligger grupperna ganska lika i studien. Vår studie är ett första exempel på hur man kan värdera både antal försöksdjur och lidande, och det är viktigt för utvecklingen av metoder som förbättrar försöksdjurens livskvalitet. Om vi vill ha färre och bättre djurförsök måste vi väga in båda de etiska aspekterna, säger Mattias Öberg docent vid KI och forskare hos Swetox.
De etiska nämnderna har representanter från både forskarvärlden, djurskyddsorganisationer och politiska partier. För den som tror att forskare av kutym alltid är för djurförsök är studiens resultat aningen överraskande. Forskarna och representanterna från djurskyddsorganisationerna hade ungefär samma inställning till försök med djur, medan politikerna värderade djurens lidande något lägre i förhållande till antalet djur.
– Vi gjorde ju inga djupintervjuer så vi vet inte exakt varför det är så, men kanske kan det bero på att politikerna är längre från vardagen i laboratoriet. Forskare och personer från djurrättsorganisationer har generellt större erfarenhet av hur det ser ut, säger Mattias Öberg.
Strikta lagar kring djurskydd
Djurförsök är en både svår och känslig fråga för många. Sverige har strikta lagar för skyddet av djur, och djurförsök får bara användas om det inte går att få fram forskningsresultat med andra metoder. Försöksdjuren får inte utsättas för onödigt lidande, och all forskning med djurförsök ska godkännas av etiknämnder innan de får utföras. Sedan 2004 är det förbjudet att sälja djurtestat smink i hela EU, men ända fram till 2013 tilläts djurförsök kring allergier, cancer och fosterskador hos de företag som tillverkar kosmetikaprodukter.
Enligt både svensk och internationell lagstiftning måste läkemedel testas på djur innan de prövas på människor. Riskerna med att testa direkt på människor anses vara alldeles för stora. Lagstiftningen innebär att nya läkemedel inte godkänns om de inte först testats i djurförsök – det innebär att det i dagsläget är svårt att i praktiken använda djurfria metoder för att testa substanser som ingår i mediciner.
Sedan ungefär tio år tillbaka pågår dock ett aktivt arbete för att hitta alternativ till djurförsök. Swetox är ett forskningscentrum med laboratorium i Södertälje. På Swetox testas både kemikalier och läkemedel, och i samarbete med elva svenska universitet bedriver man tvärvetenskaplig forskning och utbildning. Swetox arbetar också med att ta fram andra metoder än djurförsök för att undersöka vilka ämnen som är giftiga. Det kan handla om tester i cellodlingar eller i datormodeller. Det är dock svårt att helt ersätta djurförsök med andra metoder, bland annat därför att man i djurens kroppar kan följa hur det testade ämnet tas upp och utsöndras.
Trögt med alternativa försöksmetoder
Både Swetox och andra internationella forskningsinstitut arbetar efter den så kallade 3R-principen, det vill säga att i så hög grad som möjligt ersätta, förbättra och minska antalet djurförsök. En bättre djurhållning ger ofta stabilare forskningsresultat, enligt Mattias Öberg.
Men trots 3R-arbetet går det trögt med att få in nya metoder i forskningen. Tidigare studier som gjorts kring förbättring och förfining av forskningsmetoder har haft fokus på hur många djur som krävs i ett försök för att man ska få till en statistisk säkerhet. Huruvida djuren lidit under försöken eller haft ett förhållandevis bra liv framgår inte. Så länge studierna bara handlar om antal djur i försöken saknas bra underlag för att utveckla metoder som förbättrar djurens livskvalitet, menar Mattias Öberg:
– Vi kan genom studien ge verktyg för att komma vidare i diskussionen kring hur man utformar försök som ger mindre lidande men behåller den statistiska styrkan, säger han.
Mattias Öberg betonar att den nya studien inte ger några absoluta svar utan istället kan vara underlag för fortsatta studier kring hur man ska utvärdera och prioritera bland metoder där försöksdjur ingår.
– Vi behöver det, de etiska nämnderna har i dag en förvaltande karaktär och det är väldigt lite av innovation och validering som pågår. Vi behöver öka farten och ge större "cred" till de som utvecklar bättre metoder med fokus på djurens välfärd, säger han.