På det första "lunchlåde"- seminariet talade Olle Larkö, professor i dermatologi och venereologi vid Sahlgrenska akademin, Cecilia Dahlman-Eek (S), ledamot i kommunfullmäktige i Göteborg samt ledamot i Sahlgrenska universitetssjukhusets styrelse, och Lars Grip, direktör för forskning, utveckling och utbildning på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Jag satt i riksdagen då vår förre statsminister Ingvar Carlsson presenterade en utredning 2011 om Life Science-sektorn i Västra Götalandsregionen. Hans uppdrag var en följd av Astra Zenecas beslut att flytta forskningsenheter från Lund till Mölndal. Det viktigaste jag tog med mig från utredningen var betydelsen och nödvändigheten av samarbete och att arbeta över gränser på lokal, regional och nationell nivå. Nyligen träffade jag de fem största företagen i regionen, vi för samtal även med de minsta. Om vi kan se till att företag och industri kan mötas tillsammans med sjukvården och akademin, så tror jag att vi kan ta de stora sprången, sade Cecilia Dahlman-Eek (S), ledamot i kommunfullmäktige i Göteborg samt ledamot i Sahlgrenska universitetssjukhusets styrelse.

Hon var en av tre paneldeltagare i det nystartade mötesforumet "Lunchlådan" som vill lyfta viktiga frågor inom Life Science. Ambitionen är att få till en gränsöverskridande dialog kring vad som mer behöver göras för att stärka det innovationsarbete som pågår i Västra Götalandsregionen. Tanken är också att bredda kontaktytorna mellan sjukvård, akademi och näringsliv och bjuda in till ökat samarbete och ökad samverkan.

Hinder i vägen

En ökad och snabbare användning av innovationer skulle kunna leda till fler arbetstillfällen, en tydligare positionering av Life Science i regionen och framförallt ett bättre omhändertagande av patienter. Det menar Charlotta Gummesson, VD för Sahlgrenska Science Park.

Men vilka är då utmaningarna och hindren? Olle Larkö, professor i dermatologi och venereologi vid Sahlgrenska akademin, önskade att det fanns en tydligare struktur när det gäller att ta hand om och utveckla idéer och innovationer. I dag finns det flera olika slags enheter och organisationer som vill främja och stärka innovationskraften och Life Science i regionen. Några exempel är:

  • MedTech West, en samverkansplattform för forskning, utveckling och utvärdering av nya medicintekniska teknologier och koncept,
  • Forsknings- och innovationskontoret vid Göteborgs universitet som hjälper forskare, lärare, institutionsadministratörer och chefer med frågor kring bland annat analys, utvärderingar, innovationer och nyttiggörande av forskning,
  • Gothia Forum som erbjuder en infrastruktur för att stärka den kliniska forskningen och förbättra samarbetet mellan akademi, hälso- och sjukvård och industri,
  • Sahlgrenska Science Park som ägs gemensamt av Västra Götalandsregionen, Business Region Göteborg, Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Mölndals stad, och som vill öka förutsättningarna för företag, akademi och sjukvård att samarbeta och skapa ett internationellt konkurrenskraftigt Life Science-kluster i Västsverige,
  • Innovationsplattformen som värderar och hanterar innovativa idéer och som vill korta utvecklingstiderna och snabbare implementera innovationer i vården och stärka regional utveckling inom Life Science i regionen.

– Samordning är viktigt. Jag skulle önska att det fanns en ingång och att idéer och innovationer som kommer inifrån vården på ett enklare, smidigare och bättre sätt kan fångas upp och förädlas. Det heter ofta att vi behöver lära från industrin, men det kan också vara tvärtom. På Sahlgrenska universitetssjukhuset är vi cirka 17 000 anställda och vi utnyttjar inte den potentialen fullt ut, sade Olle Larkö.

Mäta forskning och innovation

Ett annat hinder, menade Olle Larkö, är att man så starkt fokuserar på sjukvårdsproduktion i vården och inte mäter satsningar på forskning och innovation. Till skillnad från många andra länder är det inte meriterande att syssla med forskning och det ställs heller inga obligatoriska krav på fortbildning. I många europeiska länder finns obligatoriska system med CME-poäng (continuing medical education) för recertifiering av läkare.

– I Sverige har vi inga sådana obligatoriska krav. Det här gör att Sverige riskerar att halka efter akademiskt och förlora sin konkurrenskraft, sade Olle Larkö.

Lars Grip, direktör för forskning, utveckling och utbildning på Sahlgrenska universitetssjukhuset och en av paneldeltagarna vid lunchseminariet, lyfte fram betydelsen av att ha chefer i vården, även i första linjen, som ser till att prioritera forskning och innovation, vid sidan av sjukvårdsuppdraget.

– I våra nya styrdokument för vården är innovation lika viktigt som sjukvård och forskning. Det gäller därför att vi har chefer som kan fånga upp idéer som kläcks bland våra medarbetare och att leda dem rätt. Och för det behöver vi strukturer för innovation och utveckling. Därför har vi byggt en Innovationsplattform som tidigt kan främja och fånga upp idéer i vården, sade Lars Grip.

Han efterlyste även tydligare uppdrag från politikerna.

– Innovation förknippar man gärna med Chalmers och mer sällan med hälso- och sjukvården. Här behövs det tydligare signaler från politiken så att vården, och inte minst chefer på samtliga nivåer, har ett tydligt uppdrag och ansvar att främja innovation och att det finns stödstrukturer för detta.

Utökad dialog

Deltagare i publiken påpekade att det pratas mycket om samverkan och samarbete. Men om patienter, företag, entreprenörer och vårdens anställda är viktiga, varför bjuds de alltför sällan in till en dialog? Panelen som bestod av företrädare för politiken, sjukvården och akademin saknade företrädare för patienter och näringsliv.

– Det är viktigt med ett utökat samarbete, även med patienter och entreprenörer. Här kan vi bli bättre. Patienter kommer att få en allt större makt över sin egen hälsa. De rör sig mot den bästa vården och väljer utifrån vad vården presterar. Många är pålästa och fångar upp nya metoder och behandlingar, de driver utvecklingen och framstegen framåt, sade Lars Grip.

Detta "lunchlåde"-seminarium var det första av fyra seminarier som kommer att hållas under året.