Regeringens forsknings- och innovationsproposition presenterades under en pressträff av EU-minister Jessica Rosencrantz, utbildningsminister Johan Pehrson, och energi- och näringsminister Ebba Busch.
Totalt innebär regeringens forsknings- och innovationsproposition för åren 2024–2028 ett tillskott på 6,5 miljarder kronor. Av dem går 1,4 miljarder via Vetenskapsrådet till bland annat utbyggnaden av olika excellenscenter, närmare en halv miljard till strategisk rekrytering, 100 miljoner till AI – och mer än en halv miljard till life science och hälsa.
– Life science-sektorn står för tio procent av Sveriges export och är en av de viktiga basnäringarna i vårt land. Vi går nu från ord till handling genom att satsa 600 miljoner kronor på life science tillsammans med den uppdaterade strategi som regeringen nyligen presenterade, sa utbildningsminister Johan Pehrson (L) vid den presskonferens där propositionen presenterades.
Där deltog även EU-minister Jessica Rosencrantz (M) och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), som lyfte fram propositionens insatser för att nyttiggöra och kommersialisera forskningsresultat.
– Fler innovationer ska ge mer affärer. I dag står det svenska näringslivet för omkring tre fjärdedelar av alla forsknings- och utbildningsinvesteringar i landet. Det ska vi vara stolta över. För att uppmuntra näringslivet att fortsätta satsa för att snabbare kommersialisera idéer gör vi en tydlig förstärkning med drygt 100 miljoner kronor för att verifiera just forskningsresultat med stor potential att kommersialiseras, som till exempel kan utvecklas till nya läkemedel eller klimatsmarta lösningar, sa Ebba Busch.
Nya strategiska forskningsområden: hälsa, life science och AI
Vetenskapsrådet får 110 miljoner kronor att fördela till life science med fokus på precisionsmedicin, medan innovationsmyndigheten Vinnova får 113 miljoner för utlysningar av forskningsmedel inom avancerad life science. Dessutom anser regeringen att det behövs nya strategiska forskningsområden med fokus på hälsa, life science och AI. Totalt beräknas drygt 60 miljoner kronor gå till universitet och högskolor med det ändamålet.
Inom universitets och högskolornas anslagsökning viks 90 miljoner kronor till Kungliga Tekniska Högskolan för förstärkning av forskningsinfrastrukturen SciLifeLab. Totalt läggs dessutom mer än 100 miljoner kronor på nya test- och innovationsmiljöer.
Satsningar på infrastruktur
I propositionen lyfts också behovet av en stark forskningsinfrastruktur. Drygt 400 miljoner kronor satsas på det området under perioden. 90 miljoner kronor avsätts till Vetenskapsrådet för förstärkning av forskningsanläggningen MAXIV, och 55 miljoner kronor för insatser som ”främjar vetenskaplig och samhällelig nytta” av såväl MAXIV som anläggningen ESS som är under uppbyggnad.
Även om regeringen beskriver propositionen som en omfattande satsning på fri forskning, talas det också om en ambitionshöjning ”i form av en tydligare inriktning mot excellens”.
– Det är spetsforskningen som gör Sverige relevant, inte att vi är lagom bra på allt. Vår regering, till skillnad från tidigare, vågar prioritera de bästa forskarna istället för att alltför mycket fokusera på bredden, sa utbildningsminister Johan Pehrson på presskonferensen.