Patientundersökning vid klinisk prövning.
I genomsnitt ökar BNP med omkring en miljon kronor per företagsinitierad klinisk studie. Det är det beräknade värdet av framför allt kompetensutveckling, ökad produktivitet, nya arbetstillfällen, minskade läkemedelskostnader och att den vårdpersonal som arbetar med kliniska studier arbetar längre tid.
Siffrorna presenteras i en ny rapport från analysföretaget Copenhagen Economics, framtagen på uppdrag av LIF och med stöd av det statliga innovationsprogrammet Swelife. De danska nationalekonomerna har tidigare gjort en motsvarande undersökning i Danmark. Maria Fagerquist, forskningsansvarig på LIF, är noga med att betona att det inte handlar om någon vetenskaplig studie.
– Det här är antaganden och beräkningar gjorda på bas av enkätundersökningar, och rapporten ger inga absoluta svar. Vi ser den som ett diskussionsunderlag. Dessutom hoppas vi att det ska fungera som underlag för de beslutsfattare som behöver bestämma om vi i Sverige ska lägga resurser på att vara med i den internationella läkemedelsutvecklingen.
Antalet företagsinitierade kliniska studier i Sverige har sjunkit det senaste decenniet. 2016 påbörjades 156 studier, 2008 var siffran 240.
Komplicerad bild bakom ekonomisk vinst
De två enkätundersökningarna som ligger till grund för rapporten innefattar 231 läkare och sjuksköterskor som har arbetat med kliniska prövningar, och 17 läkemedelsföretag som utfört prövningar i Sverige. Frågematerialet och analyserna har också diskuterats med en referensgrupp med representanter för bland andra Kliniska Studier Sverige, Läkarförbundet och Nätverket mot cancer.
Flera av de effekter rapportförfattarna räknat på är komplexa. Att läkare och sköterskor arbetar längre dagar när de är involverade i kliniska studier är en vinst rent ekonomiskt. Men enkätsvaren säger inget om ifall det beror på ett stort engagemang, eller på att det saknas utrymme för forskning inom ordinarie arbetstid.
– Det här har vi diskuterat mycket med referensgruppen. Är det här verkligen positivt? Vi har problem med tillväxten, många av de läkare som deltar är nära pensionen och vi tror inte att de yngre kommer att vilja lägga övertid på klinisk forskning – det måste ingå i vardagsarbetet. Men i den frågan beslutar inte vi från industrin. Det är beställarna av vård som måste se till att forskning ingår i uppdraget, säger Maria Fagerquist.
I snitt lägger vårdpersonalen dubbelt så mycket tid på en patient om denna ingår i en klinisk studie. Bra för patienten och ofta lärorikt för personalen, men samtidigt med risk för att forskningen kannibaliserar på vårdens resurser, konstaterar rapporten. Även om företagens ersättning ska ge full kostnadstäckning så löser det inte alla problem, till exempel bristen på forskningssjuksköterskor. Enligt rapporten behöver det dock utredas närmare om ändrade ersättningsnivåer trots allt kan påverka kapacitetsbristen.
– Vårdpersonalen är nyckeln. Utan deras engagemang kan vi inte göra något alls. Att över tvåhundra läkare och sköterskor tog sig tid att svara på enkätfrågorna är väldigt glädjande, vi ser att det verkligen finns eldsjälar i Sverige, säger Maria Fagerquist.
De företagsinitierade prövningarna leder dessutom till ytterligare forskning, enligt enkäten. 38 procent av de läkare som deltagit i undersökningen svarar att läkemedelsstudier lett vidare till mer forskning, och 58 procent svarar att en eller flera vetenskapliga artiklar kommer att publiceras som en följd av studien.
Hoppas få möjlighet till uppföljningar
Eftersom LIF inte själva har gjort studien har organisationen inte tillgång till deltagarnas personuppgifter. Maria Fagerquist hoppas få kontakt med en del av dem som ingått i samband med att rapporten sprids, och att LIF ska få möjlighet att ställa uppföljningsfrågor. Det handlar dels om att lära mer om vårdpersonalens behov i samband med studierna, dels om att bättre förstå de delar av enkäten som inte gett entydiga svar. Det gäller bland annat frågorna om kompetensförhöjning.
Över 60 procent av de svarande instämde helt eller delvis i påståendet att arbetet med studier har gett dem bättre sjukdomsförståelse, och nästan lika många instämde i att de blivit bättre på att ta hand om sina patienter. Ändå var det bara 28 procent som ansåg att de blivit bättre på att ställa korrekta diagnoser, och 34 procent som menade att komplikationerna hos deras patienter minskat.
– Enkäten lämnade inte utrymme för kommentarer, och de här aspekterna skulle vi verkligen vilja veta mer om. Vi vill gärna ta reda på vilken typ av kompetensförhöjning och kunskapsöverföring man kan se i praktiken, säger Maria Fagerquist.
På LIFs uppdrag har Copenhagen Economics även gjort en mindre förstudie om patienternas värde av kliniska läkemedelsprövningar. Det handlar om såväl positiva som negativa upplevelser, som att å ena sidan få mer effektiv vård av högre kvalitet, å andra sidan behöva lägga extra tid på vårdkontakter och dessutom inte veta om man får riktig behandling eller placebo.
– I Sverige har vi en befolkning som är väldigt välvilligt inställd till att delta i forskning. För oss är det mycket viktigt att veta hur deltagandet upplevs, och det är komplexa frågor att studera. Vi vill gå vidare efter den här förstudien men har inte beslutat ännu hur det ska göras, säger Maria Fagerquist.