Panelsamtal med företagsrepresentanterna Elisabeth Björk, AstraZeneca, Eva Adås, Janssen, Ewa Lindqvist, PRA Health Sciences. Moderator var Lisa Kirsebom.
Intresset för kliniska prövningar är så stort att den nationella konferens som Kliniska Studier Sverige arrangerat i Malmö var helt fullbokad. I Malmö Lives konferensanläggning samlades under två dagar omkring 600 personer som arbetar inom industrin, akademin och hälso- och sjukvården. Och det handlade bland annat om att bena ut frågor om hur arbetet med Life Science i Sverige ska vässas och hur rätt förutsättningar för det ska skapas.
När representanter för Life Science-industrin under ett pass diskuterade hur Sverige ska bli mer attraktivt för kliniska uppdragsstudier var hörsalen helt fullsatt.
– Jag har hela världen som spelplan när det gäller var vi ska förlägga uppdragsstudier. De viktiga faktorerna för oss är hög kvalitet, snabb hastighet och rimlig kostnad. Sverige är ett land med hög kompetens, vi levererar i tid och är duktiga på att samarbeta, det bör vi slå mynt av, sade Elisabeth Björk, som är vice president för Global Medicines Development vid AstraZeneca.
Läkemedlen måste användas
Att Sverige har unika möjligheter med de stora mängder data som finns i våra register och dessutom är ett folk som ligger mycket långt framme när det gäller ny digital teknik är stora fördelar, menade hon. Men det finns förstås också ett antal nackdelar.
– Det vi ser som bekymmer är bland annat att de pengar vi betalar går till huvudmännen och inte till prövarna, så är det inte i Danmark och andra länder. Synen på kliniska studier är också viktig, det måste vara meriterande och anses värdefullt att vara med i sådana. Och läkemedlen måste användas för att vi ska kunna utvärdera dem, där har Sverige inte varit tillräckligt bra med att få ut dem överallt.
Hon vill ha en större samsyn kring behovet av innovativa mediciner och ett bättre flöde av kompetens mellan industrin, akademin och sjukvården. Ett system där patienter kan ge godkännande till att avidentifierade data från kvalitetsregistren får användas, och fler gemensamma plattformar och testbäddar är andra saker som står på önskelistan.
Enligt Elisabeth Björk är det en god strategi för svenska forskare att satsa på det som Sverige traditionellt är bra på – komplexa mekanistiska studier i fas 2-stadiet. Stora studier som kräver en omfattande mängd patienter är det lättare för Astra Zeneca att hitta i andra länder, menade hon.
– Jag kan ge ett exempel. Vi hade fått indikationer på att en diabetesmedicin kunde ge negativa effekter på bentäthet. Tillsammans med Karolinska i Huddinge kunde vi väldigt snabbt visa att så inte var fallet, det här var unikt och hade aldrig kunnat göras någon annanstans.
Virtuella prövningar
Ewa Lindqvist, manager för Clinical Operations i Skandinavien vid PRA Health Sciences, pekade på hur den digitalt vana befolkningen i Sverige ger goda förutsättningar för virtuella prövningar.
– Det gynnar oss här och är en stor konkurrensfördel. Det kanske inte går när det gäller alla indikationer men det finns stora förutsättningar för virtuella studier. Skypesamtal med läkare, en infrastruktur för att kunna lämna prover utan sjukhusbesök och elektroniska formulär som man kan fylla i själv hemma vid datorn är några exempel, sade Ewa Lindqvist.
Även hon underströk vikten av att höja statusen på kliniska studier i samarbete med industrin. Att politikerna måste tänka om när det gäller samordning av studier och sjukvård är ett måste, poängterade Ewa Lindqvist.
– Det måste bli en naturlig del av den vanliga verksamheten, och det är ju politikerna som bestämmer och ligger bakom hur sjukvården ser ut. Vi kan knacka på varenda dörr men finns det inte tid och resurser så kommer vi ingenstans.
Tillgång till data
Eva Adås, chef för Clinical Operations i Skandinavien vid Janssen Pharmaceuticals, framhöll behovet av att på ett smidigare sätt få tillgång till data i kvalitetsregister och tillgång till patienter med vissa indikationer i samband med försök. Hon underströk också behovet av att underlätta administrationen av viktig patientdata.
– Vi har bra kvalitetsregister och bra uppföljning inom vården. Det borde ju gå att se till att informationen bara behöver införas en gång och hamna på alla ställen där den behövs, såväl register som journaler. Vi har ju en befolkning som förstår hur viktigt det är med kvalitetsuppföljning, sade Eva Adås.
