David van Bruggen, Gonçalo Castelo-Branco och Ana Mendanha Falcão från forskningsgruppen på KI.
– Vi tror att vår forskning har öppnat en ny dörr, och gett nytt perspektiv på hur sjukdomen MS utvecklas. Nu vill vi fortsätta forska på oligodendrocyternas och deras förfädercellers roll i sjukdomen – om och hur de kan bromsa sjukdomsförloppet, säger Gonçalo Castelo-Branco, docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet, och som leder forskargruppen.
Sjukdomen MS uppstår efter att immunförsvarets vita blodkroppar angriper det isolerande fettämnet myelin, som omger nervtrådarna i hjärnan. Det leder till att informationsflödet mellan nervcellerna går långsammare, vilket i sin tur till exempel ger motoriska symptom hos MS-patienten. Varför immunförsvaret angriper myelinet är okänt.
– Hittills har största delen av forskningen kring MS fokuserat på den immunologiska aspekten av sjukdomen. Den huvudsakliga behandlingsmetoden mot MS i dag är att försöka bromsa sjukdomsförloppet med inflammationshämmande läkemedel, som hindrar att immunsystemet attackerar myelinet, säger Gonçalo Castelo-Branco.
Städar bort myelin
Myelinet produceras från oligodendrocyterna. Forskargruppen har visat att en delmängd av dessa celler och deras förfäderceller (progenitorceller) har mycket gemensamt med immunceller, bland annat att de kan städa bort myelin som har skadats av sjukdomen. Vidare har studien, som nu publicerats i tidskriften Nature Medicine, visat att förfädercellerna även kan interagera med immuncellerna och få dem att förändra sitt beteende. En annan upptäckt är att gener som ger mottaglighet för MS finns aktiverade i oligodendrocyterna och deras förfäderceller.
– Vi upptäckte överraskande att oligodendrocyterna och deras förfäderceller har några egenskaper som bara finns hos immunceller. Det är därför studien ger ett helt nytt perspektiv på sjukdomen MS, det vill säga att den här typen av hjärnceller kanske har andra funktioner och en viktigare roll i sjukdomen, som vi tidigare inte har vetat om, fortsätter han.
Förfädercellerna kan också skapa nytt myelin, vilket gör att informationsöverföringen i nervcellerna hos MS-patienten börjar gå snabbare igen. Det är därför många MS-patienter kan återhämta sig, förklarar Gonçalo Castelo-Branco.
– När oligodendrocyternas förfäderceller inte längre kan producera mer myelin blir MS-patienten sämre. Därför fokuserar vi nu på att hitta orsakerna till att förfädercellerna inte längre kan producera nytt myelin, säger han.
Kan ge nya behandlingar
Forskargruppen har fram till nu tittat på hur de här cellerna agerar i en djurmodell av sjukdomen MS. De studier som gruppen hittills har gjort på människa visar att vissa av resultaten även kan säkerställas hos människan, enligt Gonçalo Castelo-Branco.
I studien har forskarna använt den nya tekniken enkelcells-RNA-sekvensering, som har utvecklats bland annat av Sten Linnarson och Rickard Sandberg, båda på Karolinska Institutet. Den nya tekniken gör det möjlig att analysera egenskaper hos individuella celler.
Gonçalo Castelo-Branco kan i dag inte säga vilken ny behandling mot MS som gruppens forskning kan resultera i. Kanske blir det något som påverkar hur oligodendrocyterna beter sig vid sjukdomen och som kan kombineras med nuvarande behandling som fokuserar på immunceller.
– Det som vi gör nu handlar om grundforskning, som ju både kan gå snabbt eller ta jättelång tid innan den resulterar i nya behandlingsmetoder, säger han.
Andra forskargrupper
För denna studie har den svenska forskargruppen samarbetat med en grupp forskare i skotska Edinburgh. En forskargrupp i USA har gjort en liknande upptäckt som ännu inte har publicerats.
– Det är jättebra att andra forskare helt oberoende av oss börjar komma fram till samma sak som vi. Det visar att det här är ett helt nytt forskningsfält och jag tror att många fler kommer att börja forska inom området. Än så länge har vi bara fått några ledtrådar, så det finns mycket mer att göra för att förstå hur de här cellerna fungerar i MS, säger Gonçalo Castelo-Branco.
I forskningsgruppen, som startade sitt arbete för sex år sedan, ingår totalt tio personer. Försteförfattare till denna studie är Ana Mendanha Falcao och David van Bruggen.