Mikael Dolsten, global forskningschef på Pfizer, har lett omställningen av företagets forskning de senaste tio åren. Nu har det resulterat i ett vaccin mot covid-19 på mindre tid än ett år från att viruset upptäcktes.
Han har haft en i det närmaste spikrak karriär i läkemedelsbranschen, men att vara med och ta fram Pfizers och BioNTechs mRNA-vaccin mot covid-19 är nog ändå det som slår allt annat. Att på mindre än elva månader utveckla ett vaccin som kan rädda miljontals människor undan sjukdom och död måste betraktas som det viktigaste uppdraget i livet för en global forskningschef.
När Mikael Dolsten satt och väntade på att få höra rapporten från det kliniska fas 3-försöket, då skyddseffekten av vaccinet skulle avslöjas, var han hoppfull men ändå nervös. Att få höra att skyddseffekten, eller ”efficacy”, var så pass hög som 95 procent framkallade förstås lyckokänslor.
– Det är en stund jag aldrig kommer att glömma. Jag är alltid en försiktig optimist och försökte hålla tillbaka entusiasmen men resultatet är ju verkligen helt fantastiskt, säger han och kan inte hålla tillbaka ett leende.
Hade börjat med mRNA-tekniken
I ett samtal med Jonas F Ludvigsson, professor i medicinsk epidemiologi vid KI, under den vetenskapliga konferensen State of the Art Covid-19 som arrangerades av Svenska Läkaresällskapet i veckan, berättade Mikael Dolsten om hur Pfizer snabbt tog sig an utmaningen att ta fram ett coronavaccin.
– Vi hade redan börjat med mRNA-tekniken och hade etablerat ett stort internationellt nätverk med bioteknikföretag – däribland BioNTech i Tyskland. Så vi tänkte att det här är ju en perfekt teknik, helt syntetisk och går snabbt att tillverka. Några av mina forskare var lite skeptiska, de hade varit med under sars-epidemin som ju var över innan det blev aktuellt med vaccin. Men Albert Bourla (Pfizers globala vd, red anm) ville sätta igång, och det handlade om ett samarbete över alla gränser, berättar Mikael Dolsten, som är global forskningschef hos Pfizer.
Anledningen till att Pfizer blev en av de första i vaccinracet är att läkemedelsjätten under de senaste tio åren ställt om till att fokusera stort på forskning och utveckling och – framförallt efter Albert Bourlas tillträde för några år sedan – till att ta fram innovationsläkemedel. När Mikael Dolsten anställdes 2010 handlade hans uppdrag i hög grad om att få fart på kreativiteten i forskningen igen. Genom samarbeten med många mindre bioteknikföretag har Pfizer kunnat börja arbeta med bland annat genterapier och monoklonala antikroppar.
– Mitt uppdrag var att få tillbaka glöden, att vi skulle bli ledande på forskning. Man vinner mycket genom att ha en fot doppad i alla forskargrytor. Många olika samarbeten är stimulerande, säger Mikael Dolsten.
Han ser mRNA som en genombrottsteknologi och en teknik som gör att problem som ser omöjliga ut plötsligt blir möjliga. Han tror också att det går att använda mRNA-tekniken även för influensavaccin, en sjukdom som kan pressa sjukvården hårt i perioder. Kanske kan tekniken också användas mot malaria och HIV i framtiden.
Vaccin i pulverform på väg
Men just nu är fokus på att utveckla coronavaccinet så att det blir lättare att hantera för vaccinatörerna i världens alla länder. Pfizer ville få fram vaccinet så snabbt som möjligt eftersom pandemin orsakar så allvarlig sjukdom och död – så trots att vaccinet kräver förvaring i minus 70 grader är det bättre att få ut det till hela världen på kortaste möjliga tid, resonerar Dolsten.
– Vi funderade länge på att utveckla det för kylskåpstemperatur men då hade det förmodligen tagit ett halvår till. Den lösning vi har nu innebär att om man fyller på med torris så kan det förvaras i veckor, och det håller fem dagar i kylskåp. Men vi har sett att vi med vår teknik kan omvandla vaccinet till pulverform, och det kanske kan bli klart redan till hösten, säger Mikael Dolsten.
Läget i USA där han bor sedan många år tillbaka beskriver han som ”väldigt svårt och ohyggligt skrämmande”. 3 000 amerikaner dör efter att ha smittats med covid-19 – varje dag. Det har varit svårt att få amerikanerna att följa restriktionerna och bära munskydd, konstaterar han.
– Det är ett så enkelt medel att använda munskydd, och det är tydligt att det minskar smittan. Men människor har svårt att ändra vanor. Nu måste vi vaccinera och fortsätta med skyddsåtgärderna tills vi ser att smittan avstannar. Kanske kan vi till sommaren se effekterna och att pandemin faktiskt kan bli besegrad.
Klinisk forskning viktigt i USA
Ser han då något i amerikansk forskning som Sverige kan lära sig av?
– USA har med sin spetskunskap en unik roll i världen. Klinisk forskning är en aktiv del av behandlingen här – det betyder att svårt sjuka kan få tillgång till avancerad behandling genom forskning. Integrerad forskning är något jag gärna skulle vilja se också i Sverige.
Också när det gäller den amerikanska sjukvården finns det en del att lära, menar Dolsten. Även om sjukvården i USA har brister – inte alla amerikaner har sjukförsäkring och primärvården är inte så bra utbyggd – så finns det ändå fördelar, säger han:
– Här kan du få tillgång till den bästa behandlingen i världen. USA har heller ingen strikt åldersgräns när man tar sig an en patient. En 80-åring får precis samma vård som en 20-åring. Det handlar om att låta patienter och anhöriga värdera livet. I Sverige kan man se en avtrappning när det gäller vårdintensitet för äldre, säger Mikael Dolsten.