Några av de medverkande på AMR-webinaret, fr v Kristine Peers, chefsjurist EFPIA, Christian Grøndahl, grundare Snipr, och Göran Hägglund, moderator.
Varje år dör 700 000 människor i världen, varav cirka 35 000 personer i Europa, på grund av infektioner som antibiotikan inte längre biter på. Men utvecklandet av nya motståndskraftiga antibiotika går långsamt. Inte på 40 år har det kommit ut några nya antibiotika på marknaden. Anledningarna är flera; höga kostnader för att ta fram nya läkemedel i kombination med stora affärsmässiga risker, och ett ersättningssystem som bygger på antal sålda förpackningar – där antibiotika behöver användas sparsamt.
Behövs push and pull
Det behövs både stöd för forskning, och samtidigt villkor som gör det lönsamt att utveckla nya motståndskraftiga antibiotika, konstaterar den europeiska federationen för läkemedelsföretag, EFPIA, som tillsammans med Lif uppmärksammar att den svenska regeringen under sitt ordförandeskap i EU har valt att lyfta antibiotikaresistens som en av sina viktigaste frågor. Frågan ska diskuteras vid ett högnivåmöte i början av mars.
Idag bedrivs forskningen om nya antibiotika främst av små och medelstora biomedicinska företag, som danska Snipr. Företaget använder sig av CRISPR-teknik för att klippa bort skadliga gener i en bakterie. Med hjälp av ett stort anslag från ett europeiskt riskkapitalbolag kunde de åtta forskarna bakom bolaget 2019 sätta ihop ett team på 500 forskare från hela världen. Företaget har också fått finansiering via CarbX som är globalt ideellt partnerskap fokuserat på att stödja antibakteriell forskning.
Nu söker företaget vidare finansiering. Det senaste året har Christian Grøndahl, som är en av företagets grundare, pratat med 200 riskkapital i USA och Europa. Så gott som alla är entusiastiska över CRISPR-teknologin och vad den kan leda till när det gäller att komma åt problemet med multiresistenta bakterier.
– Men trots det kan de inte investera i vårt företag eftersom de inte vill förknippas med området smittsamma sjukdomar och antibiotika. För de inser att affärsmodellen inte håller, och de ser inte hur de kan få avkastning på insatsen, berättade Christian Grøndahl vid ett webinar anordnat av Lif och EFPIA.
Internationella insatser
Det pågår flera internationella insatser för att stötta forskningen om nya antibiotika, så kallade push-mekaniker som innebär att få fram nya möjliga substanser och mekanismer som kan utgöra grund för fortsatt läkemedelsutveckling, men också olika försök att hitta metoder som gör det lönsamt att ta fram nya antibiotika och som inte är kopplade till det nuvarande ersättningssystemet. I Sverige pågår till exempel pilotprojekt med en ersättningsmodell för företag som säkerställer tillgång till så kallade spets-antibiotika.
EU-kommissionen ska under våren behandla ett förslag som bygger på en modell kallad TEE (Transferable exclusivity extension, eller förlängd marknadsexklusivitet) och som EFPIA förordar. Den innebär att ett företag som utvecklar ett nytt antibiotikum får rätt att förlänga patentet på ett annat, redan befintligt läkemedel.
Går inte att vänta längre
Det här är en modell som också stödjs av mindre läkemedelsföretag, framhöll Kristine Peers, chefsjurist vid EFPIA, vid seminariet.
– Jag vet att det finns kritik men vi har inte hittat något annat genomförbart system. Vi är öppna för att diskutera andra alternativ, men de måste vara genomförbara. Vi kan inte vänta ytterligare tio år.
Hon är optimistisk om att förslaget ska gå igenom.
– Jag hoppas att tillräckligt många medlemsländer ska acceptera eller åtminstone överväga förslaget som EU-kommissionen ska behandla under våren.
Kevin Outterson, professor i hälsoekonomi på Boston University och vd för CarbX, som också medverkade vid webinariet, konstaterade dock att det gäller att vara realistisk.
– Kostnaden för detta kommer att betalas via skattsedeln. EU-kommissionen kan inte besluta över enskilda medlemsländernas budgetar för hälso- och sjukvård, så att genomföra detta i 27 medlemsländer kan bli svårt, sade han.
Finns det inte risk att TEE innebär att patienter får betala mer för andra läkemedel, undrade Göran Hägglund som var moderator för webinariet.
– Det är ett litet pris att betala för att bekosta något vi behöver för att rädda den moderna sjukvården, framhöll Kristine Peers.
Christian Grøndahl fyllde i:
– Om du frågar skattebetalarna: är du villig att betala några få dollar per år för att säkerställa att det finns säkra antibiotika för dina barn och barnbarn, så är jag säker på att de flesta skulle säga: Kör.