Ett blodprov utvecklat i Sverige kan avgöra om en patient drabbats av alzheimer. Provet har testats av sjukvården i Skåne och var betydligt mer träffsäkert än dagens metoder.
Alzheimers sjukdom drabbar över 20 000 svenskar om året. Det är en av de vanligaste demenssjukdomarna och utgör 60–70 procent av alla fall av demens. Den drabbade förlorar gradvis sina kognitiva förmågor och behöver alltmer hjälp för att klara av det dagliga livet.
En forskargrupp vid Lunds universitet har utvecklat ett blodprov som mäter biomarkörer för alzheimer, och det har nu testats av läkare på minneskliniken vid Skånes Universitetssjukhus och på tjugo skånska vårdcentraler. Resultaten är publicerade i den framstående medicinska tidskriften Jama och visar att träffsäkerheten är mycket hög. Omkring 90 procent av alzheimerfallen hittades, jämfört med 61 procent med primärvårdsläkarnas nuvarande bedömningsmetoder och 73 procent med specialistläkarnas.
Bra diagnostik krävs för behandling och forskning
Än så länge finns ingen botande eller förebyggande behandling för alzheimer, men flera symtomlindrande behandlingar.
– När nya sjukdomsbromsande läkemedel tas fram blir det allt viktigare med tidig diagnos. Dessutom krävs bra diagnostik för att kunna forska fram nya behandlingar. Nu behövs tydliga kliniska riktlinjer för hur blodprovet ska användas i sjukvården, säger Oskar Hansson.
Han är professor i neurologi och överläkare vid Skånes Universitetssjukhus, och en av de forskare som har lett den nya studien. I den ingick drygt 1 200 personer som sökt vård på grund av minnesproblem. Omkring 500 av dem utreddes i primärvården, övriga vid minneskliniken. Alla bedömdes av läkare och testades med det nya provet. Provsvaren bekräftades sedan med undersökningar av biomarkörer i ryggvätska. Hälften av patienterna visade sig ha alzheimerförändringar i hjärnan.
Test tillgängligt för vården senare i år
Utvecklingen av blodprovet har pågått i fem år. Det mäter förhållandet mellan två varianter av proteinet tau217. Det fungerar normalt som en stabiliserande struktur i cellerna, men ändrar form hos patienter med alzheimer och börjar bilda små nystan i hjärnan. Halten av det förändrade proteinet är mätbar redan innan tydliga symtom utvecklas, och stiger när sjukdomen förvärras. Tau217 är också det som mäts i ryggvätskan för att ställa diagnos, men där är halterna mycket högre. Att kunna detektera de låga halterna i blodet har blivit möjligt först på senare år tack vare mätteknik utvecklad av läkemedelsindustrin, berättar Oskar Hansson.
Det nya provet visar inte bara om patienten har eller inte har alzheimer, utan också om svaret är oklart och behöver kompletteras med andra prover.
– Minst ett av de tester vi arbetar med kommer finnas tillgängligt för åtminstone specialistvården senare i höst, säger Oskar Hansson, som beräknar att priset kommer ligga någonstans mellan 1 500 och 2 500 kronor.
EMA-beslut stoppar nytt läkemedel
Oskar Hansson har forskat på biomarkörer för minnessjukdomar sedan 1990-talet. Han var del av en forskargrupp som upptäckte biomarkörerna i ryggvätska, som i dag används världen över för att ställa alzheimerdiagnos. I Sverige har på senare år hans forskargrupp utvecklat en metod för att kombinera markörerna med hjärnavbildningar, så kallad PET-scanning. På så vis kan man identifiera undergrupper av sjukdomen som kan ge olika symtom och potentiellt kräva olika behandlingar.
De senaste två åren har forskningsområdet blivit ännu mer uppmärksammat än förut. Detta sedan studier av den svenskutvecklade substansen lecanemab visat att den kan bromsa försämringshastigheten hos patienterna med omkring 30 procent. Häromveckan kom dock den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s besked att läkemedlet inte godkänns för användning i Europa. Myndighetens bedömning var att förbättringen är för liten relativt biverkningsrisken. Beslutet har, som Life-time rapporterat om, kritiserats av flera experter och överklagats av företaget.
Forskningsprojekt screenar symtomfria
Parallellt med de kliniska testerna driver Oskar Hanssons forskargrupp en annan studie. I den har omkring 5 000 frivilliga skåningar testats med blodprovet trots att de saknar minnessymtom. En del av dem har visat sig ha sjukdomsförändringar i hjärnan. Målet med studien är att lära mer om de tidiga stadierna av alzheimer.
– Vi vill också undersöka om vi kan kraftigt fördröja symtomdebuten genom att ge läkemedel tidigt, säger Oskar Hansson.
I Läkartidningen uppstod under våren en debatt mellan läkare om de biomarkörer som används. Vissa av debattörerna menar att de borde ses som en riskfaktor för alzheimer, snarare än ett tidigt sjukdomsstadium. De är oroliga att symtomfria patienter ska få en diagnos trots att de aldrig hinner utveckla symtom under sin livstid.
Oskar Hanssons åsikt är att de biologiska förändringarna är detsamma som alzheimer, även om symtomen inte uppstått ännu. Däremot tycker han att screening av det slag som hans grupp nu gör enbart hör hemma i forskningen än så länge, inte i vården.
– Vi tycker att man ska vänta med screening av personer utan kognitiv svikt tills det finns säkra och effektiva läkemedel mot alzheimer, som på ett kostnadseffektivt sätt kan fördröja eller förhindra symtom.