Nu godkänns allt fler nya läkemedelssubstanser i Europa och i Sverige har den tidigare nedgången för kliniska prövningar planat ut vilket är ett tecken på att företagens forskning och utveckling varit mer framgångsrik. Cancer, hepatit C och inflammatoriska sjukdomar är några områden där det kommer nya läkemedel. Däremot har det godkänts få nya läkemedel mot hjärt-och kärlsjukdom samt sjukdomar i nervsystemet de senaste åren.
I Sverige finns drygt 12 400 godkända läkemedel avsedda för människor i Läkemedelsverkets databas. Antalet unika substanser är färre, eftersom ett läkemedelsnamn kan omfattas av flera godkännanden, till exempel på grund av olika styrkor eller om att läkemedlet är parallellimporterat. För Alvedon finns 16 godkännanden.
En stor andel av alla godkännanden handlar om parallellimporterade läkemedel, generika och nya indikationer för redan godkända läkemedel. Därför ger inte totalantalet godkännanden en säker bild av hur framgångsrik läkemedelsforskningen har varit.
Antalet så kallade NCE, nya kemiska substanser, är ett bättre mått på hur forskningen lyckats. Numera godkänns i princip alla NCE i Europa av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Antalet nya NCE godkända i Europa har ökat på senare år och är nu på samma nivå som i mitten av 2000-talet.
Under 2014 godkändes 47 nya NCE i läkemedel för människor av EMA. År 2012 var antalet 29 och år 2013 var det 55 stycken.
Många nya medel mot cancer och infektionssjukdomar
Läkemedel mot cancer och rubbningar i immunsystemet är det område där de flesta nya läkemedel godkänns. Under perioden 2012-2014 godkändes 33 nya NCE inom cancerområdet; 11 av dem under 2014.
Marie Gårdmark.
Få nya medel mot hjärtats och hjärnans sjukdomar
Hjärt-kärlsjukdomar tillhör sedan länge de stora folksjukdomarna. Men det innebär inte att det kommer många nya hjärtläkemedel – snarare tvärtom. Under ett decennium har nyheterna varit få och under 2014 godkändes endast en ny substans mot hjärtsjukdom. Andra sjukdomsområden där det har kommit få nya läkemedelssubstanser är mot sjukdom i hud, muskler och skelett och nervsystemet. Många företag har gjort stora satsningar för att få fram nya verksamma läkemedel mot sjukdomar i nervsystemet, till exempel stroke, Alzheimers demens, Parkinsons sjukdom, epilepsi och MS. Att aktiviteten är hög, kan Marie Gårdmark bekräfta. – Vi har många kontakter som rör rådgivning i vetenskapliga frågor, scientific advice, från företagen. Men nervsystemet är ett svårt område för forskningen något som framgår av att vi får få slutliga ansökningar om godkännanden i relation till alla frågor, säger hon.Ökat intresse för sällsynta sjukdomar
Cancer hamnar i topp när det gäller flest frågor om vetenskaplig rådgivning. Därefter kommer neurologi och infektionssjukdomar. En tydlig trend under det senaste decenniet är ett ökat intresse för läkemedel mot sällsynta diagnoser/sjukdomar, så kallade särläkemedel eller orphan drugs. Cancersjukdomar och metabola sjukdomar är stora områden inom särläkemedel. Marie Gårdmark ser inga tecken på att forskningen och utvecklingen av nya läkemedel mot cancer kommer att minska under överskådlig tid. Däremot kan det finnas en risk att det nuvarande stora intresset för nervsjukdom kommer att minska om det inte snart kommer något stort genombrott, till exempel i form av ett effektivt läkemedel mot Alzheimers sjukdom – Men den höga aktiviteten inom området tyder på att det finns ett stort behov av nya terapier, säger hon.Svenska Läkemedelsverket har sedan länge en stark ställning inom den europeiska läkemedelsmyndigheten. De flesta nya läkemedel godkänns i EU genom en så kallad central procedur där några medlemsländer gör utredningarna som rapportör eller medrapportör. Sverige ligger i framkant och under åren 2009-2013 hade Läkemedelsverket näst flest rapportörskap efter Storbritannien, men före Nederländerna.