Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA konstaterar efter en genomgång av internationella studierapporter att de som är vaccinerade mot covid-19 har ett högt skydd mot svår sjukdom och sjukhusinläggning.
EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, konstaterar efter en genomgång av internationella studierapporter att de som är vaccinerade mot covid-19 har ett högt skydd mot svår sjukdom och sjukhusinläggning – även om de blir smittade med omikron-varianten. Trots att omikron förefaller vara betydligt mer smittsam än andra varianter så visar preliminära data från Sydafrika, Storbritannien och några EU-länder en lägre risk för att bli inlagd på sjukhus efter en infektion med omikron. Risken beräknas enligt EMA vara mellan en tredjedel och hälften av den risk man löper efter att ha blivit smittad av delta-varianten.
Vad beror det då på att risken för svår sjukdom tycks vara lägre för den som är vaccinerad och smittas med omikron? Två färska svenska studier ger några ledtrådar. En studie från KI visar att även om omikron delvis undkommer antikroppsskyddet efter vaccination eller infektion, så kan immunförsvarets T-celler fortfarande känna igen den nya virusvarianten. En studie från Lunds universitet visar i sin tur att också icke-neutraliserande antikroppar kan ha betydelse för skyddet mot viruset.
Intramuskulär injektion betydelsefull
Förutom minnes-t-celler och den betydelse icke-neutraliserande antikroppar kan ha, så spelar också den intramuskulära injektionen en roll för skyddet mot omikron. Det verksamma ämnet i covidvaccinet tas upp i blodet och i lymfkörtlarna. De bästa antikropparna, IgG, forslas runt i vävnaderna av blodet.
– Det finns olika sorters antikroppar – IgG finns det mest av i blodet men även i slemhinnorna finns det lite IgG. I slemhinnorna finns också IgA som stoppar viruset från att binda till cellerna. Nyckeln är att om det finns en högre koncentration av antikroppar i slemhinnorna så blir det helt enkelt svårare att bli infekterad, säger Farshid Jalalvand, forskare i klinisk mikrobiologi vid Lunds universitet.
EMA:s studiegenomgång visar också att en tredje dos, en så kallad booster, ytterligare ökar skyddet mot att bli svårt sjuk och hamna på sjukhus. Nu planerar både Pfizer och Moderna variantspecifika boosterdoser som riktar in sig på omikron. Men behövs det verkligen sådana om de befintliga vaccinen ändå ger gott skydd mot att bli allvarligt sjuk?
– Det är bra att vaccinbolagen börjat planera för detta. De vaccin vi har i dag har ju tagits fram mot det ursprungliga viruset, sen har vi kunnat se att skyddet har varit bra mot virusvarianter som beta, gamma och delta – men sämre mot omikron. Med en tredje dos får man ett skydd även mot omikron, framförallt mot svår sjukdom och död. Men frågan är hur länge skyddet sitter kvar – är det en månad, sex månader eller ett år? Om omikron fortsätter dominera framöver finns det anledning att planera för ett variantspecifikt vaccin, säger Ali Mirazimi, vaccin- och virusforskare vid KI.
Kan få svårt känna igen omikron
Även Farshid Jalavand tycker att det är bra att variantspecifika vaccin mot omikron är på gång. Han påpekar att omikron förändrats så pass gentemot ursprungsviruset att immunförsvaret fått betydligt svårare att känna igen det, och därmed sätta igång kampen mot virusvarianten.
– Även om de nuvarande vaccinen ger tillräckligt bra skydd mot svår sjukdom och död, så kan ett variantspecifikt vaccin mot omikron kanske till och med stoppa smittspridning. Det närmaste halvåret kommer omikron att dominera i länder som går in i vintersäsong, där kan en omikronbooster vara fördelaktig. För oss här i nordeuropa är det för sent, här kommer omikron att ha infekterat i stort sett alla och sen gått vidare, säger Farshid Jalalvand.
Redan 2020 började internationella forskare planera för studier kring så kallade universella coronavaccin – det vill säga vaccin som klarar både olika slags coronavirus och nya virusvarianter. När kan sådana vaccin bli aktuella?
– Många forskargrupper runtom i världen arbetar på detta, jag tror det kan komma något inom ett år eller två. Kanske kan de nya vaccinteknikerna ge ett lite bättre skydd än de befintliga inaktiverade vaccinen – som ju har en bred approach men inte fungerar lika bra som de andra teknikerna. Sen får man titta på om universella vaccin behövs, men det kan vara så – det kanske hela tiden kommer nya virusvarianter och då kommer behovet att finnas, säger Ali Mirazimi.
Hör produktionstakt
Enligt en analys från Airfinity, som gör prognoser på vaccintillgången i världen, så är vaccinproduktionen nu uppe på så höga nivåer att det finns tillräckligt för hela världen. Men fördelningen av covidvaccin har istället blivit ett distributionsproblem – många fattiga länder tvingas tacka nej till donationer eftersom hållbarhetstiden för de erbjudna vaccindoserna är alldeles för kort för att de ska kunna få ut dem till behövande människor.
Förra veckan meddelade Unicef att 100 miljoner av skänkta doser går till spillo eftersom de inte kan användas i tid. Enligt Airfinitys beräkning kan hela 240 miljoner vaccindoser som köpts upp av EU och G7-länderna vara oanvändbara i mars i år – det gäller både doser som är tänkta för boostervaccinationer och donationer.
– Hållbarheten är en del av problematiken, generellt så ska man naturligtvis hålla sig till de rekommendationer som företagen ger för tidsramarna. Men det finns också problemet med antalet doser, att hitta de personer som fått en dos och ge dem en andra och kanske även en tredje inom rätt tid. Sen måste de här länderna också prioritera och ta itu med vaccinviljan – även här hos oss som är väldigt vaccinvilliga så finns det ju ungefär 15 procent som inte vill vaccinera sig, säger Ali Mirazimi.
Pfizer, Moderna och indiska Bharat Biotech planerar för vaccinproduktion i Afrika – skulle det kunna underlätta vaccinationskampanjerna där?
– Det är bara positivt att bygga upp en infrastruktur i afrikanska länder. Med en fabrik i landet blir det lättare att distribuera och avstånden till vaccinationscentraler blir kortare. Kanske kan det också ge en boost i att ha egen produktion, och övertyga folk om att ta sprutan, säger Farshid Jalalvand.