Ta ett snabbt beslut om en nationell strategi för Life Science med resurser kopplade till beslutet, gör betydande statliga satsningar på medicinsk forskning, och skapa mer samordning på nationell nivå vad gäller informationssystem som till exempel registerdata. De råden vill Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare vid stiftelsen Forska Sverige, ge den nya regeringen. – Sverige ska vara ett av de omkring fem länder man tänker på, och där man vill vara, som forskare och som internationellt företag inom Life Science. Ett av fem länder som är relevanta. Att uppnå den statusen är väldigt svårt; det är betydligt lättare att falla ur, säger Anna Nilsson Vindefjärd. Stiftelsen Forska Sverige har de senaste åren bildat opinion för att tydliggöra problembilden för svensk forskning och för mer resurser till Life Science. Stiftelsen har under flera år också tagit fram en rad konkreta förslag för bättre förutsättningar för forskningen att skapa medicinska framsteg, att vidareutveckla dem, samt för användning och utvärdering inom sjukvården.

Det är dags för åtgärder

Anna Nilsson Vindefjärd menar att det kartläggande arbete som lagts ned de senaste åren, av flera aktörer och i statliga utredningar, gör att det nu finns en mycket tydlig problembild. Nu behövs åtgärder. – Det finns många förslag framme om vad som behöver göras, och det verkar också finnas en politisk samstämmighet kring dem. Det är ett bra startskott för den nya regeringen. Jag förutsätter att det nya innovationsrådet snabbt kommer att sätta igång med att ta fram en nationell strategi för Life Science. Forska Sveriges nya initiativ ”Agenda för hälsa och välstånd” är ett samarbetsprojekt med 25 organisationer som representerar patienter och olika professioner inom Life Science-systemet. Tillsammans tar de nu fram förslag på hur prioriterade åtgärder bör genomföras. Syftet är att bidra till regeringens arbete och snabba på nödvändiga förändringar.

Tre råd till regeringen

Anna Nilsson Vindefjärd har tre råd till den nya regeringen:
  • Nationell strategi för Life Science: Det är viktigt med signaler och regeringen behöver visa stark politisk handlingskraft. Fatta beslut om att inleda arbetet omedelbart och koppla resurser till det, så att de strukturella förändringar som är nödvändiga kan påbörjas.
  • Statliga resurser till forskning: Bilden av att Sverige satsar mer än andra på statlig forskning stämmer inte. I dag är vi på sjunde plats av 32 länder i statliga anslag som andel av BNP. Andra länder kör hårt och Sverige måste inte bara hänga med, utan även avsätta resurser som imponerar internationellt – om vi ska behålla vår profil som kompetensland. Det är mycket viktigt att också se över strukturen och skapa ett system som verkligen främjar forskning av hög kvalitet.
  • Nationell samordning: Vi behöver en nationell struktur för forskning och kvalitetsutveckling som underlättar insamling, användning och delning av data för att förbättra hälsa. Det är något som såväl sjukvården som akademisk forskning och läkemedelsindustrin kan dra nytta av. Om det är något område där Sverige verkligen kan vara konkurrenskraftigt så är det just här. Vi har en liten, men IT-mogen, befolkning och kvalificerade register. Även landstingen skulle tjäna på att vara en del av ett nationellt system och få tillbaka viktiga jämförande data.

Dragkamp mellan landstingen och staten

Anna Nilsson Vindefjärd anser att det alltid finns en dragkamp mellan landstingens självstyre och statliga insatser inom vårdområdet. Den aviserade professionsmiljarden är ett bra initiativ till stimulansmedel från regeringen, som inte bör handla endast om att läkarna ska ha mer tid för patienter, utan även mer tid för forskning eftersom det också gynnar patienten, menar hon. Det nya ALF-avtalet om statliga forskningsmedel till universitetssjukhusen som förhandlades fram under den tidigare regeringen, och som börjar gälla nästa år, är också ett steg framåt. Det nya avtalet innebär att en andel av resurserna ska fördelas efter uppnådd kvalitet. – Vi ser tecken på att universitetssjukhusen tagit till sig detta med utvärdering efter kvalitet. Det är först då det börjar det hända saker och det sänder positiva signaler även om jag gärna skulle se att förändringar gick ännu snabbare.

Betala bättre för kvalitetsutveckling

Om Sverige ska kunna dra nytta av de styrkor vi har måste det också finnas incitament på landstingsnivå. I dag är sjukvården alltför produktionsdriven och möjligheterna att jobba med kvalitetsdriven sjukvård är ofta små. – Det är viktigt att vi inte bara ersätter och utvärderar vården utifrån antalet patienter utan också utifrån kvalitet och deltagande i forskning och utbildning. Om man förändrar sättet att utvärdera och ersätta vården blir det styrande i rätt riktning, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Bild

Anna Nilsson Vindefjärd. Foto: Kent Björkqvist (CC BY-NC-ND 3.0)