Att bakterier kan utveckla resistens mot antibiotika är en naturlig process och på sikt gäller det alla antibiotika. Både felaktig användning och överanvändning kan påskynda processen att göra antibiotika mindre effektiva mot infektionssjukdomar. 1950- och 60-talen var en gyllene era för antibiotikautvecklingen och då godkändes flera nya viktiga grupper av antibiotika. Men sedan dess har utvecklingen avstannat och få nya antibiotikagrupper har lanserats.

 I en ny rapport, "Antibacterial agents in clinical development" påpekar Världshälsoorganisationen WHO att de flesta av de få nya antibiotika som befinner sig under utveckling har så kallade grampositiva bakterier (till exempel gula stafylokocker) som mål, medan de stora utmaningarna för sjukvården finns i bekämpandet av tuberkulosbakterier och gramnegativa bakterier (till exempel Klebsiella, E. coli och Acinetobacter) som är resistenta mot många antibiotika.

Forskning otillräcklig

En sammanställning i rapporten visar att 32 nya substanser och totalt 51 läkemedelskandidater är i klinisk utveckling mot allvarliga, högprioriterade infektioner. De flesta är modifieringar av dagens godkända substanser och kan bara bidra till kortsiktiga lösningar, konstateras i rapporten. Endast åtta av läkemedelskandidaterna bedöms som innovativa behandlingar av WHO. Och av dessa är få i tablettform, något som är eftersträvansvärt i behandling av infektioner utanför sjukhus.

Utgår man från tidigare erfarenheter av att majoriteten av läkemedelskandidater inte når sjukvården som godkända läkemedel, kan tio nya antibiotika godkännas under de kommande fem åren, spår WHO. Men, konstaterar organisationen, de kommer att addera lite till den nuvarande behandlingsarsenalen och är otillräckliga för att möta hoten från antibiotikaresistenta infektioner. Det behövs grundläggande forskning, läkemedelsutveckling och klinisk utveckling, särskilt inom speciellt kritiska områden (som till exempel så kallade "gramnegativa karbapenem-resistenta sjukdomsalstrare"), skriver WHO.

Det finns totalt elva behandlingar baserade på biologiska läkemedel under utveckling i fas 1 och 2. Nio av dem riktar sig mot gula stafylokocker och bakterien Pseudomonas aeruginosa. De biologiska behandlingarna som utvecklasavses förebygga sjukdom eller komplettera annan behandling. Ännu återstår att visa vilken potential de har, men enligt WHO är det inte sannolikt att de kan användas för att ersätta dagens antibiotika. Den högre kostnaden för dessa så kallade monoklonala antikroppar kan komma att begränsa användningen.

Två antibiotika mot tuberkulos på 70 år

Flera av de produkter som är under utveckling finansieras till en del via offentliga institutioner eller via välgörenhet. Det gäller särskilt inom tuberkulosområdet. Av sju nya läkemedelskandidater mot tuberkulos befinner sig fyra i fas 1 och endast en har kommit så långt som till fas 3. Behovet av nya medel är stort inte minst eftersom minst tre antibiotika kombineras i behandlingen av sjukdomen.

Behovet av mer effektiva läkemedel mot tuberkulos är mycket stort i världen. Varje år avlider närmare två miljoner människor i sådana infektioner. Behandlingen av multiresistenta tuberkulosinfektioner är långvarig och endast varannan patient klarar sig. Dessutom är biverkningarna kraftiga. Resistenta tuberkulosbakterier beräknas leda till 250 000 dödsfall om året.

– Forskningen för att utveckla nya medel mot tuberkulos har varit och är för begränsad. Endast två nya antibiotika för behandling av resistenta tuberkulosbakterier har nått marknaden på mer än 70 år. Det akuta behovet av resurser till forskning om nya tuberkulosläkemedel är mer än 800 miljoner USA-dollar per år, säger Mario Raviglione, chef för WHO:s globala program mot tuberkulos, i en kommentar.

Nya antibiotika är inte tillräckligt för att mildra konsekvenserna av resistenta mikroorganismer. Det är viktigt att verka för en ändamålsenlig användning av redan existerande och framtida antibiotika. WHO håller på med att ta fram en guide för en bättre användning av antibiotika på människor, djur och inom jordbruket.

– Mikroorganismers resistens mot behandling är ett växande hot mot fortsatta framsteg inom modern sjukvård. Mer investeringar i forskning och utveckling krävs – annars riskerar vi tvingas tillbaka till en tid när människor fruktade vanliga infektioner och riskerade sina liv på grund av infektioner efter mindre operativa ingrepp, säger Tedros Adhanom Ghebreyesus, generaldirektör för WHO.