Flera modeller för ATMP-läkemedel ska testas

Senast den 1 maj nästa år ska Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, presentera förslag till lösningar på området utifrån ett regeringsuppdrag. Med ett webbinarium gjordes avstamp för arbetet under resten av 2020, med sikte på olika delprojekt och där Region Västerbotten ges en nyckelroll som koordinator för särskilda ”pilottester”.

Testerna ska omfatta 2-3 ”skarpa modeller” kring värdering, finansiering och uppföljning av nya ATMP-läkemedel.

– Arbetet med pilottestprojektet har startat under våren och vi ser en vilja till bra samarbete och att hitta lösningar från alla parter, sade Örjan Norberg, som är innovationschef i Region Västerbotten.

– Vi börjar få en bild också kring hur regioner och företag ser på olika frågor. En enkät som gått ut visar bland annat att arbetet med horizon scanning måste anpassas så att vi inte missar ATMP och vi ser även att värdebaserade kontrakt lyfts fram som en viktig del av en betalningsmodell.

Skelleftesjukan en katalysator

Situationen i de två nordligaste regionerna – Västerbotten och Norrbotten – kring Skelleftesjukan har växt fram som något av en katalysator för att beskriva möjlighet och utmaningar med innovativa läkemedel.

– Stora forskningsframsteg ledde 2018 fram till att två nya, innovativa behandlingar godkändes och de finns nu som rekommendation. Samtidigt såg vi tidigt de ekonomiska konsekvenserna där det kan handla om att läkemedel mot Skelleftesjukan står för 30 procent av regionens totala läkemedelsbudget. Visserligen bygger det på ett oförhandlat pris, men det ger ändå en bild av de svårigheter kring kostnadsdelen som vi ser från regionhåll. Just glappet mellan prisförväntningar och betalningsförmåga riskerar att äventyra att viktiga behandlingar görs tillgängliga, säger Örjan Norberg.

Inte anpassade till ATMP

Enligt TLV är grundproblemet att dagens betalningsmodeller och avtalslösningar är dåligt anpassade till ATMP och innovativa behandlingar.

– Utmaningarna handlar om att behandlingar prissätts baserat på långvarig effekt och för ATMP-läkemedel finns en osäkerhet kring den långvariga effekten, samtidigt som det handlar om potentiellt mycket effektiva behandlingar vid allvarlig sjukdom, sade Anna Alassaad, projektledare på TLV.

Myndighetens chefsekonom Douglas Lundin pekade på potentialen att bota sjukdom som ett nytt internationellt diskussionsämne inom HTA-ansvariga myndigheter.

– Vi behöver även i Sverige ta ställning om det ska ges ett extra värde när vi utvecklar hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin och i så fall utöver att vi traditionellt värderar livskvalitet och extra levnadsår.

Vill se hög ambitionsnivå

Anders Blanck, vd för LIF – de forskande läkemedelsföretagen, ville se en hög ambitionsnivå och gemensamma målsättningar när vårdstrukturer anpassas till ATMP.

– EU presenterade ju sin årliga ”innovation scoreboard” nyligen med Sverige som etta och med den positionen så ska vi kunna klara att hitta bra lösningar för nya terapier. En hel del från nationella Life Science-strategin går att tillämpa: att vi ska vara ett föregångsland för precisionsmedicin i vården, att processen för implementering av nya terapier ska vara effektiv och att vi ska ha fler företagsinitierade kliniska prövningar, sade Anders Blanck.

Även erfarenheter från pandemin går att överföra till arbetet med att anpassa vården till ATMP, menade Anders Blanck.

– Det handlar om vikten av samverkan och ett behov av nationell prioritering och koordinering. Vi bör också vara medvetna om att vi med vår komplicerade vård- och omsorgsstruktur inte alltid är så snabba. Ett högt tempo behövs i det här arbetet, men det ska också göras ordentligt och med stort fokus på finansiering och uppföljning.

Ett öppet arbetssätt

TLV lovade under webbinariet ett öppet arbetssätt det närmaste året med delprojekt och tester som ska genomföras. Mindre snack, mer ”verkstad” och definitivt inget dubbelarbete i varsin kammare, var generaldirektör Agneta Karlsson förhoppning om vägen framåt.

Hon pekade på att de finns en bred samsyn med Life Science-strategin och att Sveriges kommuner och regioner (SKR) – efter initiativ från Region Västerbotten – har kongressbeslut på att stödja nya betalningsmodeller för innovativa läkemedel.

– Efter sommaren kommer vi at bjuda in till arbete i två referensgrupper – en som riktar sig till företagen för deras specifika frågeställningar och en bredare grupp för patient- och branschorganisationer samt professionen. Utöver det planeras ytterligare seminarier, sade Agneta Karlsson.