Lång färd mot toppen inom Life Science

”Sverige ska vara en ledande Life Science-nation.” Så kan marschordern från regeringen i den nationella strategin till samordnaren Jenni Nordborg sammanfattas. Hon har nu trettio målsättningar inom åtta prioriterade områden i strategin att försöka förverkliga (se lista intill). När LIFe-time.se sitter ned för en lång intervju med Jenni Nordborg för att utröna hur detta ska gå till framträder en tydlig bild: Det ska ske på svenskt vis. Det innebär att begrepp som samverkan, konsensus och partnerskap kommer att vara mer vanligt förekommande i Jenni Nordborgs arbete än begrepp som snabbhet, auktoritet, eller för den delen Alexanderhugg.

Inte minst inom Life Science-området har vi i Sverige en förkärlek för att peka på hur snabbt, och till synes problemfritt, några av våra närliggande länder susar framåt. Det kan gälla innovativa reformer inom hälsodataområdet i Finland och Baltikum, kraftfulla satsningar på kliniska läkemedelsprövningar i Danmark, eller betydande forskningssatsningar i Storbritannien. Men dessa länder är inte Sverige, och den svenska samverkanskulturen bygger på samtal tills alla är överens. Sådana processer tar oftast lång tid, men å andra sidan borgar det för att implementeringen verkligen blir av. Det är tydligt när vi i intervjun resonerar kring hälsodataområdet:

– Jag kan vara jättefrustrerad över de långa ledtiderna, och att det inte borde behöva vara så. Men jag tror att det viktigaste är att man vet spelreglerna. Det är kanske inte hela världen om något tar ett eller tre år, bara man vet att det ska hända. Utredningsverktyget som vi har i Sverige är ett långsamt arbetssätt. Men om det skapar bättre förutsägbarhet, transparens och tydlighet tror jag att vi vinner på detta i längden, säger Jenni Nordborg.

Vad som är viktigast just nu är tydligt. En vecka efter att regeringen lagt fram strategin i december träffade socialminister Lena Hallengren och Jenni Nordborg den sjukvårdspolitiska ledningen för Sveriges Kommuner och Regioner, SKR – Marie Morell (S) och Anna-Lena Hogerud (S) – för att symboliskt ta i hand på ett partnerskap om Life Science.

– Prioritet ett i år är partnerskapet mellan staten och regionerna, och därför var det här första handslaget och dialogmötet viktigt. Vi uttrycker en gemensam ambitionsförklaring att vi långsiktigt ska jobba med att utveckla Life Science.

Överenskommelser och arbetsgrupper

Men redan innan dess var två överenskommelser mellan regeringen och SKR som Jenni Nordborg ser som betydelsefulla på plats: den fortsatta satsningen inom cancerområdet, och fortsatt utveckling av kvalitetsregister. Och samtidigt som parterna via handslaget utlovade den långsiktiga satsningen på Life Science gav regeringen ett antal nya uppdrag inom området. Det handlar exempelvis om att pris- och subventionsmyndigheten TLV ska ta fram lösningar för hur avancerade så kallade ATMP-läkemedel ska kunna införas i svensk sjukvård, och om att Vetenskapsrådet ska se över delar av sin organisation för att bland annat stimulera till att fler kliniska läkemedelsprövningar kan genomföras i Sverige.

Olika samverkans- och arbetsgrupper tillsätts också. En arbetsgrupp med region-, forsknings- och sjukvårdsdirektörer ska ha i uppgift att vaska fram de grupperingar på regional nivå som kan utgöra en regional partner för det nationella Life Science-kontoret. Och nyligen utsåg regeringen en ny samverkansgrupp för Hälsa och Life Science bestående av 22 personer från näringsliv, akademi, patientperspektiv och sjukvård som ska utgöra ett bollplank för Jenni Nordborg. Eller, som regeringen uttrycker det, ”bistå med att hitta innovativa lösningar som möter de stora samhällsutmaningarna och bidrar till svensk konkurrenskraft.”

– Jag ser fram emot det första mötet med den nya samverkansgruppen. Vi behöver en kraftsamling runt bordet. Frågan är vilka delar i det här arbetet där respektive aktör vill kavla upp ärmarna och bidra mer konkret till förändring, säger Jenni Nordborg.

Utöver att få till ett nära partnerskap med regionerna finns i den nationella strategin ett flertal omfattande och komplexa områden att ta tag i. Ett gäller att se till att den enorma mängd hälsodata som genereras inom hälso- och sjukvården i högre grad ska kunna nyttjas för forskning och innovation. Ett annat att öka den kliniska forskningen inom sjukvården och se till att Sverige blir ett föregångsland för införande av precisionsmedicin. Ett tredje att utveckla modeller för hur osäkerheter och kostnader kring avancerade cell- och genterapier, ATMP, kan hanteras i regionerna så att patienter får tillgång till behandling.

En strategi utan mätbara mål

Sammantaget utgör Life Science-strategin ett försök att fånga in helheten inom det breda samhällsområde som består av medicinsk forskning, hälso- och sjukvård och företagande. Den beskriver, inom vart och ett av de åtta prioriterade områdena, en rad olika processer och initiativ som redan är pågående, och den pekar på önskad framtida utveckling. Inom ett flertal målsättningar finns också behov av ny eller förändrad lagstiftning. Samtidigt finns i princip inga mätbara mål alls angivna, inte heller någon tidpunkt för när strategin bör vara genomförd.

Det är lätt att känna betydande respekt för komplexiteten i Jenni Nordborgs uppdrag. Med en handfull medarbetare från tre departement som stöd är det nu hennes uppgift att vara pådrivande och samordnande i att föra Sverige närmare det övergripande målet. Och även om många av de trettio målsättningarna till sin natur är sådant som ska skötas via de ordinarie processerna i departementen i regeringen, ligger det på Jenni Nordborg att få alla aktörer att dra åt samma håll: myndigheter, regioner, näringsliv och akademi.

Du leder ett litet koncentrerat kontor. Räcker det?

– Styrkan ligger i att medarbetare jobbar parallellt på Life Science-kontoret och på sina hemmadepartement, och att vi har tillgång till hela regeringskansliets kompetens. En nyckelfunktion är att vi har en grupp statssekreterare som är väl insatta i området och strategin och dess prioriteringar. De är mycket aktiva och utgör min styrgrupp i arbetet, säger Jenni Nordborg.

– Men samtidigt, jag ska inte sticka under stol med att Life Science-kontorets arbete som går tvärs igenom departementsstrukturen är en utmaning. Men den utmaningen består inte i storleken på bemanningen utan handlar om att det är svårt att bryta kulturella mönster, nödvändigt men svårt.

Hur ska du veta när ni lyckats, vad är ett bra resultat?

– Vi kommer att behöva jobba med det här långsiktigt. Det fungerar ju inte så att man kan sätta upp en vision och sedan avveckla verksamheten när man är klar. Vi behöver kämpa med den internationella konkurrensen kontinuerligt. Vi kommer med största sannolikhet under resans gång, även de närmaste åren, behöva ompröva och omprioritera bland de målsättningar som nu är uppsatta.

När man ska göra något omfattande och komplext kan det vara bra med några snabba enkla segrar. Ser du några sådana?

– En lågt hängande frukt är att tillsammans med regionerna få till en bra helhet, en beskrivning av var Sverige står i dag inom Life Science. Vad har vi att erbjuda världen och vilka är våra framtida styrkeområden? Det är också viktigt för mig som Life Science-samordnare att använda de nationella initiativ som tas och som utvecklas. Ett exempel i närtid är när näringsminister Ibrahim Baylan tog första spadtaget i Göteborg till innovations- och forskningsklustret GoCo Health Innovation City. Det kommer att utgöra en ny viktig del av Life Science i Västsverige. Samtidigt satsar Vinnova och Västra Götalandsregionen vidare på BioVenture Hub tillsammans med AstraZenca.

Tröghet och osäkerhet inom hälsodata

Vi kommer i intervjun in på ämnet hälsodata. Det är definitivt inget område som präglats av enkla snabba segrar, snarare tvärtom. Paradoxalt nog kännetecknas det område där den tekniska utvecklingen går rasande snabbt snarare av tröghet och osäkerhet. Olika aktörer driver på för att få bort olika hinder för datadelning och förändrade lagar och regler, och det finns en utbredd osäkerhet kring såväl vilken typ av hälsodata som får användas för forskning och utveckling, som vem som får använda den. Jenni Nordborg konstaterar att det i dag inte finns en enhetlig bild av vilka problemen är, och hur de ska åtgärdas.

– Det är i dag otydligt vilka delar av lagstiftningen det är som faktiskt inte fungerar, och det är otydligt på vilka sätt som vi redan i dag kan nå framgång. Jag tror att vi behöver jobba vidare med det här än mer. Det nya hälsodatacentrat i region Stockholm är ett bra exempel på ett arbetssätt där man försöker hitta nya strukturer. Kan andra regioner jobba vidare på samma sätt? Det behöver vi titta på.

– Den nya handlingsplanen för e-hälsovisionen är viktig, men vi på Life Science-kontoret behöver jobba vidare med helheten. Vi kommer inte att kunna utnyttja de tillgångar vi har i Sverige inom hälsodata om vi inte har en långsiktig plan för de förändringar som behöver göras.

Regelverket inom hälsodataområdet är ofta en följd av EU-lagstiftning. Är vi i Sverige alltför inriktade på att vara bäst i klassen? Det sägs ibland att närliggande länder ofta har en mer pragmatisk inställning i hur man tolkar olika EU-regler.

– Vi kan se att förändringar går snabbare i länder som Estland, Finland och Danmark. Men jag skulle vilja få synliggjort i vilka situationer som vi har gjort olika tolkningar mellan länderna. Det kan vara så, men jag vill veta hur det faktiskt ser ut. Inom hälsodataområdet behöver vi satsa på processer som policylabb för att vi i Sverige ska kunna ta övergripande innovationsgrepp. Vi behöver utröna vad som kan göras inom gällande lagstiftning, och vilka lagar som behöver ses över.

Viktigt med nya betalningsmodeller för ATMP

Ett prioriterat område i strategin handlar om nödvändig policyutveckling som går i takt med den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens, AI, precisionsmedicin och nya avancerade läkemedelsbehandlingar som cell- och genterapier, så kallade ATMP. Här har regeringen redan en struktur på plats i form av kommittén KOMET som kontinuerligt och snabbare än via sedvanlig utredningsmetodik ska få fram underlag och lagförslag. När det gäller ATMP kan potentiellt botande behandlingar, där kostnaden per behandlad patient är mycket hög, medföra stora utmaningar på systemen för finansiering och prissättning.

– Ska vi ha råd med nya innovativa behandlingsmetoder, som cell- och genterapier som redan är här, behöver vi samverka kring hur affärsmodeller och implementering ska se ut mellan den regionala nivån och läkemedelsindustrin. Alla måste vara med runt bordet, inte minst patient- och anhörigperspektivet är viktigt. Vi tror ju på precisionsmedicin och vi behöver göra den här omställningen. Men det kanske inte är betalningsviljan som fattas i regionerna, utan betalningsförmågan. Därför är det väldigt viktigt med policyutveckling.

Jenni Nordborg lyfter fram att region Västerbotten dragit igång en bra diskussion utifrån de ekonomiska utmaningar som följer av ny avancerad behandling mot Skelleftesjukan som främst drabbar personer i norra Sverige. Det har lett till ett politiskt uppdrag till tjänstemän inom SKR att utreda nya betalningsmodeller för ATMP. Samtidigt har regeringen gett pris- och subventionsmyndigheten TLV ett liknande uppdrag.

– De här processerna måste få fart och det kommer krävas en tydlig inkludering av regioner och alla andra aktörer. Men vi måste koppla samman uppdragen så vi inte jobbar för mycket parallellt.

Klinisk forskning ska öka

En sak är nog alla aktörer överens om: För att Sverige ska ha möjlighet att nå den önskade positionen som en ledande Life Science-nation måste nära samverkan mellan hälso- och sjukvården, företagen och den akademiska forskningen utgöra en självklar del av det dagliga arbetet. Antalet företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar som involverar svenska kliniker har minskat för varje år som gått. I strategin är målet tydligt att antalet kliniska prövningar i Sverige ska öka. För att kunna ta steg mot precisionsmedicin och skräddarsydda behandlingar behövs också ökad samverkan mellan sjukvården och näringslivet. Samtidigt har hälso- och sjukvården under lång tid haft ett starkt produktionsfokus och brottas med bristande tillgänglighet.

Sverige kan knappast växa inom Life Science utan en mer aktiv medverkan av hälso- och sjukvården inom innovation och utveckling. Hur ser du på dessa möjligheter?

– Det är en stor utmaning. Men ska vi klara välfärdsuppdraget och den långsiktiga omställningen så måste vi klara av att hantera både en långsiktig strategi och att släcka bränder. Om vi får till omställningen till god och nära vård kan det skapa förutsättningar.

– Om man ska se på de positiva delarna finns det fortfarande ett mycket stort intresse från de ledande företagen att investera i Sverige. Det finns också en större förståelse hos alla parter att man är beroende av varandra.

Life Science en svensk basnäring

Ofta när Life Science diskuteras i Sverige blir det lite gnälligt, och som nämnts tidigare tittas det ibland avundsjukt på vad andra länder gör. Men under hela intervjun lyfter Jenni Nordborg hela tiden fram den positiva utveckling som faktiskt sker i form av konkreta offentliga och privata satsningar. Sverige kan också bygga vidare på en grund av många små och stora framgångsrika företag, akademisk spetsforskning och en hälso- och sjukvård med resultat som står sig väl i internationella jämförelser. I strategin pekas på att Life Science i dag är en svensk basnäring. Den stora utmaningen ligger i att andra länder också satsar – den internationella konkurrensen blir allt tuffare.

– Vi behöver ta fram en smart och bra paketering av vad Sverige faktiskt har att erbjuda. Vi är ju kända för vår kvalitet inom forskningen och vår kreativitet. Det kan vi bygga mycket mer på. Sverige må vara okänt, men alla vet att Karolinska Institutet är i absolut världsklass.

Vad behöver göras för att ytterligare förbättra företagsklimatet och locka de främsta forskarna, exempelvis via en mer konkurrenskraftig expertskatt?

– Sverige ska ha konkurrensmässiga villkor. En stor investering som nu görs är bättre företagsvillkor för forskning och utveckling via FoU-avdraget för mindre företag. Det är en viktig signal att vi vill att forskande företag ska växa i Sverige. Jag tror att vi behöver vässa många olika verktyg så att vi i omvärlden är tillräcklig konkurrenskraftiga.

– Men ändå, Stockholmsområdet är i dag tvåa i världen efter Silicon Valley inom start-up. Det kommer fler och fler bolag inom hälsodataområdet som växer. Vi har många växande digitala hälsovårdsföretag som också använder mycket AI i sin verksamhet. Det finns många små biotechbolag som i sin pipeline har intressanta projekt inom avancerade terapier och särskilt inom sällsynta sjukdomar. Så forsknings- och idémässigt har vi en hel del i pipeline. Sedan gäller det att få de här företagen att ta nästa steg och växla upp. Det har varit och det fortsätter vara en utmaning, som blir allt tuffare med internationell konkurrens. Det är därför som det inte kommer hjälpa med små enskilda insatser. Det krävs fortsatt systeminnovation och helhetsgrepp, de små och stora företagen måste utvecklas tillsammans med högskolan och vården.

Omvärlden ska få veta

Jenni Nordborg har ingen rejäl säck pengar att gräva ur för att få saker att hända. Rollen som samordnare innebär framför allt att driva på andra aktörer och utgöra den samlande kraften. Life Science-kontoret ska ta initiativen, men alla reformer och förslag ska processas via gängse strukturer inom departementen, på myndigheter och i regionerna. Det gör det svårare att se vilka förändringar som är resultat av samordnarens insatser, och vad som hade hänt ändå. Det innebär också att Jenni Nordborg har ett stort behov av att ständigt berätta om vad som faktiskt görs för såväl en inhemsk som en internationell publik. Samtidigt är det inte direkt en svensk paradgren att på den internationella scenen offensivt marknadsföra våra styrkor.

– Vad är framgång på några års sikt när det gäller en sådan här strategi? Det kommer vi behöva visa. Det är därför vi hela tiden kommunicerar löpande kring de initiativ som tas oavsett om de är skatteincitament eller nya uppdrag till myndigheter. Det är helheten som är viktig. Våra kollegor på det danska Life Science-kontoret har en årsrapport där man visar på utvecklingen, och det måste vi också göra.

Jenni Nordborg vill också kunna utnyttja sin 22 personer starka samverkansgrupp för att skapa en gemensam berättelse om Life Science i Sverige.

– Vi kan använda oss mer av de industripartners som vi har med runt bordet för att få till en kraftsamling med näringslivet. Jag skulle verkligen välkomna ett helhetsgrepp. Använd de största Life Science-företagen och branschorganisationerna som draglok genom kopplingen till samverkansgruppen. Se till att vi årligen, och på daglig basis, kan visa upp: Det här är svensk Life Science, säger Jenni Nordborg.