Se intervjuer med branschen och politiska företrädare.

Sofia Wallström, vd på Lif, menade i en inledning att samhällsdiskussionen kring läkemedel i Sverige oftast handlar om samverkan mellan företagen, akademin och hälso- och sjukvården och om hur läkemedel ska användas inom vården. Det handlar mer sällan om vad som faktiskt krävs för att företagen ska vara närvarande i Sverige.

– Jag tror att vi behöver prata mer näringspolitik. Vi behöver förstå att läkemedelsbranschen är ett ekosystem som är beroende av att hela kedjan fungerar.  Vi har i Sverige hittills inte kopplat samman de vårdpolitiska perspektiven med de närings- och finanspolitiska. I dessa tider med stagnerad tillväxt där Europa verkligen behöver återta sin ledande roll behövs en tydligt närvarande läkemedelsbransch. Vi behöver prata mer om vilka affärsmässiga villkor läkemedelsföretagen behöver för att stanna och växa i Sverige, sade Sofia Wallström.

Men varför ska Sverige då satsa på just läkemedelsbranschen – i en tid med stora behov inom olika sektorer, undrade moderatorn Helena Blomquist.

– Därför att läkemedelsbranschen gör Sverige riktare. Vi får mer tillväxt, mer välfärd och vi ökar produktiviteten. Det bidraget ser vi redan i dag, men det skulle kunna bli ännu större, sade Sofia Wallström.

Vi har halkat efter

Emelie Antoni, Nordenchef för AstraZeneca och styrelseordförande för Lif, menade att Sverige på senare år halkat efter andra länder när det gäller att skapa attraktiva förutsättningar för företagen. Det kan innebära att nyinvesteringar hamnar på andra ställen i världen.

– Det vi som företag vill se är en politisk ambition och vilja att satsa på och prioritera life science. Vi vill se gynnsamma ramvillkor för att förlägga forskning och utveckling men även produktion här. Skatteincitament, forskningsavdrag och liknande är viktigt, sade Emelie Antoni.

– Vi måste också se att investeringarna och innovationerna kommer till nytta för patienter. Här finns ett jätteglapp i Sverige som måste överbryggas. Vi utgör en liten marknad och kan inte mäta oss i storlek med andra länder, men vi skulle kunna ha höga ambitioner vad gäller implementering av innovation, sade Emelie Antoni.

Överlägset förädlingsvärde per anställd

Innan dess hade Carl Eckerdal, chefsekonom vid IKEM, gett en lägesbild kring de utmaningar och möjligheter som finns för life science-branschen att växa i Sverige. Han lyfte bland annat upp läkemedelsbranschens betydelse för tillväxten. Endast tre procent av alla anställda inom industrin arbetar vid läkemedelsföretag. Men dessa tre procent står för elva procent av industrin totala värdeskapande i Sverige.

– Branschen ligger fyra gånger högre i förädlingsvärde per anställd, jämfört med industrins genomsnitt. Så det är verkligen en viktigt industrigren som vi hoppas ska kunna växa snabbare än vad den gjort under senare år, sade Carl Eckerdal i en intervju för Life-time.se.

Viktig basnäring för Sverige

Aida Birinxhiku (S), riksdagsledamot med hemvist i näringsutskottet och i EU-nämnden, var en av två politiker i panelen. Hon menade att det i dag råder stor politisk samsyn kring att life science är en viktig basnäring för Sverige, en motor för export, innovation och bättre hälsa. Aida Birinxhiku lyfte fram att vi som innovationsland har potentialen och förutsättningarna, samtidigt som vi ser en hårdnande global konkurrens och geopolitisk osäkerhet som pekar på att krafttag behövs.

– Vi socialdemokrater skulle vilja se en mer offensiv life science-strategi. Vi tog fram strategin 2019 och det är välkommet att den nuvarande regeringen har uppdaterat strategin. Men vi skulle vilja se att den har ett tydligare industrifokus och att den också har mer konkreta och ambitiösa målsättningar. I den danska strategin finns det till exempel ett ambitiöst mål om att dubblera life science-exporten till 2030, sade Aida Birinxhiku till Life-time.se.

– Vi vill också i den svenska strategin se konkreta målsättningar om export, nyetableringar och investeringar. Det behövs konkreta färdplaner, hur vi kan bli bättre på digital infrastruktur, få tillgång till mer hälsodata, och också mer kvalitativa kliniska prövningar, sade Aida Birinxhiku,

Hon också ville se ett tydligt uppdrag till Business Sweden att internationellt marknadsföra Sverige som investeringsland inom life science.

Nya läkemedel bakom vårdutveckling

Oliver Rosengren (M), riksdagsledamot som sitter i arbetsmarknadsutskottet, pekade bland annat på de dubbla nyttor som läkemedelsbranschen bidrar med. Dels genom tillväxt och värdeskapande, dels den stora samhällsnyttan av att nya läkemedel kommer befolkningen till del. Den innovation som skapas måste komma till nytta för hela Sverige.

– Vad är det egentligen i vården som gjort att så många människor mår bättre och lever längre? Det är klart att en del behandlingsmetoder inom vården blivit mer effektiva, men de riktigt stora vinsterna ligger ju i nya läkemedel. Det här måste vi både se politiskt och tillgängliggöra i ekonomin, sade Oliver Rosengren.

Han lyfte fram att en lägre andel nya läkemedel når svenska patienter jämfört med länder i vår närhet, exempelvis Tyskland. Tillståndsprocesser behöver bli effektivare och godkännande myndigheter behöver fatta beslut utifrån ett tydligt samhällsekonomiskt perspektiv, menade Oliver Rosengren.

– Vi behöver vara prestigelösa i vad som kommer vara mest effektivt och titta på goda internationella exempel. Det kan vara så att vi inte längre ska ha tre olika spår för olika läkemedel, som i dag för vacciner, sjukhus och apotek. Det kan vara en väg framåt. Men det handlar om att fokusera på målen snarare än medlen. Vi behöver se till att mediciner kommer till nytta för människor, sade Oliver Rosengren.

Åtgärder behövs nu

Sofia Wallström konstaterade att mycket av diskussionerna kring läkemedel i Almedalen präglades av de förslag som lagts fram av Vårdansvarskommittén. Det råder politisk samsyn kring att läkemedel är ett område där statens bör förstärka sin styrning, och Sofia Wallström välkomnade en ny statlig utredning om läkemedelssystemet. Samtidigt pekade hon på att åtgärder behövs redan i dag.

–  Vi behöver gå från dagens väldigt splittrade system till någonting som är mer sammanhållet, mer modernt, som verkligen klarar av att möta de fantastiska läkemedel som kommer till marknaden. Men jag vill betona att vi inte har tid att bara titta framåt. Vi behöver göra strukturreformer men samtidigt jobba här och nu. Det som nu händer i vår omvärld gör oss på allvar oroade. Vi måste titta på finansieringen och tillämpningen av den värdebaserade prissättningen. Vi kan jobba här och nu i avvaktan på ny lagstiftning, sade Sofia Wallström.