Ronald Levy, professor i onkologi vid Stanford leder studien.

I studien har forskarna injicerat små mängder av två immunstimulerande substanser, en antikropp och en dna-sekvens, i möss med tumörer. Alla spår av cancer, även obehandlade metastaser, försvann från mössen under studien. Enligt forskarna kan den här behandlingsmetoden användas mot många olika typer av tumörsjukdomar. Den nya immunterapimetoden har flera fördelar skriver Stanfordforskarna i ett pressmeddelande: den är snabb, inte så kostsam och orsakar troligen inga svåra biverkningar.

– När vi använder de här två substanserna tillsammans ser vi att resultatet blir att alla tumörer i kroppen elimineras. Den här metoden innebär att man inte behöver identifiera tumörspecifika mål eller aktivera hela immunsystemet. Man behöver heller inte specialdesigna patientens immunceller, säger Ronald Levy, professor i onkologi vid Stanford och projektledare för studien.

Mats Jerkeman, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus och professor i onkologi vid Lunds Universitet.
Mats Jerkeman, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus och professor i onkologi vid Lunds Universitet.

Lovande metod

Mats Jerkeman, överläkare vid SUS och professor i onkologi vid Lunds Universitet, tycker att den metod som studien visar upp är väldigt lovande.

– Det här är ytterligare ett exempel på hur aktivering av immunsystemet kan innebära en revolution i cancerbehandlingen. Ron Levy med kollegor har varit föregångare inom området. Det här är ett nytt sätt att ge immunterapi och data från studien visar att den här typen av behandling skulle kunna användas väldigt brett, säger Mats Jerkeman.

Om metoden visar sig ha anmärkningsvärt goda effekter i den kliniska prövningen borde den kunna börja användas för kliniskt bruk ganska snabbt, enligt Mats Jerkeman.

– De amerikanska myndigheterna har snabbat på processerna när behandlingsmetoder visar lovande resultat så tidigt.

Ronald Levy är en pionjär inom forskningsområdet för immunterapi mot cancer. Forskningen i hans laboratorium har bland annat lett till att substansen rituximab kunde utvecklas, en av de första monoklonala antikropparna som godkänts för cancerbehandling av människor.

Det finns redan ett flertal immunterapimetoder mot cancer. Vissa riktar in sig på att stimulera hela immunsystemet i kroppen, medan andra är målinriktade på specifika celler. Det finns också den nyligen godkända CAR-T-metoden, där några av patientens immunceller tas ut från kroppen och genmodifieras för att angripa cancerceller. Flera av behandlingsmetoderna har varit framgångsrika, men det finns nackdelar som till exempel svåra biverkningar och höga kostnader.

– Alla dessa framgångar inom immunterapi förändrar vården och behandlingarna. Vår metod innebär en engångsapplikation för att stimulera immuncellerna inne i tumören. I mössens kroppar såg vi fantastiska effekter, inklusive att alla tumörerna eliminerades, säger Ronald Levy.

I början på februari inleddes rekryteringen av lymfompatienter för en klinisk prövning av den nya immunterapimetoden.