Läkemedelsbehandling vid cancersjukdom.

En lärdom från kampen mot hiv/aids var upptäckten att effekten blev större när man kombinerade flera läkemedel som på olika sätt angrep sjukdomen. Den insikten växer starkt även inom cancervården. Och de första fasta kombinationerna av målstyrda läkemedel och immunterapi har godkänts av myndigheterna.

Utvecklingen inom cancerområdet är stark inom läkemedelsföretagen. En omfattande forskningsgenomgång från den europeiska branschorganisationen Efpia visar att de kommande fem åren kommer ett stort antal nya kombinationsbehandlingar lanseras.

Enbart läkemedelsföretaget Roche har 22 nya läkemedel mot cancersjukdomar under utveckling. Till detta kan ett stort antal potentiella kombinationer mellan minst två läkemedel läggas.

Helena Anderin, ansvarig för samhällskontakter på Roche.
Helena Anderin, ansvarig för samhällskontakter på Roche.

Cancer en kronisk sjukdom

Inom allt fler cancerområden talar man om cancer som en kronisk sjukdom, det vill säga en sjukdom att leva med. Resultaten i en vård med tillgång till en snabbt ökande uppsättning av nya läkemedel och läkemedelskombinationer blir allt bättre.

– Vi talar om förlängd överlevnad och i vissa fall hopp om bot för en del tumörsjukdomar och det är mycket tack vare kombinationsbehandlingar och framstegen inom immunonkologin. Vi närmar oss en situation där tumörens egenskaper kartläggs och att patienten får en behandlingscocktail som är anpassad för just den tumören – då kan vi verkligen tala om skräddarsydd behandling, säger Helena Anderin, ansvarig för samhällskontakter på Roche.

Kombinationsbehandling ställer nya krav på läkemedelsutvecklingen. När man testar en kombination ökar komplexiteten i att kartlägga effekter och biverkningar. Bland annat nya biverkningar som kan vara svåra att förutse kan uppstå. Ökad komplexitet ställer också ökade krav på beslutsfattandet i vården. Det är betydligt större datamängder som ska värderas och analyseras i vårdsituationen.

Traditionellt har utvecklingen av nya läkemedel inriktats mot olika organs tumörer: lungcancer, tarmcancer, prostatacancer, bröstcancer med mera. Men en förändring är att företag mer och mer forskar kring vissa mutationer i celler som orsakar cancer och mindre fokuserar på det organ tumören sitter i. En och samma mutation kan orsaka tumörer i flera organ.

När man intresserar sig för en viss mutation i en signalväg som är väsentlig för en tumör måste man ha en biologisk markör så att man dels kan hitta mutationen och dels följa effekten av behandling. Roche har haft som mål att två av tre läkemedel skall ha en markör/test. Hittills har företaget hittat markörer för sju av tio läkemedelskandidater och andelen ökar.

 

 

Utmanar systemet

De nya behandlingsmöjligheterna utmanar det svenska introduktionssystemet för läkemedel.

– Forskningen rör sig så snabbt att industrin, vården, betalarna, ja hela systemet inte har hängt med. Därför behövs krafttag på alla håll. Våra myndigheter har inte modeller för att utvärdera värde, prissätta och börja använda de här nya läkemedlen och de kombinationer som nu kommer. Utmaningen på sjukhus och kliniker är alltför ofta inte längre medicinsk utan ekonomisk, säger Helena Anderin.

Hon hoppas på förslag som underlättar en ändamålsenlig användning av läkemedel från den pågående statliga utredning som leds av Toivo Heinsoo. Ett område man hoppas på förslag kring är hur kombinationer av läkemedel från olika företag ska prissättas.

Ett redan hårt pressat introduktionssystem saknar resurser att under rimlig tid utvärdera alla nya kombinationsbehandlingar.

I nuvarande strukturer klarar aktörerna inte av det, menar Helena Anderin. En väg framåt kanske kan vara en pilotstudie inom ett eller ett par områden för att hitta strukturer för utvärdering av läkemedelskombinationer.

– Kanske lungcancer kan vara ett lämpligt område? Där finns det stora behov av mer effektiva metoder och där finns ett antal läkemedel och kombinationer som kan ingå i en studie.