Sverige halkar efter i finansiering av statlig forskning , enligt nulägesanalysen från Agenda för hälsa och välstånd.
Ett trettiotal organisationer står bakom föreningen ”Agenda för hälsa och välstånd” med syftet att stärka förutsättningarna för medicinsk forskning, företagande och vård i Sverige. Inom föreningen finns olika åsikter om huvudmannaskapet för svensk hälso- och sjukvård men här är de överens.
– I grunden är vi överens om att flera av de utmaningar vi står inför idag till stor är en konsekvens av att ansvarsfördelningen inte är tillräckligt tydlig. Vi efterfrågar ökad styrning och tydlighet i vissa områden. Vår oro handlar om att utredningar tar tid ta och att viktiga förtydliganden behöver göras i närtid, säger Anna Nilsson Vindefjärd som är generalsekreterare för Forska!Sverige.
Sverige halkar efter
I ”Agenda för hälsa och välstånds” nulägesanalys som överlämnats till regeringen konstateras att Sverige halkar efter i spetsforskningen och att den statliga finansieringen av medicinsk forskning har minskat i förhållande till BNP. Sverige ligger också efter i implementering av ny kunskap och vårdpersonal får inte tillräckligt med tid för forskning, utveckling och vidareutbildning. En viktig anledning är att Sverige saknar samordnade system för hälsodatahantering.
– Dessa brister måste åtgärdas snabbt om vi inte ska förlora de unika fördelar vi fortfarande har, annars blir vägen tillbaka både svår, lång och dyr. Det drabbar både patienter och landets välstånd, konstaterar Anna Nilsson Vindefjärd och Tobias Alfvén som är ordförande för ”Agenda för hälsa och välstånd” i rapportens förord.
”Agenda för hälsa och välstånd” listar tio prioriterade åtgärder, bland annat ökade basanslag till forskning, satsningar på kompetensförsörjning, förbättrade möjligheterna att bedriva klinisk forskning, patientinvolvering, nya metoder för värdering och implementering av avancerad diagnostik och terapier och översyn av ersättningssystemen i vården.
– Vi har förhandlat sinsemellan och kommit fram till att de här åtgärderna är viktiga att börja bearbeta redan nu. Sedan finns det delar i de olika förslagen som tar längre respektive kortare tid att genomföra, säger Anna Nilsson Vindefjärd.
10-årsprogram för precisionsmedicin
Ett av områdena där det brådskar med beslut om tydligare ansvarsfördelning handlar om implementering av precisionsmedicin. Föreningen föreslår att regeringen tar beslut om ett nationellt 10-årsprogram för forskning och implementering, där en expertgrupp får i uppdrag att ta fram en handlingsplan, och beslutar om en långsiktig finansiering för de infrastrukturer som behöver finnas på plats. Likaså efterlyser organisationerna en nationell handlingsplan för lagring, delning och användning av hälsodata.
– Vi är överens om att det behövs en tydlig statlig finansiering och tydliga statliga riktlinjer och att det är regionernas ansvar att följa riktlinjerna. Regionerna behöver också ta vara på den kompetens och kraft som finns hos professionen lokalt och ge utrymme för forskning inom vården, framhåller hon.
I rapporten, som presenterades vid ett seminarium där utbildningsminister Mats Persson (L) och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) medverkade, konstateras att anslagen till forskning och utveckling inom just medicin och hälsovetenskaper har minskat.
– Jag tror att alla är överens om att vi inte ska dra ned på medicinsk forskning, givet hur stort värde det ger till medborgarna i ökad hälsa och välstånd. Neddragningen var en oönskad konsekvens av beslut inom andra områden och vi utgår från att det kommer justeras snararast och ser även fram emot den förstärkning av finansiering som krävs för att Sverige fortsatt ska kunna konkurrera som life science nation, betonar Anna Nilsson Vindefjärd.