Pipeline visar framtidens medicin

Den årliga pipeline-rapport som analysföretaget Iqvia tar fram på uppdrag av den europeiska läkemedelsbranschen, EFPIA, ger en lägesbild av vilka sjukdomsområden som är dominerande i läkemedelsföretagens forskning. Rapporten ger en överblick över läkemedel som kan vara på gång att introduceras inom 3-5 år. Den pekar även på ett antal forskningsområden som i dag är mer experimentella och som kan leda till nya behandlingar först om 8-10 år.

Den nya pipeline-rapporten visar att forskningsintensiteten, sett till antalet substanser som befinner sig i olika kliniska prövningsfaser, nu har stabiliserat sig på ungefär samma nivå som gällde före covid-19-pandemin (under 2020-2022 ökade antalet prövningar framför allt kopplat till pandemin). Antalet globala företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar var under 2023 cirka 5 700 stycken, och under 2024 till och med november på ca 5 500 prövningar.

Cancer fortsatt dominerande

Dag Larsson, senior medicinsk rådgivare på Lif – de forskande läkemedelsföretagen, konstaterar att cancerområdet inklusive hematologi (blodsjukdomar) fortsätter att dominera i företagens forskningsportföljer. Under 2023 stod detta område för 29 procent av alla kliniska prövningar:

– Det är delvis en effekt av att cancer i sig är väldigt många olika sjukdomar. Men det handlar också om att den akademiska grundforskningen har hjälpt oss att få fram ny kunskap kring hur cancer fungerar, vad det är som skapar cancersjukdom och vilka möjligheter det finns att påverka dessa processer i kroppen. De medicinska behoven inom cancerområdet är också fortsatt stora. Vi är ju inte nöjda med hur läget är inom cancer i dag, förutom inom vissa enskilda framgångsområden där det finns en avtagande marginalnytta av att utveckla nya läkemedel, säger Dag Larsson.

I rapporten framgår att en del cancerformer utgör en fortsatt stor medicinsk utmaning. För exempelvis hjärntumörer är femårsöverlevnaden mycket låg och har inte förbättrats sedan millennieskiftet. Däremot har forskningsgenombrott inom lungcancer lett till en tydligt förbättrad överlevnad de senaste decennierna, visserligen från en låg nivå. Bröstcancer och prostatacancer är sjukdomar som i dag har cirka 90 procents femårsöverlevnad.

Hög aktivitet inom neurologi

Tre andra dominerande sjukdomsområden som är dominerande i företagens forskning är neurologi, endokrinologi och hjärt-kärl:

– Inom neurologi forskar företagen mycket kring Alzheimers, och även inom Parkinson är det fortsatt hög aktivitet. Inom psykiatriska sjukdomar försöker man få fram behandlingar som ska vara bättre än dagens SSRI-läkemedel, eller bättre än antipsykosläkemedel för schizofrenier. Det är intressant att man även forskar rätt mycket kring epilepsi som är ett område där det dels redan finns många läkemedel, dels är ett område där det är svårt att göra studier, säger Dag Larsson.

Utvecklingen inom endokrinologi drivs framför allt av ämnesomsättningssjukdomar som obesitas och diabetes. Här finns ett stort antal pågående studier i fas 1 vilket indikerar hög forskningsintensitet som kan leda till nya behandlingar inom cirka 3-5 år. Inom obesitas forskas framför allt på nästa generations behandlingar med större viktnedgång och skydd mot följdsjukdomar.  

– Det är en ganska spännande utveckling. Dagens GLP-1-agonister har funnits  på marknaden i tio år, men det är först nu som vi ser de stora effekterna. Vi ser dessutom helt nya typer av läkemedel under utveckling inom det här diagnosområdet.

Hjärt-kärl-området tillbaka på bred front

Hjärt-kärl var det stora forskningsområdet för ungefär 30-40 år sedan med genombrott inom behandling av högt blodtryck och höga blodfetter. Nu är sjukdomsområdet åter prioriterat av företagen. De senaste åren har ett stort antal kliniska läkemedelsprövningar i fas 1 startats.

– Forskningen fortsätter inom antikoagulation där vi redan har mycket beprövade och bra läkemedel mot blodpropp vid hjärtflimmer. Det man framför allt forskar kring är att upprätthålla prevention mot stroke samtidigt som man minskar risken för hjärnblödningar. Det är något av en holy grail inom området att lyckas med detta. Det finns också mycket forskning kring hjärtsvikt, och väldigt avancerad stamcellsterapi för att reparera hjärtmuskelceller efter en hjärtinfarkt, säger Dag Larsson.

Ett experimentellt forskningsområde gäller vacciner som är tänkta att ges preventivt mot olika vanliga kroniska sjukdomar som vissa cancersjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, samt även autoimmuna och neurodegenerativa sjukdomar som MS. Tanken är att med vaccination hindra att vanliga virus som de flesta människor bär på, som Epstein-Barr-viruset, triggar igång olika sjukdomar.

– Det är en spännnade och mycket utmanande klinisk utveckling. De kommer att behöva visa att de här vaccinerna är effektiva och extremt säkra så det inte uppstår oönskade effekter, eftersom man vaccinerar personer som ännu är friska. Men det kommer att ta lång tid att visa att de verkligen förebygger sådana sjukdomar som utvecklas i kroppen under mycket lång tid. Kan man å andra sidan minska risken för cancer, reumatism, eller Parkinson eller MS, då ser man ju framför sig en multipel nytta.

 

Tio forskningstrender lyfts fram

Rapporten lyfter särskilt fram tio olika forskningstrender, fördelat på fem områden. Nedan beskrivs dessa trender kortfattat med analysföretagets bedömning kring när nya behandlingar kan förväntas bli godkända av myndigheter och introduceras i vården.

Motarbeta antibiotikaresistens

Vacciner mot AMR: Vacciner är generellt viktiga för att bekämpa antibiotikaresistens genom att skydda den enskilde mot infektion och minska smittspridningen. Vacciner kan minska behovet att använda antibiotika och kan förlänga livslängden för nya antibiotika. Exempelvis har 52 kliniska prövningar av nya vaccin mot pneumokocker inletts sedan 2021. Flera nya vaccin mot pneumokocker väntas bli tillgängliga inom fem år.

Nya antibakteriella behandlingar: Vetenskapliga utmaningar kring att få fram nya antibiotika är fortsatt stora. Det krävs även nya betalningsmodeller eftersom vanliga affärsmodeller inte gäller för antibiotika, som helst ska användas sparsamt. Utöver antibiotika sker forskning i dag bland annat inom antibakteriella antikroppar och kring enzymer från bakteriofager (virus som bryter ned bakterier). I dag pågår 97 kliniska prövningar inom området, men endast 12 av 57 antibiotika kan betraktas som innovativa.

Nya tillämpningar av vacciner

Vacciner som skydd mot kroniska sjukdomar: Virus har en viktig roll inom olika kroniska sjukdomar, som vissa cancersjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, samt även autoimmuna och neurodegenerativa sjukdomar som MS. Epstein-Barr-viruset som bärs av nästan alla vuxna anses ha central roll för att utveckla viss cancersjukdom. Experimentell forskning pågår kring vaccin mot bland annat detta virus där tanken är att vaccinering på populationsnivå skulle kunna minska förekomsten av många kroniska sjukdomar. Eventuella nya vaccin ligger ganska långt fram i tiden.

mRNA-vacciner mot cancersjukdomar: Forskningen är intensiv inom mRNA-området och då främst kring behandlingsvacciner mot olika cancersjukdomar. Tanken med dessa individanpassade mRNA-behandlingar är att träna immunförsvaret att känna igen och förstöra cancerceller. Sedan 2022 har 37 kliniska prövningar med mRNA-behandlingsvacciner inom cancerområdet inletts i fas 1, de flesta mot solida tumörer eller specifikt mot exempelvis kolorektalcancer och levercancer. Nya behandlingsvacciner kan förväntas bli tillgängliga i mitten av 2030-talet.

Avancerade sjukdomsmodifierande behandlingar

Genterapi inom neurologiområdet: Inom genterapi utgör forskning med virala vektorer (AAV) inom neurologiska och neuromuskulära sjukdomar som Duchennes muskeldystrofi och spinal muskelatrofi ett fokusområde. Tanken är att med genterapi skydda muskelceller från att degenerera. Sedan 2022 har 175 kliniska läkemedelsprövningar inletts inom området. Av dessa befinner sig 32 i fas 3, vilket innebär att nya genterapier kan bli tillgängliga inom 3-5 år.

RNA-teknik mot lipoprotein (a): Till skillnad andra skadliga proteiner i blodet, som LDL, saknas i dag specifik behandling mot lipoprotein (a), som är orsak till hjärtinfarkt och stroke. Statiner som är effektiva mot höga blodfetter har ingen effekt, och inte heller kost och motion. Forskning pågår kring olika typer av RNA-baserad genterapi mot förhöjd lipoprotein (a), som kan resultera i behandling av denna i dag underbehandlade riskfaktor för hjärtinfarkt och stroke. Inom 5 år kan några olika genterapier finnas tillgängliga.

Stamceller mot CNS-sjukdomar: Olika neurodegenerativa sjukdomar, som Parkinson och Alzheimers, kännetecknas av att nervceller dör vilket leder till CNS-relaterade symtom som stelhet och minnesförlust. Tanken med stamcellstransplantation är att få stamceller att föröka sig och därmed reparera hjärnan. Forskningen är intensiv kring främst Parkinson, stroke och Alzheimers och 33 kliniska läkemedelsprövningar är pågående, de flesta i tidiga stadier. Stamcellsbehandlingar kan finnas tillgängliga i mitten av 2030-talet.

Inkrementell innovation vid folksjukdomar

Nästa generations behandling mot obesitas: Obesitas utgör ett allt större globalt hälsoproblem. Komplikationer relaterade till obesitas förväntas stå för upp till tio procent av de samlade hälso- och sjukvårdskostnaderna i länder som Tyskland, Storbritannien, Spanien och Italien mellan åren 2020-2050. I dag finns GLP-1-agonister tillgängliga mot obesitas. Forskningen är intensiv kring nästa generations behandlingar syftande till större viktminskningar. I dag finns 123 olika nya substanser i kliniska läkemedelsprövningar. De närmaste 3-5 åren väntas ett antal nya läkemedel eller kombinationer av läkemedel bli tillgängliga.

Anti-IL-behandling mot KOL: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är mycket vanlig och utgör i dag globalt den tredje vanligaste dödsorsaken. I Europa väntas förekomsten öka från 37 miljoner personer till cirka 50 miljoner personer år 2050. Anti-interleukinbehandlingar är i dag etablerat vid autoimmuna sjukdomar som reumatism och astma, och nu pågår forskning på bred front mot KOL. Anti-Il-behandling syftar till att minska frekvensen av exacerbationer och att förbättra lungfunktionen genom minskad inflammation. Etablerade produkter prövas i dag kliniskt och de kommande tre åren kan flera behandlingar bli tillgängliga.

Psykiatriska hälsoutmaningar

Nya behandlingar mot allvarlig depression: Allvarlig depressiv sjukdom drabbar omkring fem procent av befolkningen, och är vanligare hos kvinnor och yngre personer. Var femte patient betecknas ha en behandlingsresistent depression. I dag pågår forskning kring nya antidepressiva läkemedel och flera olika nya mekanismer är under utveckling. De flesta syftar till att främja hjärnans neuroplasticitet, förmågan att anpassa sig och förändras, för att lindra depressionssymtomen. Sedan 2019 har 248 kliniska läkemedelsprövningar startats, och inom tre år kan flera nya behandlingar vara tillgängliga.