De närmaste fem åren väntas antalet patienter som utreds genom precisionsdiagnostik öka från dagens ungefär 22 000 till 60 000, enligt RCCs rapport.
Redan idag används precisionsdiagnostik i vården, som till exempel bildgivande diagnostik med hjälp av PET-CT/MR, och AI-analyser av patologprov vid bröstcancer. Med utvecklingen av nya spårämnen kan bildgivande diagnostik få ett ännu större genomslag, och AI-tekniken kan användas för fler patientgrupper, som vid kolorektalcancer, prostatacancer och lungcancer. Även användningen av DNA-sekvensering, RNA-sekvensering och analyser av flytande biopsier bedöms öka kraftigt.
De närmaste fem åren väntas antalet patienter som utreds genom precisionsdiagnostik öka från dagens ungefär 22 000 till 60 000. Ett syfte med RCCs rapport har varit att förbereda vården på vilka metoder som står närmast att införas i den kliniska vardagen.
Nya diagnosmetoder ställer krav
I förlängningen innebär den nya precisionsdiagnostiken att indikationen för cancerdiagnostik förändras.
– I framtiden pratar vi inte om en tumör i lungan eller magsäcken, utan vilken tumörcellsform det är, och då krävs att man arbetar på den ledden i stället, säger Kjell Ivarsson som är nationell cancersamordnare och ordförande i RCC i samverkan.
Det ställer krav på vårdens kompetens och organisation. Idag är cancervården till stora delar organiserad utifrån var i kroppen cancern är belägen.
Möjligheten att upptäcka bärare av genetiska förändringar som kan leda till cancer kommer att innebära att vården behöver utformas och organiseras på ett annat sätt. Inte minst kommer hälso- och sjukvården, såväl inom den specialiserade vården som i primärvården, att behöva kunna övervaka och följa patienter under långa perioder, till och med en hel livstid. En annan utmaning är att den kompetens och de laboratorieresurser som krävs kan vara svåra att upprätthålla utanför universitetssjukhusen.
En enorm potential
Precisionsmedicin innebär en enorm potential, samtidigt som den är en balansgång att utveckla området i sjukvården utan att det tränger undan andra behandlingar, framhåller Kjell Ivarsson.
– Den stora utmaningen är att detta måste kunna ses som att det är jämlikt. Har man kapacitet och resurser i regionerna att göra detta? Det är viktigt att det blir ett ordnat införande, säger han.
För att precisionsmedicin ska kunna implementeras på ett jämlikt sätt krävs bland annat en välfungerande och stabil infrastruktur för analys och hantering av vävnad, nya och mer flexibla multidisciplinära arbetssätt, strukturer för insamling, överföring och analys av data, skriver RCC.
Hälsoekonomiska vinster
Rapporten lyfter också vikten av hälsoekonomiska bedömningar och prioriteringar.
Ett dilemma är att de samhällsvinster som en mer effektiv behandling kan medföra inte kommer att synas i sjukvårdens kassa.
– I den bästa av världar får patienterna rätt behandling från början, man minskar biverkningar, patienterna blir botade och kan gå tillbaka till ett normalt liv. Då är det samhällskostnader som vi tar hem, men det går inte tillbaka till sjukvården. Det är sådana saker man måste ta hänsyn till framåt.
Nästa steg för RCC blir att ta fram en handlingsplan för hur genomförandet ska gå till, med rapporten som bas.
