En ny handlingsplan pekar ut vägen till att precisionsmedicin ska bli vardag inom Region Stockholm.
Handlingsplanen, som är en del i regionens Life science-strategi, är framtagen tillsammans med Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet.
– Det är ju lite av ett systemskifte som behöver ske i vården. För att kunna göra det systematiskt och strukturerat så behövs en handlingsplan. Det är också fler aktörer som behöver samverka på nya sätt; både universitetssjukhuset och universitetet, alltså KI, och även regionen. Så alla de här delarna behöver vara med, säger Anna Wedell, föreståndare vid Precisionsmedicinskt centrum, Karolinska Universitetssjukhuset, som medverkat i arbetet med handlingsplanen.
Strukturella hinder
Stora tekniksprång och en intensiv kunskapsutveckling gör att det går att snabbt få fram stora mängder biologiska data från patienter, som kan utnyttjas för att ställa diagnoser med molekylär precision. Det här öppnar helt nya möjligheter att skräddarsy behandlingar.
– Det händer väldigt mycket och vi har kommit en god bit på väg. Själva arbetssätten kommer möjliggöra att man kan använda data på ett helt annat sätt, om vi får möjlighet att ta bort stuprör och lägga ihop olika typer av data. Ska vi kunna skala upp det så behöver vi arbeta med de strukturella hindren, säger Anna Wedell.
Planen beskriver prioriterade mål och strategier fram till 2025. I det ingår att ta vara på den infrastruktur, expertis och andra resurser som finns mellan akademi och sjukvård och anpassa arbetssätten för precisionsmedicin inom prioriterade diagnosområden. Ett första steg är det samverkansavtal för Precisionsmedicinskt centrum Karolinska (PMCK) mellan KI och Karolinska Universitetssjukhuset som ska göra det möjligt att dela resurser i samband med införande av precisionsmedicin.
Life science-industrin pekas ut som en viktig part för utveckling av precisionsmedicin i sjukvårdens vardag, och en ny struktur för samverkan mellan industri och sjukvård behöver vara på plats till 2025. Det behövs nya miljöer och testbäddar som möjliggör innovativa projekt och kliniska prövningar, samt en etablerad struktur för hur industrin kan samverka med forsknings- och innovationsinfrastrukturer inom ramen för precisionsmedicin.
Vad innebär det att precisionsmedicin ska bli vardag i vården?
– Det betyder egentligen att man behöver arbeta på nya sätt inne i sjukvården. I stället för att jobba varje specialitet för sig, så samlar man olika expertis kring frågeställningarna. Och då kan man utnyttja våra resurser bättre, dels med akademins resurser i sjukvården, men också genom olika typer av expertis i sjukvården. Så är vården inte organiserad idag och det hindrar utvecklingen, säger Anna Wedell.
En kulturfråga
Införandet av precisionsmedicin aktualiserar ett behov av fler kompetenser i vården, såsom bioinformatiker och IT-utvecklare, enligt handlingsplanen. Men det gäller också att utnyttja den expertis som redan finns, på nya sätt, enligt Anna Wedell.
– Det handlar också väldigt mycket om att framtidens doktorer behöver vara bekanta med och bekväma med att arbeta med den här typen av data. Man behöver förstå sjukdomar på en ny detaljgrad. Det är också lite av en kulturfråga; Det vi lär oss av en patient måste vi kunna använda i mötet med nästa, genom att använda data bättre.