Efter att Göran Stiernstedt på regeringens uppdrag utrett och lämnat förslag om Effektiv vård (länk till artikel) fick han ett uppdrag av Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting att analysera sjukvården i Stockholms län och föreslå ändringar. Nu har hans slutrapport publicerats under rubriken Mest resurser – bäst sjukvård?
Förutsättningarna för en mer effektiv vård i Stockholms län skiljer sig på en del punkter från övriga delar av Sverige. Länet har en snabbt ökande, och ung, befolkning. En större andel av befolkningen har hög utbildning, har högre inkomster, är oftare född i andra länder och har en hälsa som är bättre än i landet som helhet. Tillgängligheten till vård är bättre och stockholmaren är mer nöjd och har ett högre förtroende för sjukvården än svensken i gemen.
Samtidigt är vårdkonsumtionen högst i landet. Stockholmaren går 40 procent oftare till läkare än medborgare i resten av landet. Konsumtionen av både öppen och sluten vård är högre, men kvaliteten på vården är i princip densamma som i hela landet. Det råder en hög konkurrens mellan vårdgivare i Stockholms län, men denna har lett till ett fragmentiserat system som inte håller ihop. Systemets effektivitet är låg med höga kostnader utan att kvaliteten och hälsan är avsevärt bättre, konstaterar Göran Stiernstedt.
Primärvården är navet
Stockholms läns landsting har sedan flera år en plan om den framtida vården. Målsättningen är en nätverkssjukvård där primärvården är navet och patienten är i centrum. Satsningar ska göras på närsjukhus, öppen specialistvård och begränsa den vård på sjukhusen som inte kräver sjukhusens resurser.
Göran Stiernstedt vill att resurser överförs från den specialiserade vården till primärvården. Ett sätt är att minska antalet vårdval från dagens 32 i specialistvården. De bidrar till att ökad fragmentisering och missgynnar samverkan. Han vill även att vårdvalen i primärvården i större omfattning finansieras genom kapitering – ersättning per listad patient – och inte med ersättning per åtgärd och per besök. Primärvården ska ges ett tydligare uppdrag att öka det förebyggande arbetet för en bättre hälsa.
Vidare vill han koppla samman vårdvalen till större system där primärvården blir styrande och ska ansvara för koordination och helhet. Primärvården ska ha ansvaret för patienterna som ibland tillfälligt kan "lånas ut" till specialistvården. Efter specialistinsatsen återvänder patienten till primärvården. Primärvården ska ha ett dygnet-runt-ansvar och på sikt vill Göran Stiernstedt ha ett remisskrav till sjukhusens akutmottagningar med undantag för tillstånd som kräver akutsjukhusets resurser.
Skrota Vårdval geriatrik
Landstinget hade tidigare planer på att införa Vårdval geriatrik från och med år 2018, men genomförandet har skjutits upp till år 2020. Göran Stiernstedt föreslår att planerna skrotas och att man i stället satsar på ett utvidgat Vårdval seniorvård i samverkan mellan kommunal och landstingsdriven hälso- och sjukvård för sjuka äldre.
Göran Stiernstedt föreslår vidare att länet delas in i geografiska områden med 150 000 till 300 000 invånare som blir basen. Den som svarar för primärvården ska ha ett samarbete med ett akutsjukhus. 2-3 geografiska områden väljs ut som pilotprojekt. Där bör Norrtälje undantas eftersom det tioåriga samarbetet mellan kommun och landsting i Tiohundra bör utvecklas.
Dagens ersättningssystem är alltför detaljerade och kräver för mycket administration. Medicinskt utfall ska i mindre grad påverka ersättningssystemen av flera skäl, till exempel att socioekonomi påverkar det medicinska utfallet och att det kan leda till undanträngningseffekter. Förslaget till en nedskärning av landstingets centrala administration med "tiotals procent" syftar till att förenkla styrningen.
Ta lärdom av privata försäkringar
Avslutningsvis i en delrapport funderar Göran Stiernstedt på vad det är som gör privata sjukvårdsförsäkringar attraktiva. En förklaring är god tillgänglighet – personer med en sådan försäkring får snabb tillgång till vårdinsatser jämfört med i skattefinansierad vård.
Men dessutom finns det kanske en annan svårmätbar tillgänglighet; en som handlar om att hitta rätt i systemet. Den som har en privat sjukförsäkring ringer ett telefonnummer och får snabbt besked, ofta i form av en besökstid i en nära framtid. Detta ger patienten trygghet och en känsla av att bli omhändertagen. Och Göran Stiernstedt frågar sig: är det omöjligt att offentligt finansierade system kan konkurrera när det gäller trygghet och tillgänglighet?