Utbildning, skatter och bostadsmarknad behöver ses över för att Stockholm ska kunna bli ledande inom Life Science, menar Handelskammaren i en ny rapport. Här en exteriör från Karolinska-området där alltfler företag inom Life Science nu etablerar sig.
I regionen Stockholm-Uppsala finns mer än 1 500 Life Science-företag som sysselsätter över 21 000 personer och omsätter 120 miljarder kronor årligen. Men varje jobb inom Life Science ger faktiskt också upphov till ytterligare tre jobb i det övriga näringslivet, konstaterar Stockholms Handelskammare i den nya rapporten ”Livsviktigt för huvudstaden”.
Life Science-sektorn i huvudstaden innefattar allt från akademisk grundforskning och start-ups till utveckling av medicinteknik och läkemedel – och vidare till storskalig industriproduktion för en global marknad. Med mässor, kongresser, forskning och internationella utbyten genererar branschen hela 84 000 arbetstillfällen totalt. Life Science har med andra ord stor betydelse som basnäring i regionen Stockholm-Uppsala. En positiv utgångspunkt, menar Handelskammaren, som samtidigt varnar för att det finns en rad problem som måste lösas om Stockholm ska uppnå målet att bli en av världens fem ledande Life Science-regioner år 2025.
Ett sådant är att det är svårt att attrahera utländska talanger och innovativa forskare till regionen. Skatterna och bostadsmarknaden är två hinder. Handelskammaren pekar i rapporten på att Life Science-företagen verkar på en mycket tuff internationell marknad som slåss om talangerna. Svensk inkomstskatt, expertskatt och beskattning av personaloptioner måste bli mer konkurrenskraftiga för att huvudstadsregionen ska kunna mäta sig med andra lockande Life Science-regioner i världen.
– Det behövs ett helhetsperspektiv på detta. Vi vill peka på att om Stockholm som region och Sverige som nation ska bli mer globalt konkurrenskraftig handlar det om alla områden, och det innefattar förstås även skatteområdet, säger Håkan Tribell, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare.
Bostadsmarknad ett problem
Han pekar också ut den ”dysfunktionella” bostadsmarknaden i huvudstadsregionen som ett stort problem – om de utländska forskare eller toppstudenter som lockas hit inte har någonstans att bo riskerar rekryteringarna att gå om intet. I rapporten föreslås en reformering av bostadsmarknaden och en satsning på så kallade kompetensbostäder för utländsk expertis.
– Bostadsmarknaden är ett problem som får stora konsekvenser för hela regionens arbetsmarknad. Det vi tar upp handlar inte bara om att försöka lösa bostadssituationen för toppforskare – eftersom bostadsmarknaden i Stockholm är så dysfunktionell så påverkar det alla marknader, inklusive denna viktiga bransch, säger Håkan Tribell.
Handelskammarens rapport tar också upp att det måste bli enklare att genomföra företagsinitierade kliniska prövningar i hälso-och sjukvården. Sådana prövningar skulle kunna leda både till att svenska patienter får vara med och testa de allra nyaste behandlingarna, och att vårdpersonalen tillgång till både nya läkemedel och möjlighet till fortbildning. Dessutom skulle det göra den svenska Life Science-sektorn mer attraktiv för investeringar och etableringar, menar Handelskammaren.
– Ibland känner jag att det finns någon slags föreställning om att viss forskning är finare än annan. Men det borde vara lika positivt när forskningen kommer från företagshåll som från akademin, och framför allt så är samverkan mellan akademi, hälso- och sjukvård och företag något som kan leda till ett riktigt positivt slutresultat, menar Håkan Tribell.
Modern syn på företagsforskning
Även Maria Arroyo, samhällspolitisk chef på läkemedelsföretaget Janssen, efterlyser en modernare syn på företagsinitierad forskning – där den värderas lika högt som den akademiska motsvarigheten. Hon pekar också på att organisationsstrukturen inom hälso- och sjukvården leder till en ojämlikhet när det gäller incitament för olika forskningsområden. Här skulle det behövas tydligare riktlinjer för vården, menar hon.
– Det är fantastiskt med den nationella Life Science-strategin, men vi skulle behöva tydligare mål så att det går att följa upp – då kan politiken skapa förutsättningar för vården. Har man ramverket då är de olika aktörerna redo att agera. Vi har pratat länge om vad som behöver göras, nu är det dags att gå från ord till handling. Jag hoppas att vi kommer att se konkreta propositioner och motioner nästa höst, säger Maria Arroyo.
Sen påpekar också Håkan Tribell att Life Science-företagen borde se över hur de marknadsför sig – begreppet Life Science är luddigt för många. Eftersom AI och maskininlärning kommer att bli alltmer betydelsefullt inom forskning och utveckling framöver så måste företagen börja locka talanger även från tekniska högskolor till exempel. Då gäller det att på ett enklare sätt kunna förklara att Life Science i grunden handlar om att förbättra människors hälsa och att rädda liv.
– Om företagen ska locka människor som sysslar med data så konkurrerar man med helt andra branscher. Då kan det vara bra att koppla till något så grundläggande som människors hälsa, och analysering av data till exempel. Många unga vill arbeta med något som är meningsfullt, säger Håkan Tribell.
Maria Arroyo instämmer i att Life Science-företagen borde arbeta mer med att lyfta vad branschen arbetar med.
– Hela branschen skulle kunna bli bättre på att berätta vad Life Science handlar om. Det breda tvärvetenskapliga perspektivet då så många aktörer samverkar för att skapa en vård i världsklass är ju enormt spännande. Vi på Janssen arbetar mycket med sociala medier, och är faktiskt störst på det. Men det handlar också om att vara närvarande på universiteten, och till exempel stötta studenterna under examensarbeten – då blir det en win-win-situation, säger Maria Arroyo.